skland — t. ex. Höven i trakten af Aachen i Rhenprovinserna — sina för resande bestämda vägar, på hvilka dessa föras genom idel paradbestånd. Men till en grundlig revision hörer att man icke blott utan undantag fullständigt genomgår alla bestånd, utan äfven jemför kulturen med kulturberäkningen, sammanfattar resultaterna af beståndens afverkning med dessas beskaffenhet och de afsatta måterialierna, undersöker vid en bristfällig polisuppsigt, huruvida detta bör räknas bevakningspersonalen till last eller beror på förhållanden, som icke kubna ändras — med ett ord, ingår i en mera detaljerad undersökning af allt, som bör och kan bemärkas. Härtill måste dock revisorn ega nödig tid. För medlemmarne i en centralstyrelse brister dock ofta tiden, emedan de antingen icke i denna styrelse kunna umbäras eller också sjelfva icke vilja till en annan medlem för längre tid öfverlemna sin beslutande rätt, emedan under denna tid saker, dem de gerna önska leda efter eget sinne, på sådant sätt lerhnås i främmande hand. Ärendenas gång kan emellertid icke stå stilla, och de flesta ingående göromål kunna icke uppskjutas, till dess den, som vanligen bearbetar älem, hinner återvända från sin långvariga resa. Så länge revisorn är frånvarande, måste han derföre likasom skiljas från göromålens ledning och behandling, och ofta förefaller då i hans decernat mycket, som, öfverlemnadt åt en kollega, blifver föremål för hans missnöje. Just derföre fruktas längre revisionsresor ofta mest af de medlemmar i ett kollegium, som med största nit och intresse omfatta de saker, de bearbeta. Der så få medlemmar gå centralstyrelsen tillhanda, att en stagnation i göromålens gång skulle inträffa, om någon af dem en längre tid vore frånvarande, kora naturligtvis sådana revisionsresor icke komma i fråga. Öfverblicka vi nu det sagda, torde derutur kunnas uppfattas: 1:0 att en verklig, genom centralstyrelse handhafc ledning och kontroll af den tekniska skogshushåll ningen blott då är möjlig, när denna sednare i sjelfva skogen noga pröfvas; 2:0 att detta blott kan ske genom dugliga och grundligt erfarna praktici; 3:0 att dertill fordras längre tid än i allmänhet medlemmar af en kollegialt bildad administration kunna, utan att rubba eller hindra ärendenas gång, prestera; 4:06 att noggranna och grundliga revisioner frår centralstyrelsens sida dock äro oundgängligt nödvändiga, a) föratt å ena sidan icke allt för mycket inskränka lokalvederbörande genom allmänna förceskrifter och för att låta dem röra sig med nödig frihet, på det att hushållningen öfverallt må kunna afpassas efter lokala förhållanden, b) men tillika för att å andra sidan hindra allt godtycke och åv gabringa genomförandet af såsom goda och användbara erkända mått och steg, c) för att upptäcka och förekomma verkliga misstag i förvaltningen, för erhållande af en fullständig och säker öfverblick öfver skogarnes verkliga tillstånd och deras skötsel. Då: nu dessa sanningar icke kunna bestridas och då man vet, att i många stater dessa lika så vigtiga som riktiga lokalrevisioner icke äro införda på det sätt och till den utsträckning, som det måste ske, om det ofvan betecknade ändamålet skall uppnås, är det en stor uppgift att göra ett förslag, huru de ändamålsenligast skulle kunna införas. Den mest fullkomliga inrättning i detta hänseende finnes, så vidt vi veta, i konungariket Sachsen, men den torde i anseende till sin stora kostbarhet icke öfverallt vara användbar, särdeles icke i stater med vidsträcktare, mindre indrägtiga skogsarealer, än den nämnda. I Sachsen blifva hushållningsföreskrifterna för en bestämd tid gifna genom den så kallade taxationen (kanske dock alltför specielt), och lokalvederbörande utföra dem, såvida de hålla dem för ändamålsenliga, men äro till och med befullmäktigade, att icke strängt binda sig vid dem, om rättfärdigande grunder nödgu till andra mått och steg, och njuta alltså fullkomligt den erforderliga graden af frihet i förvaltningen; Efter förloppet af den bestämda tiden företages er ganska noggrann revision af den under samma tid förda hushållningen, och resultaterna af densammi sammanfattas sorgfälligt och framläggas genom revisorn för centralstyrelsen, som då på ort och ställe ännu en gång låter pröfva den, i det att forstför vältningens teckniska chef öfvertygar sig om saken Hörigenom sättes man i stånd att noga öfverse, på hvilket sätt lokalvederbörande begagnat den dem förlänade friheten att urskilja och uppskatta i hvarje revier de egenheter, som göra afvikelser nödvändiga och att derpå grunda den hushållningsplan, som ånyo för nästa revisionsperiod skall. utkastas. Centralvederbörande erhålla derigenom en fortfarande öfverblick; -huru det verkligen ser ut i skogarna, hvad hvar och en af de underordnade tjenstemännen med dem uträttat eller kan uträtta; äro i stånd att öf verallt införa hvad de en gång erkänt för godtock nyttigt, samt i nödigt fall kategoriskt föreskrifvz detta i hushållningsplanen för närmaste period och återigen öfverlemna åt lokalvederbörande fria händer i fråga om sättet. Men inrättningen är förbunder med betydlig kostnad. För 588,000 Morgen sysselsättas nästan uteslutande en direktör, 7 forstkonduktörer och 10—12 medhjelpare med revisionerna, och är för-dessa revisioner den s. k. Forstmätningskommissionen, nu anställd, emedan de kongl. sachsiska skogarna för läng esedan äro mycket specielt och väl! uppmätta samt taxerade; För en sådan stat som t. ex Preussen skulle det fordras en här af tjenstemän, emedan man behöfde femton gånger så mångs som i Sachsen, om man ville förfara med samma sorgfällighet och grundlighet. Att detta skulle vars ganska opraktiskt och till och med outförbart, inser hvar och en; ty om man också icke skydde kostnaden, så kunde dock icke centralförvaltningen der på samma sätt. sysselsätta sig med revisionen, som det i det mindre Sachsen är möjligt. Derföre kan man väl uppställa det sachsiska sättet såsom ett mönster för sådana stater, hvilkas skogsareal icke mycket öf verstiger detta lands; deremot der detta är fallet. eller der skogarna jemförelsevis gifva mindre afkastning, kan detta sätt betydligt förenklas, ja måste det vid betydligare arealer. Der skogarna hafva blifvit taxerade och sköta: efter fastställd bushållningsplan, gifva de oundvikliga taxationsrevisionerna centralstyrelsen medel i hand att bibehålla den nödvändiga enheten i deras skötsel och att försäkra sig om en erforderlig inverkan på dem, utan att å andra sidan hindra utvecklingen af en ändamålsenlig lokalhushållning och således utan att för -mycket inskränka de verkställande tjenstemännens sjelfverksamhet. Vilkoret dervid är blott, att revisionerna ega rum med icke för långa, högst 10 års mellantider, och att de hållas grundligt af dugliga, fullt kompetenta tjenstemän, af teknici, och ieke blott i centralförvaltningens byrå. Vid dessa revisioner måste lokaltjenstemännens alla egna åsigter rättfärdigas af den inverkan, de haft på revierets tillstånd, och man måste deraf kunna se, om man kan följa eller måste förkasta dem och föreskrifva ett annat förfarande. Exempel skola lätt göra detta tydligt: — Det kan icke nekas, att den frömängd, man måste använda, för att med möjlig säkerhet åstadkomma en lyckad kultur, kan, alltefter tllnsa4 ned nh då farms scn hata den wave. vt