sättning, äfven om han vid en sednare anklagelse befinnes oskyldig. Motionen remitterades till lagutskottet. — 2) Om upphäfvande af kongl. brefvet 1769, angående skådespels uppförande i de städer der allmänna läroverk fionas. Remitterades till eko nemiutskottet. f Hr Rydin, om låneånslag till en jernbana emellan Borås och vestra stambanan. Motionen begärdes på bordet. Hr Dalim, 1) om revision af nuvarande passförfattning, hvarvid motionären yrkade, att tjensteman må utan särskilt tillåtelse af K. M:t ega rättighet at! under permissionstid vistas hvar helst han. behagade, så snart han inför vederbörande myndighet styrkt sig ega tjenstledighet. Remitterades till ekonomiutskottet.2) Om åtskilliga förändringar i vår nuvarande: bränvinslagstiftning. Remitterades till bevillningsutskottet. Hr Wahlbom, 2:ne motioner om förändringar och tillägg i 12 kap. 1 samt 13 kap. 7 i skiftesstad gan, hvaraf den första begärdes på bordet och den andra remitterades till lagutskottet. Hr Rosenqvist, att rikets ständer måtte ingå till H. M:t konungen med anhållan, att K. M:t måtte, för att kunna bereda en allmän nationalbeväpning, förordna om passande kroppsöfningar för gossar och ynglingar vid rikets läroverkj såsom: gymnastik; fäktning, målskjutning, simning, marscher ete., hvarvid motionären ansäg det lämpligt, att nödigt befäl från armån användes, tills lärarne sjelfve blifvit fullkomligt inöfvade. otionenremitterades till ekonomi utskottet. Hr Grenander, om ändring i stadgandena angående bidrag af allmänna medel till laga skiften. Motionen understöddes af hr Wahlbom och remitterades till lagutskottet. Hr Fridstedt, om anslag till skolan i Wenersborg, för att höja densamma till -ett högre, fullständigt läroverk; der äfven elementerna för deff? klassiska bildningen kunde inhemtas. Motionen remitterades till ståtsutskottet. Bondeståndet. Sedan ståndet ogillat lagutskottets åtgärd, att icke till utredning upptaga, utan till ståndet återlemna en motion om ändring i lagens stadgande om humlegårdars anläggning, företogs expeditionsutskottets skrifvelseförslag i frågan om anhållan, att-konungen måtte utsätta tid för kröningen. Anders Erikson från Elfsborgs län fann väl, att frågan blifvit grundlagsvidrigt behandlad, men som det lärer varit en praktik, att dylika frågor på samma sätt förut behandlats, så fann han för sin del ingerting vidare vara att åtgöra, utan ville godkänna skrifvelseförslaget. Jöns Persson ansåg att då tre stånd beslutat skrifvelsens aflåtande, så borde man bifalla skrifvelseförslaget. Mengel framhöll, att frågan icke blifvit grundlagsenligt behandlad, och yrkade återrcemiss, hvaruti flera instämde. Olaus Ericsson hade förut varit för bifall till inbjudningarne och ville nu bifalla skrifvelsen Nils Larsson ansåg, att oni ock ett formfel vore begånget; så vore likväl saken genom tre stånds beslut afgjord, och ståndet hade icke annat att pröfva, än om skrifvelseförslaget öfverensstämmer med de beslut, hvarpå det grundar sig. C. 4. Larsson förenade sig med Mengel i den åsigten, att frågan blifvit grundlagsvidrigt behandlad, och påyrkade återremiss. Talmannen hemstälde härefter, om diskussionen ansåges vara slutad, samt förklarade, då härpå svarades ja, med anledning af yrkandet på återremiss, att då skrifvelseförslaget grundade sig på tre stånds beslut, så ansåge ban sig förhindrad att framställa proposition på återremiss. Mengel begärde nu ordet; men talmannen erinrade, att diskussionen var slutad; och då Mengel härvid anmärkte, att han ville blott yttra sig om propositionsvägran, så svarade talmannen, att den saken blefve beroende på konstitutionsutskottet, i fall saken finge en sådan utgång, att den kunde till dess pröfning föranleda. På den derefter framstälda propositionen på bifall svarades med blandade ja och nej, hvarjemte några svagarop på votering förmärktes; men då talmannen frågade, om votering vore begärd och nejropen öfverröstade några å ja, anmärkte talmannen, att han ansåge propoposi sionen vara med öfvervägande ja besvarad; och lät slnbban falla. Nils Lar:son begärde nu och fick ordet samt inlade 0 protest emot talmannens förklaring att proposition cke kunde medgifvas på återremiss af ett skrifvelseörslag, som vore af tre stånd bifallet. Nils Larsson örfäktade dervid hvarje stånds rätt att fatta sitt beslut oberoende af de öfriga. Då Mengel yttrade sig samma syfte och en stor mängd af ståndets ledanöter med dessa talare instämde, förklarade talmanen att han ansåge öfverflödigt, att nu närmare utreckla skälen för sin mening, och öfvergick till de öljande föredragningsämnena. . Remiss beviljades: på motioner af Nils Olsson om itarrehdering af militärboställen och om ändring af örfattningen angående lösöreköp; af Smedberg om örändrade stadganden för ränteberäkningen på omynligas medel; och af Erik Kristensson om förändring i agen för aktiebolag, hvilken sednare motion bekämvades af Nils Larsson i ett längre föredrag. RR BRarsaractåändet