oljesmaks skull, då får detta simpla prosaiska ord: smör en klang som trots ambrosia! Frågar man, hvarför här finns smör, då det ej fanns sådant i Spanien, så är svaret: emedan är finns gräs, och emedan man derföre här kan ha hornboskap. I de flesta trakter af Spanien åter kan man ej hålla andra husdjur än åsnor, emedan dessa kan umbära gräs och lefva af halm. Frågas sedan: hvarför Maroeco har gräs, så blir svaret den ofta omnämda trollformeln i södern: här faller regn! — Middagen bestod af soppa, ett stycke stekt oxkött samt en rätt, som liknade den svenska rätten kåldolmar endast att det här ej var kålblad, som var lindade om köttfärsen, utan i stället stora lökar, som var fyllda med densamma. Brödet var af tre slag: Den första sorten, små runda bullar af hvitt bröd, kallades af vår tolk: pan de moros (morernas bröd); den andra sorten, i större aflånga bröd och mörkare till färgen, kallade han pan de judios (judarnas bröd); den tredje sorten var — tänk bara — knäckebröd! Detta var dock. ej som det svenska bakadt af råg, utan af hvete i hvita tunna utkrusade kakor. Jag såg dagen derpå, bur man på gården lagade till sådant bröd. En person knådade degen hårdt i ett tråg, En annan bredde. den såjunda beredda degen ut till kakor. Detta skedde medelst .en kafley och han nyttjade dervid gårdens stengolf till bagarbord. Eu tredje krusade kakorna med en slags sporre. Sedan skickades kakorna till bagarens ugn, sade Nahum, för att gräddas.Äfven de öfriga brödsorterna: bakas färdiga till bullar hemma; men dessa skickas sedan till gräddning i bagarens ugn, sade han. å Dagen derpå gaf vi oss naturligtvis genast ut på vandring i staden, företrädda af Hamet. Först genomgicks. judarnas -stad. Fordom bebod e Judarna två skilda gvarter eller stadsdelar här van; men en vacker dag kom det en skrifvelse. från Sultanen i Fez, inne-. hållande, att han tyckte, att det vore lämpligare, att alla judar i Tetuan bodde i ett qvarter tillsammans. Genast nedrefs utan förskoning den ena af judarnas stadsdelar; och