STOCKHOLM den 28 Nov, Utrikes korrespondens, (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 19 November. Ännu några ord om Schillerfesten i det öfriga Tyskland och i utlandet torde vara välkomna. Jag skall, genom att vara kort, söka undvika att trötta läsaren; likasom äfven den omständigheten, skall lända till urskuldande, att det är fråga om en sekularfest, och Aftonbladet således endast hvart hundrade år kan blifva besväradt af sina berlinerkorrespondenter med bref om Schillerfesten. Hvilka än de anledningar till förtret må hafva varit, som förorsakat gatuupploppen i Berlin, så står dock fast, att det var festens allmänlighet, som gaf densamma dess särdeles upphöjande karakter. Till och med i Köpenhamn, hvarest man i allmänhet icke har särdeles varmt intresse för tyska enhetens elementer, hyllade Berlingske Tidende,,. genom ett skaldestycke främst i sitt blad, minnet af den tyske diktaren. Uti Brissel deltog den ;kongl. familjen uti festens firande genom sin märvaro vid festkonserten. Antverpen, Lättich och Rotterdam erinrade sig den 10 November deras förvandtskap med Tyskland. Beträffande Schillerfesten uti kristallpalatset i Sydenham måste till och med Londoner Atheneump erkänna, att festen skall förvaras uti de i England lefvande tyskars minne, såsom en märklig dag i kristallpalatsets annaler, om än bladet icke kan helt och hållet undertrycka sin mationella malis, utan tillfogar, att man i det opraktiska alarmet (bustle) och den konfuston, som karakteriserade förloppet, hade igen) vänt tyskarne. Under det att i Warschau, Manchester och G. fnöve våra landsmän församlades i samma än damål, flaggade skeppen uti hamnen vid Gö teborg, och i Turin firade italienarne, på upp maning af Mamiani och Lorenzo Valerio, den tyske skalden, som blifvit dem kär genon Maffeis öfversättningar. Zäörich, Bern. Bas el och de flesta andra schweiziska städer, der tyska språket är rådande, firade med l1ysar de ide fester Schillers förtjenster om deras färnesland. Men det skönaste och mest poetis ka intryck torde väl Schillersdagen hafva fre wekslat uti den ort vid Vierwaldstättersjö ny som blifvit förevigad uti Wilhelm Tell, förbundet mellan landtfolket, i Uri, Oo awyz och Unterwalden, nemligen Ritli, på P vilken om sommaren, vid förbifarten med ångfartygen, tusende blickar hvila, vid erinringen af Schil!lers mästerverk. Der sammanträffade den 10 November deputerade från Schwyz med män från de tvenne andra urkantonerna och firade Schillers Jubileum på det heliga ställe, hvarest i början af fjortonde århundradet tre edsförbundsmedlemmar uttalade den första förbundseden. Sånger sjöngos, hvilkas eko återljöd från de i det magiska månskenet strålande klippmassorna vid stranden. Betydelsen af Schillers verk skildrades uti sköna föredrag, och beslut fattades, att åt den odödlige skalden på Ritli uppföra en minnestafla, som i enkla ord skall förherrliga scweizarnes tacksamhet och deras diupa vördnad för Wilhelm Tells skald. MP nyskland var festen öfver allt verkligt storartad. Uti Wien föranstaltades den 12 en bankett, uti 1vilken deltogo icke blott miniThun samt presidenterna v. Schmeren utan äfven den pol i h v. B ärt T ling och v. Baumgärtner, Hvilken höll ett lyska fursten Czartorrysky, sande föredrag. Att uti Berlin prinsen-regenten genom personlig närvaro och grundlägandet af en storartad stiftelse hyllade Schilers mnne, nämnde jag i mitt sednaste bref. Uti Dresden var det kongl. slottet praktfullt belyst. Uti Minchen, Stuttgart och Hannover, visade de kongl. familjerna ej någon förnäm tillbakadragenhet, utan ville genom sin personliga närvaro bevisa huru innerligt de sympatisera med den stora tyska manifestationen. Äfven storhertigen och storhertiginnan af Weimar deltogo med sina hof uti festen i Jena. Omöjligt är att detaljeradt skildra illuminationerna och fackeltågen i Kiel, Hamburg. Weimar, Wien, Dresden, Leipzig, Hannover; Bremen, Prag, Mänchen, Danzig, Jena, Karlsruhe, äfvensom glädjefesterna på bergen vid Coburg, Speier och många andra tyska orter. Uti Frankfurt am Main har, alitsedan tågen vid kejsarkröningarne, intet präktigare eller mera storartadt sådant blifvit sedt än festtåget den 10 November. Ja, penningemännen och handelsverlden rycktes med i den allmänna strömmen af hänförelse. Så lät Hamburgs bank till Schillers minne prägla en minnespenning af guld, och ljudet från de fem hufvudkyrkorna försatte den gamla handelsstaden den 11 Nov. uti en stämning, som Vvanligtvis icke förspörjes på dess börs. Uti Augsburg deltog hela generalitetet i festen, och Leipzigs universitet gaf, i motsats till andra högskolor, ett skönt vittnesbörd, genom att förläna doktorsvärdigheten åt konstnärer och skalder. Äfven här skulle man visserligen finna ett bevis på sanningen af ordspråket: Intet ljus utan skugga. Trots all enstimmighet,ha enstaka meningsskiljaktigheter icke uteblifvit. I Danzig vägrade generalmajoren och komrmendanten von Schellendorf komiten att begagna ett torg samt motiverade sitt afslar eerom ett märkvärdigt bref, hvari bland annat anfördes. att om Schillers teaterstycken skulle gifvas, så blefve teatersalongerna tomma, hvaraf skulle följa, att denne skald är ganska litet förstådd 2 sm