af 109, och konsul Pettersson med 154 röster afgifna af 60 personer. Af dessa siffror finner manx, tillägger Carlskrona Veckoblad, att den valde representerar icke samhället, utan endast förmögenheten. Tidningen tror att valet blir öfverklagadt. : RIKSDAGEN. Borgareständet PLENUM I ONSDAGS AFTON. De förut icke remitterade kongl. propositionerna föredrogos nu och blefvo till -utskott remitterade. Någon diskussion uppstod endast med anledning af två bland dem. Med afseende på: den ena af dessa, propositionen angående kostnadsfri öfverlåtelse. af kronan tillhörig jord åt Gellivare bolag för anläggande af en jernväg emellan Gellivare malmverk och Bottniska viken blef debatten ganska liflig. Hr Schwan hade, då denna fråga först bragtes å bane och var föremål för omdömen och öfverläggningar inom pressen samt för pröfning och beslut hos regeriogen, ansett sig böra med tystnadens vältålighet bemöta den allmänna åsigten. Påkostande hade det emellertid varit för honom och dem, som vid föregående riksdagar delat hans åsigter om en friare näringslagsstiftning, en friare ekonomisk förordning, en fri tulltaxa, att finna föredragandens för finansärendena namn under beslutet af den 26 Mars 1859. Detta vore så mycket mer påkostande, som en känsla af pligt, af tacksamhet mot hr Gripenstedt nödgade honom uttala den åsigt, att utan hr Gripenstedts öppna och ridderliga uppträdande vid förra riksdagen hade vi troligen måst i öppen fejd möta prohibitismen. Hr Victor Kjellberg har i sin ansökan yttrat, att han och hans medintressenter skulle finna sig benägna att till ett bolag med stor kapitaltillgång öfverlåta hela egendomen. Detta förefölle talaren besynnerligt. Han hade sig icke bekant om hr Kjellberg är svensk eller norrman, men under förutsättning att han är svensk, har han ingått till K. M:t med en ansökan, deri han alldeles icke säger sig hafva bildat ett bolag, utan att han och hans medintressenter äro bsinägna att bilda ett sådant. Är det klokt och statsmannamässigt af en regering att -upptaga en sådan vilkorlig ansökan? Detta förer tillbaka på den gamla välkända historien, der processen föres mellan ett om och ett som. Kommer någon till svenska regeringen och säger, att som jag bildat ett bolag, hemställer jag att K. M:t vill skänka mig följande förmåner. emot det att jag öfvertager de och de förpligtelserna, då kan föredraganden för finansärendena begära upplysningar af den sökande, på hvad grund han gjort en sådan ansökan och hvilka medel han eger till sin disposition. Är han i tillfälle att lemna dessa upplysningar, då vore det föredragandens pligt att i statsrådet föredraga och tillstyrka att hans ansökan måtte komma under K. M:ts pröfning. Men om sökanden i stället för ordet som nyttjar ordet om och säger att om K. M:t vill lemna de förmåner jag begär, är jag benägen att söka bilda ett bolag, då blir förhållandet helt annat. Är det svenska regeringen värdigt att upptaga sen sådan fråga till pröfning och att sedermera till rikets ständer skicka en sådan kommunikation för att blifva föremål för deras öfverläggningar? Hr Kjellberg är representant icke för ett svenskt. utan för ett norskt bolag, som efter talarens åsigt vore äÄetsamma som ett utländskt, ty Norge vore, så länge mellanrikslagen befunnes i dess närvarande skick och alla komiteförslag orh brottslingars utlemnande o. s. v. af Storthinget lemnats utan afseende, att betrakta som ett främmande och icke som ett brödraland. Vår tulltaxa gäller, som bekant, från den 1 Januari 1858. Den utgår från den princip, att all undantagslagstiftning skall borttagas. K. Maj:t har inför riikets ständer förklarat, att inga premier, vare sig: i sexeller impört, skola beviljas, d. v. s. rättigheten svara lika för alla. Detta vackra mål trampades genom den kongl. resolutionen under fötterna. K. M:t har funnit sig böra medgifva hr Kjellberg full frihet att för den påtänkta jernvägen införa maskinerier, redskap m. m. från utrikes ort, äfvensom att under loppet af 10 år få tullfritt utföra 150,000 skq malm. Om experttullen pr skeppund beräknas enligt nu gällande taxa till 2 rdr, så har K. Maj:t medgifvit hr Kjellberg en exportfrihet af 300,000 rår årligen. Åt intet svenskt bolag hade någonsin en så oerhörd förmån beviljats. . Talaren . ansåg dock hr Kjellberg och hans bolag icke i stånd att utföra hvad -de förbundit sig till, utan trödde dem hafva ingått still K, M:t med inlagan för att blifva saken qvitt. Sedan de väl fått af K. M:ts beslut, som tillförsäkrar dem en premie af 450,000 francs om året, kunde de lätteligen bilda ett bolag i Paris, som tillköpte sig deras nuvarande egendom. Talaren fruktade att Gellivarabolagets aktier på Pariserbörsen skulle på samma sätt som Köpinghultbolagets i London noteras som kgl. svenska aktier. Den svenska krediten står dock ej så högt, att den tål vid att sänkas lika djupt på Pariser-som Londonerbörsen. Äfven ur denna synpunkt borde fösredraganden tänkt sig för, innan han undertecknade iresolutionen. j Det låge något abnormt deri, att tackjern, den föradlade varan, belades med utförseltull, under det att malmen, råämnet, finge tullfritt utföras. Hvad beträffade frågan om upplåtandet af kronans mark, så borde den hafva hänskjutits till rikets ständer... TaJaren visste icke några fartyg med så låga frakter, att tusentals skeppund malm skulle med fördel kunna utskeppas till England eller annorstädes.) Återstode ett enda land, Finland, dit den kunde föras, men månne det vore klokt att uppmuntra malmutförsel till -ett land, der stora skogar funnes, och som sålunda wore en naturlig fiende till vår industri. Talaren anhöll slutligen att hans yttrande måtte få åtfölja remissen till statsutskottet. By Wallenberg visade, att det var ganska vanligt att först få grunderna bestämda innan bolag bildades, och i otaliga fall har K, M:t godkänt bolags-. reglor för och medgifvit förmåner åt tillämnade boJag. Någon gång innehåller sjelfva de stadfästade bolagsreglorn.a att om icke bolaget blir fulltecknadt inom viss tid, anses frågan hafva förfallit. Lika grundlös var hr Schwans uppgift, att staten skule förlora 3,000,000 rdr; ty man kan ejsägas hafva törlorat det man aldrigiegt, som var händelsen med den stora exporttullen på malm, deraf ingen export egt rum eller kunnat ega rum. Hr Schwan har gjort mycket väsen af ingenting; ty vore något att an mårka, så inskränkte det sig till formen, Hade en annan uppställning blifvit iakttagen, så skulle ingen anmärkning kunnat göras. Om i stället! för tullfri!het hade begärts 300,000 rdr årligen i tio år, under vilkor att minst 150,000 sktb malm utförtullats, så Trille talaren se hvem som kunnat å statens vägnar ett sådant bidrag, då staten efter de tio åren ofelbart fått en inkomstkälla, som just genom jemnvä tsanläggningen öppnats. Frågan gällde nu i alla fall ingenting annat än upplåtande af mark till sjelfva banan, och då afverkning å kronans skogar får ske emot ev ringa stubböreafgift och då sjelfva jorden ingenting är Värd, synas ej. stora betänkligheter böra uppstå. Det är möjligt att företaget e) för närvarande vore utförbart, men säkert är att om. det kommer till utföradde vore det en statsekonomisk fördel för landet, enär arbetgoengarne ialla fall stanna här och det skulle glädja tl att so pengar inkomm: met annat än obligationer, som till RE 1 ränte ovilkorligen skola betalas, Hate br vice ta 0 Mt gon anmärkning att göra mot sta, Srådet PE st så bör han vända sig till konstitutio utskoltet, ket igenom blefve utredt huruvida han ej, sbitagit riket bästa. Hr Wern gendref hr Schwans yttrande , rye