Harg kan Sverge bevara sin sjelfständighet? (Forts. fr. n:r 250.) En militärskriftställare i våra dagar yttrar, stödd på de sednaste krigens: erfarenhet och med särskilt hänseende till hufvudvapnet, infanteriet: Infanteriets andel i framtida bataljer kommer enligt min öfvertygelse att alltmer bestå i tiraljörfäktning, med möjligast säkert träfande gevär, och derefter i kraftiga, beslutsamma bajonettanfall. Just emedan skjutvapnoen blifvit så fullkomnade, måste bajonetten erhålla förhöjd betydelse. Den regelmässiga bataljelden front mot front, sådan: den förekom i sjuåriga kriget och ännu i de Napoeonska krigen ofta bidrog att afgöra striden, torde förlora i vigt. Derföre tro vi, att hvarje stat måste förskaffa sig talrika, i tiraljering öfvade, med goda gevär försedda jägare sämt ett beslutsamt, med bajonetten förtroget och på sitt vapen litande linieinfanteri.. Men för begge ändamålen behöfver soldaten en väckt intelligens samt utbildad kroppskraft och färdighet, ty annars förmår han hvarken skickligt tiraljera eller sköta bajonetten, hvilken sednare äfvenledes fordrar större sjelfständiget hos karlen än den blotta skjutningen i ledet efter kommando. De små, men gymnastiskt utbildade franska voltigörerna voro för ryssarne äfven i den egentliga bajonettstriden ojemförligt farligare fiender än de starka och modiga, men i detaljbildningen vårdlösade engelska gardisterna. Att utbilda infanteriet på det sätt, att den lätta delen af! detsamma kan med fördel brukas till tiraljering, och den öfriga till bajonettstrid, blir hädanefter ett tvingande behof för hvarje armå.n Huru skall detta behof kunna tillmötegås i svenska hären, hvars indelta trupper hafva en visserligen årlig, men jemförelsevis mycket kort öfning, och hvars betydligaste del, beväringen, åtnjuter endast några lätt räknade dagars? Huru på annat sätt, än att vår militära utdaning börjar, der hon bör begynna — i skolan öch i gossåren, då lemmarne äro smidiga och hågen lifvad för kroppsoch vapenöfningar? Denna fråga måste afgöras, såvida man ej hyser den besynnerliga föreställning, att svenska hären ej behöfver den krigiska förmåga, som andra makter och bland dem vår ryska granne ifrigt bemöda sig att gifva sina härmassor. Det finnes ännu en omständighet, genom hvilken det blifvit ett ovilkorligt behof att den simple soldatens intelligens och kroppsliga färdighet utvecklas mer än förr. Det har på Krim och Italien visat sig, att de förbättrade eldvapnen medfört en oproportionerligt stor förlust af officerare å begge de kämpande sidorna. : Men följden bäraf var dock ej å begge sidorna lika förderflig. Der trupperna endast erhållit eller måhända icke visat sig mäktiga af annat än mekanisk inöfning, såsom händelsen varit med ryssarne och österrikarne, der har förlusten af de ledande och riktande delarne i mekanismen, nemligen officerarne, verkat förlamande på massorna, som, öfverlemnade åt sig sjelfva, förlorade sjelfförtroendet och stodo på slagfältet som en rudis indigestaque molesm Annat var förbållandet med fransmännen, och detta låter förklara sig af följande uppgifter, hemtade från ofvan citerade militärskriftställare (en officer i österrikiska hären), rörande den bildning, som under 4, års fortsatt tjenstgöring skänkes franska soldaten: Ett stort företräde, som de franska soldaterna verkligen ega,är att de förstå meningen och ändamålet med allt, som de åläggas göra. Hela det franska exercisoch tjenstereglementet är beräknadt på att icke blott mekaniskt öfva soldaten, utan ock att skärpa bans omdöme och göra för honom begriplig afsigten med hvarje handgrepp, hvarje vändning, rörelse, manöfver o. s. v. Äfven härutinnan märker man på öfvertygande sätt, huru Napoleons, krigskonstens store reformators, ande fortlefver i de franska kasernerna, ty just alla de af honom gifna föreskrifterna för truppernas utbildning — och vi anse dessa för verkliga mästerstycken af klarhet och 1ogiskt sammanbang — utgå från grundprincipen att göra soldaten intelligent, rask och sjelfständig. Alla de franska, truppernas militära öfningar äro beräknade att väcka ifver och oftertanka, i stället för att en blott dressering uttröttar och förslöar. Jemte exercis, fälttjenst, marscher 0. 8. V., står den teoretiska undervisningen, och jemte denna åter gymnastik, voltige och fäktning. Allt detta gör soldaten rask och behändig, stärker hans kropp och skörper hans. förstånd, -Vix-bhafvassett franska jägarekompanier under svåra terrängART 4 a le ME