pe La de husvilla anvisades att böst de gitte bygga sig nya boningar utmed det andra judeqvarteret. En sådan behandling är visserligen höjden af förtryck; men ingenting här i verlden gäller annat än Jjemförelsevis, och juden här känner förtrycket mycket mindre än man skulle föreställa sig. Saken är, att de rättrogna sjelfva ej bar det så fasligt mycket bättre. Se här ett exempel: den sista kaiden (ståthållaren) i Tetuan lär varit en särdeles duglig Karl och prållit en, efter landets förhållånden, utmärkt ordning under sin långa styrelse; Såsom bevis på den utmärkta ordning, som den tiden herrskade här, berättade man mig, att man då t. ö. m. kunde våga att stanna öfver natien ute i sina landthus på huertån utanför Tetuan! Olyckligt nog för honom sjelf, hade han dock under sin styrelsetid samlat en betydlig förmögenhet genom att, såsom tids: fördrif mellan regerings bestyrena, drifva handel med jen. En dag köm derföre en skrifvelse från Sultanen, att kaiden skulle inställa sig i Fez. Ditkommen, ;astades han utan förhör i fängelse, hvarefter all hans egendom indrogs; och der sitter. han ännu i fängelse. Ingenting kan dock utrota det hos menniskan medfödda begäret att samla. Den nuvarande kaiden i Tetuan hade redan ifrigt gifvit sig in i samma handel med jern som hans föregångare. ) Detta exempel är dock ingalunda ett enstaka undantag; ej Keller är det endast embetsmännerna, som sålunda skattas å la bikupa. Årligen händer det, att ett bref kommer från Sultanen till myndigheterna i någon ort, innehållände, att till Sultanens kunskap kommit, att den eller den personen i orten lär vara mycket rik; men, då det icke är bra för någon menniska att ega mer än han behöfver, hvarken mer eller mindre; så anb falles myndigheten i orten att affordra den omnämnda personen en så eller så stor sum) Jag har sedermera hört, att äfven denna kaid blifvit afsatt och i hans ställe — — den förra, gamla kaiden återinsatt! Sedän svampen var ordentligt utkramad, är den således utlagd på nytt, för att suga i sig och skall måhända ha förmånen att upplefva ännu en urkramning! —