malmbrytningen, som sysselsatte omkring 200 perso ner; trodde intet vara att vinna med afseende p odling och industri, ty de 300 arbetarne skulle t odla något, emedan det ej kunde bära sig, då span mål och förnödenheter fraktas upp på jernvägen; an såg att malmutförseln derifrån skulle utöfva en tryc kande verkan på svenska malmmarknaden. Sverge jernhandtering står ej på så goda fötter, att ma behöfver uppamma någon rival åt densamma; vilt ej att några utomordentliga koncessioner åt det ifrå gavarande bolaget skulle beviljas, utan önskade at det, likasom alla andra, skulle få köpa sig hvad de behöfde. Hr Staaff ville för sin del ej anfalla förslaget. Fanr det ej betyda någonting, att personerna voro okände samt ansökningen vilkorlig; fäste uppmärksamheter på att man ej heller kände bolagsmännen i det stora zinkbolaget Vieille Montagne,; tr.dde att det ej ska dade att försöka, då intet derpå kunde förlöras Norrland behöfde all den hjelp det kunde få. Tal. fann det vara olämpligt af hr Schwan att uppkalla national-antipatien till hjelp för sina syften. En sådan rörelse, som detta företag alltid skulle framkella; den inflytelse, som all industriel verksamhet åstadkommer, skulle alltid bidraga till odlingens framåtskridande. Erinrade att andra bolag fått ännu större förmåner än det ifrågavarande, t. ex. Trollhätte nya kanalbolag. Hr Renström yttrade sig för propositionen. Hr. Rydin förklarade, att Norrlandej hade att beklaga sig öfver någon glömska å statens sida; mindes att der gifvits missväxtunderstöd sju år efter hvarandra, hvilka missväxtår dock mest varit artificiella och befintliga endast på papperet: Hr Staoff bestred detta hr Rydins påstående, hvilket han framdeles skulle kullkasta med statistiska uppgifter. Hr Schwan bestred rättvisan i hr Wzerns beskyllning för personliga an all mot hr Kjellberg. Upptog hr Staaffs anmärkning rörande zinkbolaget, hvilket var bekant på alla börser, och hvilket ej brytt s:g om att begära förmåner af staten, i hvilket afseen de det troligen sagt, att som bolaget är bildadt, i stället för om bolaget bildas; rådde ej för att hr Staff ej kände till detsamma; upplyste med anledning af hr Staaffs yttrande om Trollhätte nya kanalbolag, att staten den 1 Jan. 1862 ingår såsom störste bolagsmannen i detsamma, och att det då skulle visa sig, huru väl detta bolag uppfylt alla sina förbindelser. Vid föredragningen af den kongl. propositionen om anslag till folkundervisningens befrämjande uppträdde hr Grenander, och förklarade, att han fann propositionen otillfredsställande och ville väcka motion i ämnet. Hr Dahm förordade att seminariernas antal skulle nedsättas till hälften; blifva 5 i stället för 10; ansåg de smärre skolorna uträtta i proportion mycket mindre än de större; antydde huru svårt det vore att få dugliga lärare i en skola för lärare, emedan deras fel nästan alltid öfvergå på eleverna, som sedan i sin tur blifva lärare, hvadan felen således mångdubblas, samt att det vore ännu svårare att få behålla dem, emedan de, så länge seminarieprefekternas löner äro så små, alltid söka sig in vid elementarläroverken; erinrade om att man i alla fall ej höjer skolan med penningar, utan med dugliga lärare. Sade sig med afseende på folkskoleinspektorerna ej kunna gilla att dertill användes embetsmän, hvilka hafva smått om tiden, så att skolan alltid vet, vid hvilken tid den bar att vänta sin inspektor: denne borde alltid påträffa skolan i sitt hvardagslag. Föreslog att distriktet skulle delas i flera delar, der ej annan än embetsman fanns att tillgå såsom inspektor, samt att distriktet således skulle få flera inspektorer, em för hvar del; hemstälde rörande reseräkningarne, att ståndet, som nog kände deras naturalhistoria, måtte bestämma en viss summa, svarande mot väglängden inom distriktet, hvilken samma sedan lades till lönen. Den ståndet kommunicerade Anckarsvärdska motionen, rörande revision af wnionsfördraget, begärdes på bordet. Slutligen väckte hr Bruhn en motion om lag rörande flottningsoch upprensningsväsendet i riket samt föreskrifter om de vilkor, på hvilka flottning får ega rum, hvilken motion bordlades.