ritning, äfvensom att för inrymmande af nämnde regementes sjukvårdsoch inventariepersedlar må upplåtas och inredas ett dertill föreslaget rum i Upsala slott. — Sedan auditören vid Westgöta regemente Alfred Grenänder blifvit af borgerskapet i Sköfde stad vald till dess ombud vid nu pågående riksdag, samt fråga uppstått om ersättning för auditörstjenrtens bestridande vid regementet under G-enanders frånvaro vid riksdagen, har K. M:t under den 27 sisil. Okt. beviljat ett anslagsbelopp, motsvarande hälften af auditörslönen efter normalstat, att i mån af tiden utgå till den Person, som förordnas att auditörsgöromälön under Grenanders frånvaro bestrida. — Sedan i sammanhang med frigan om reglering af. utgifterna under Tiksstatens sjette hufvudtitel för åren 1861—1863, hos K: M:t blifvit anmäld styrelsens för Ultuna landibruksinstitut gjorda ansökan att: proposition måtte till rikets ständer aflåtas, dels om ett anslag för en gång å 170,000 rdr för uppförande af åtskilliga nya byggnader vid nämnde institöt, del8 ock om en tillökning iinstitutets årliga anslag med 5,000 rår, för att användas till förhöjds a-öningar åt förestendaren, inspektoren samt 2:ne bland insätutets öfriga lärare, har K. M:t, enär beröfde ansökning ej: varit åtföljd af plan och kostnadsberäkning öfv r de tillämnade byggnåderna, ansett någon framställning i detta ämne för närvarande icke böra till rikets ständer aflåtas; likasom, och då det tillkommer styrelsen att, på sätt hitintills alltifrån institutets inråttande skött, bestämma afiöningarne för institutets föreståndare; lärare och tjenstemän inom disponibla tillgångar, hvilkas årliga belopp bliivit beräknadt till enahanda summa som den för landtbruksinstitutet vid Alnarp ansiagna, och nägon utredning icke förekommit derom; ait dessa tillgångar äro för ähdamålet otillräckliga, K. Mit.funnit. styrelsens begäran om förhöjning i insiitutets årsanslag icke-heller nu böra till någon åtgärd föranleda. Beträffande styrelsens särskilt framställda anhållan, att K. M:t af disponibla medel måtte åt föreståndaren för institutet anvisa en lönefyllnad:af 2000 tår örligen från och med innevarande: år och intilidess förhöjning i institutets årsanslag blefve genom proposition till rikets ständer beredd, har K. M:t af ofvan anförda skäl funnit denna framställning icke kunna vinna bifall. Sedån landtbrukaren SS. P. Petersson, hvilken hos K. M:ts befallningshafvande i Hallands län anmält sig till idkande af öränvinsbränning i större brännerier å hemmanet :n:r :8;, mantal Weinge, under 2 månader af ipnevarande bränningstid, men uraktlåtit att förskottsvis inbetala afgiften för första halfva tiilverkningsmånaden, r-knad frånden 15 Okt., hvadan K. M:ts befallningshafvande meddelat vederPörande föreskrift om afgiftens uttagande hos Petersson, uti en till: Kongk Maj:ts befallningshafvande den 18-sistl: månad ingifven skrift anhållit, att som hans försummelse. att inom bestämd tid verkställa inbetalningen härrört deraf, att under den inom orten aållmänt rådande penningebrist andra personer varit urståndsatta att fullgöra-sina till Petersson ingångna förbindelser; KiMts befallningshafrande mätte, i betraktande häraf och då Petersson emellertid sistnämnde dag i landtränteriet insatt hela beloppet af den förfallna. afgiften med 2,496 rår, tillåta honom att. hörja och fortsätta bränvinsbränning, enäri motsatt fall hans ekonomiska välfärd skulle blifva förstörd, så hade K. M:ts befallningshafvande uti skrifveise till chefen för civildepartementet, jemte anmälan,det K. M:ts befallningshafvande, emot stadgandet i 46 af k. förordningen den 27 Nov. 1857 angående vilkoren för bränvinstillverkning, icke kunnat bifalla berörde ansökning, hermställt att, med afseende 8 de i Peterssons ansökning uppgifna omständigheter, hvilka med verkliga förhålandet vore öfverensstämmande, och då K. M:ts befallningshafvande hade sig bekant att Petersson skulle vara ruinerad om ansökningen. afsloges, bemyndigande måtteför K. M:ts Befallhingshafvånde utverkas att ifrågavarande ansökning bifalla. Vid detta ärendes föredragning den 21 nästl. Okt. har K. M:t, med afseende åde af K. M:ts befallni gs hafvande; anförda. omständigheter, funnit skäligt i så mätto bifalla den gjorda framställningen, att Petersson genom ifrågavarande underlåtenhet icke må anses förhindrad att i behörig ordning och under stadgade vilkorcutöfva bränvinsbränning i sitt ofvan: berörda: bränneri under eh: eller två af de, från den 15 innevarande. Nov. till den 15 April bestämda tillverkningsmånaderna, och att, om sådan tillverkning kommer att af Petersson utöfvas, den af honom nu redan för första bränningsmånaden nedsatta afgift må för tillverkningen under er sednare månad honom tillgodoberäknas. — Ostdeutsche Zeitung yttrar med anledning. af postångfartyget Nagylers strandning : ?Denna olycka har här i Stettin väckt stör uppståndelse. Nagler var ett hjulångfartyg af jern, bygdes år 1853 i England för preussiska -Poststyrelsens räkning, hade 220 hästars kraft och 289 tons drägtighet. Det var obestridligen det bästa och snabbaste ångfartyg i hela preussiska marinen, och kapten Barandon är allmänt känd såsom en särdeles klok och duglig sjöman. Vid strandnings-tillfället rasade en häftig storm, och fartyget befann sig uti ett med klippor och skär uppfyldt farvatten. Örö ligger n.n.v. från Grankulla fyrbåk: Vi boppas att snart få se kapten Barand ; såsom befälhafvare på ett nytt postångfarty-. i fall, såsom det är att befara, Nagler skulle vara totalt förlöradt. Lasten bestod; så vidt kändt är, af 400 tunnor råg, 300 centner koppar och ett parti stångjern. Laästen är blott till en det försäkrad härstädes. Fartyget sjelft är, likasom alla ståtens fartyg, icke försäkradt?. — I Jönköpingsbladet berättas den 8 Nov.: Ångskonerien,. Casper. Ehrenborg har under sin. sednaste; resa från Göteborg hit stött på i Wenern utanför Maries:adoch fått en läcka, som :tog in vatten, hvarigenom en del af salilasten skadades. Fartyget kunde dock genom provisorisk. tillstoppning af läckan foitsätta resan till Sjötorp, der det ingick i docka och blef lagadt; 5 — Den öppnade subskriptionen för uppresande af ett monument åt Döbeln Kar redan erhållit talrika teckningar. Hans förre adju. a en a oe sersns— ningen i trilogiens sista:stycke, Wallensteins