häraf så hård, att: dön ritsar glas, men icke angri af någon fil, hvar emot Ek Arnan blir mjuk och IR Shanks tillverkar äfven takplåt af utmärkt slag medelst centrifugal gjutning. Han gjuter först rör om 9 tums längd och 6 tums diameter samt 1 lineas tjocklek; 300 sådana frambringas i timman. Rören inläggas sedan i en :wluceringsugn, så att de mjukna, i hvilket skick de muppskäras långsåt och utplattas samt förses med ett spikhål vid ena kanten; de förvandlas härigenom till takplåtar om 9 tums bredd och något öfrer 18 tunnas längd. Dessa gjutjernsplåtar kosta långt mindre än jeynblecksplåtar; de äro notmärkt släta och rosta icke så lätt som plåtar af smidt eller valsadt jern. Tillverkningen af dessa tunna giutgjernsplåtar har mm varit en fabrikshomlighet; men numera har I Paris Och frman useHiovdey. ah a de ha lv kas äfven i Frankrike. FARS en GR UTE Aluminiumbrons för billigt pris. Af C. L. BEszon i SHieffield. (Repertory of Patent Inventions.. Aug. 1859). Den guldlika, i luft och vatten oföränderliga meee som fått namn af a umniatnbrovs och SR af koppar och aluminium, har hittills endast gem användas till smycken, ur, fina instrumenter dylikt, emedan den är till ant åra fabrikater för NR hvilket åter härrör af det biättills höga priset E alureinium. Nyligen har likväl en Sheffieldsfabriant funnit sättet att frambri mga aluminiumbrons mm tillgång på aluminium, me m blott på denna me: S öm — ren lerjord — sör a är lätt tillgänglig. 1 rn l andar ren lerjord med k opparoxid, kopparoxiee eller fint fördelad koppar, i. belopp som motsvara kong ämnens kemiska eqviva! ienter, sammanrifver em ytterligt fint och noggrant it, med en tillsats kolpulver i något större mängd i 1 som behöfs till oxidens eller oxidulens reduktion, och inpackar alltsama i en med kol fodrad, stå Igjutningsdege,. BeRp Mete sri med kolpulver, degen. es ätt, och alltsammans up hettas till mm se sen , och bibehålles. vid denna stegras T vm s lerjordep, hunnit reduceras. Derefter nade bor n ytterlig? re en halftimma, för att förgge metallerr (a till en jemnflytande blandnin, Denna blandning är j; ickealumini 8 långt-rikaro på-al likväl ickealuminiumbrons, utan skicknin ok alW minium; men den tjenar till belumiiotsmoron PPR2 och lemnar i förening dermed halt rääleto S. FE för att få denna af förut bestämd duktionssmältar. analysera den förut erhållna realuniniumtärs 2 sedan dennas halt af koppar och känd, sammansättes aluminiumbronsen better AO efter behof, vid gjutningen af argr a har tillika funnit, att man kan efter samma .urfärande frambringa aluminiumjern eller aluminiumstål, som i hårdhet, seghet och anlag för fin damasceriag liknar :wootz, det indiska stål, som utgör råamnet för damascenerklingorna. I sin patentuppgift anmärker han slutligen, att detta jern erbjuder ett nytt och långt blligare sätt xtt ur oxiden utbringa sjelfva aluminiummetallen, an de förut använda utsmältningssätten; och en berömd kemist, professor Calvert, har bekräftat denna uppgift, genom att lösa aluminiumjern i utspädd svafselsyra, hvilken endast upplöser jernet, men lemnar aluminiet olöst i metalliskt skick, såsom ett fint pul ver, hvilket låter, efter förutgången rensköljning från ernvitriolen, sammansmälta sig till en metallklump. Badiskt rödt, ett färgämne af sockersorgo. (Polyt. Centralblatt, 1859, Oktober). I Kina, der detta sockerrörslag allmänt odlas, kar man länge förstått att äfven deraf bereda en vacke: röd färg, men i Buropa kände man sorgots bruk blot till sockerberedning, eller rättare till bränvinsbrän ning, emedan det ger ett finkelfritt bränvin, närmas )hknande rtumm. Nu har en tysk landtbrukare 4 Wnter i Mäöhlburg i Baden äfven funnit ett sätt at bereda den röda färgen, och derpå i Tyskland tagit patent. Vi meddela här ett utdrag ur patentbeskrif ningen. I De från blad rensade stänglarne, som ej behöfv: vara fullmogna, sönderhackas och urpressas, eller och urpressas de mellan valsar; saften ger socker, eller kan mäskas till bränvin. De urpressade stänglarn: läggas under tak i högar om några fots djup, oci lemnas att hetta upp sig, hvarvid man likväl, genon skyfflipg och utbredning, så tillställer, att jäsninger ej må öfvergå till röta eller mögelbildning. Om jäs ningen är väl skött, så blir massan om 14 dagar röc eller rödbrun ända igenom; jäsningen afbrytes d: genom skyndsam utbredning och torkning. När tork ningen skett, males det torkade eller finstötes, hva: med sjelfva färgstoftet är färdigt. För att deraf bereda färgen, blötes det i kallt åvat ten 12 timmar, urpressas och öfvergjutes med sva; kaustik lut af kali eller natron, som åter urpressas så länge den visar sig färgad. När den icke me utdrager något färgämne, tillslås till den frånsilad: iuten utspädd svafvelsyra, hvarvid färgen utfälles form af röda flockar, som samlas på en silduk, ur sköljes med kallt vatten (hvari den icke löses) oci torkas. Denna färg kan lösas lätt i sprit, i svag lut och utspädda syror, och begagnas till färgning och tryckning på siden och ylle, efter betning med tennsalt Färgen blir vackert karminröd oeh är äkta mot sol sken och tvättning i tvålvatten. Ett badiskt Morgen eller tunnland ger 20 till 2: centner (22,80 till 29,50 svenska centner) torrt färg toft. st AES TRAIL EA Pe Na USRIGA EE NP ESSENS