BLAD UR NIN DACBOK. AR FREDRIKA BREMER, Bujukdere den 1 Aug. Du löser i österlär dska sagor om fåsloit, som på en gång öppna sig-för tröttaresande, slott med förtrollande trädgårdar, fulla af frukter och blommör, der sköna prinsessor bo och der alla lifvets behag stå den resande till buds, och du säger: detta är dikt! Men alldeles. icke; det är sanning; jag kan försäkra det, ty detta har vederfarits mig. Jag, som för några dagar sedan satt frusen i rusk och regn, har på en gån blifvit flyttad på der skönaste af Bosforens stränder, i en boning, der alla lifvets behag äro hemma, der en god få gör allw lyökliga, der unga tärnor, öfver hvilkas fagra ansigten lifvet ännu icke kastat någon skugga, Vandra. i skönhet; der gröna terrasser sutanför mina fönster stiga mot höjden, bärande cypresser och acasier. högt mot himlens blå, der jag alla dagar njuter lifvets r ochöglädjet Och detta allt är sanning, är verklighet. Att jag kom hit i en ståtlig kaik undex . den ; amerikanska örnens , skydd, att hemmet, der jag lefver lycklig, är den amerikanske ministern m:r Williams och den pda fen -bans fru, de vackra prinsessorna 118 tvenne döttrar, att dikten är verklighet, det visar mig blott hvad jag längesedan insett, att verkligheten är skönare än dikten, nemligen. då verkligheten är skön. Ovärderligt har det varit mig att här en liten tid få dröja i ro, få läsa, tänka, lyssna till mina egna, liksom till andras tankar, och så samlade intryck jag fått under mer än sju månaders vistande under. Turkiets spira i åtskilliga af dess. provinser och slutligen 1 dess hufvudstad. Jag vill derföre nu flyktigt antyda — för att sedan kanhända vidare, utföra — de bilder och uppträden, som jag under dessa sednaste 4) 80 Aftonbladet n:ris 249—252.