tigt är dock, att man icke af lutter sparsambet undanskjuter reformer, som skulle leda till bestämd besparing. Något dylikt tro vi ha skett genom ett nyss af rikets ständer fattadt beslut, hvilket man derföre måste rätt mycket beklaga. Vi mena det genom tre stånd beslutade afslaget å hr G. Cederschiölds förslag -om de inom riksstånden väckta motioners tryckning och, utdelning innan dei utskotten föredragas. Åtminstone i bondeståndet föranleddes afslaget af farhågan för de ökade kostnader åtgärden förmenades medföra, i det nemligen ett något större antal exemplar skulle behöfva tryckas än för närvarande, då motionerna tryckas bland ståndsrotokollerna; ty, såsom litet hvar vet, tryckta blifva de i alla fall. Men för att undvika den knappast nämnvärda kostnaden för uppläggning af ett något större antel exemplar, skjuter man ifrån sig de högst betydliga fördelar och deit stora besparing af tid, och dermed äfven af penningar, som skulle vinnas erigenom, att utskottsledamöterna kunde på örband taga kännedom om motionens innehåll, och uppläsningen i utskotten undvikas, likasom de nu ofta oundgängliga bordläggningarne af sådana förslag, om hvilka ledamöterna finna sig föranlätna att taga närmare kännedom. Ett bifall till hr Cederschiölds motion, skulle dessutom ha medfört den högst väsentliga fördelen att motionerna blifvit för representanterna kända och tillgängliga innan ännu frågorna blifvit afgjorda och medan de anförda argumenterna således kunnat utöfva något inflytande, under det att, enligt den nuvarande metoden, hela tryckningskostnaden kan betraktas såsom nästan helt och hållet bortkastad, då knappast någon menniska tager kännedom om de i ståndsprotokollerna tryckta motionerna. Förslaget är emellertid nu för denna riksdag förfallet, men vi vilja hoppas, att det vid ett följande riksmöte må återupptagas och då röna bättre öde.