ningen i trilogiens sista;stycke, ?Wallensteins dö Ny Då Schiller efter en tioårig, nästan uteslutande sysselsättning med Historiska och filosofiska arbeten åter vände sig till den dramatiska poesten, var Wallenstein det första han . producerade, och detta väldiga arbete vittnar. tillräckligt om.den. mognad han vunnit;s om: det inflytande; som studiet af antikens mästerverk och den förtroliga beröringen med Goethe haft på honom. Under sitt arbete med trettioårakrigets historia fick han idn till en dramatisk behandling: af Walleristeins lif och-undergång, och redan 1793 sysselsatte Han. sig med. uppgörånde af.åtskilliga: planer i. detta hänseende. Men andra arbeten: kommo. emellan, och först, 1796 beslöt-hän-med allvar gripa sig an med Wallensteins Det är i. hög -grad intressant och lärorikt:att i hans: brefvexling med Goethe se detta: arbetes. inrehistoria, följa med.redogörelsen för dess. tillkonist,.de smärtor, fröjder ochstvifvel; som genomträngde skalden under dess; producerande, se. hans. egen. uppfattning afidet hela och af särskilta: karakterer och figurer; medan han: ännu: var. sysselsatt att utharara.dem: på det konstnärliga städet:: De djupa: förstudier för ävånets behandling, Schiller hade gjort, och den: mognad, idn hunnit bow: honom erhålla, kunde dock icke göra det storacarbetet lätt. Hanskrifver sjelf till Goethe (1797):Duvet icke, hvad det. kostar en stackars poet sådan som jag, att i min isolerade;från verldsloppet,skilda ställning, röra en-så främmande: och vild. massa ochatt omskapa en!så-torr statsaktion till en mensklig bandling. Men: dessa. fleråriga, af sjuklighet;ej-sällän åfbrutna ansträngningar, ledde ock till ett resultat; genom hvilket Schiller ickexblottvisade sig: ba: förvärfvat det högsta mästerskap. i den. dramatiska tekniken, utan ockådagalade, att ban kunde skapa ett sorgespel; der: det historiska: innehållet är grun!ligt bearbetadt, der: alla bufvudmotiverna äro tagna utur verkligheten, och der likvälallting är poetiskt. Efterhand: växte sorgespelet ug ver sina ursprungliga, ramar, och Schiller beslöt, för att få utrymme för sina idder, att dela. det i flera styckeni Då ett nytt teaterhus ekulie invigas uti -Weimar, begärde Goethe, somvtar:teaterintendent,; af. Schiller att få en bit: Walleöstein,: och fan erhöll då inledningsstygket Wallensteins läger,; som uppfördes för första: gånger den; k2: Oktober 1798, mottogsomed allmän förtjusning och.ännu, mera stegradp. det-spända ihtresse, hbyarmed allmän: heten redan länge hade emotsett det hela.