att Gud är en fader, en god och kärleksrik fader! Till Europas söta vatten? far man i kaik på Gyllne hornets salta vatten, emellan Peras och Bysanz stränder, der krigsskepp och handelsskepp ligga om hvarandra, likväl blott intill den stora bron emellan Pera och Bysanz. Der upphöra de större farkosterne; det söta vattnet från den lilla europeiska floden intar det saltas rum. Till höger resa sig stora bygnader, kaserner, grekiska skolor och seminarier; till venster på den bysantinska åsen äro de så ryktbara fanarioternas fordna hemvist — oansenliga hus, mest af trä, omgifna af små trädgårdar; på höjden trona de stora moskeerna ända till den gamla pittoreska stadsmuren, som nu är öfverväxt af mögel och frisk grönska. Det! Gyllne hornet blir allt smalare, stränderna fylla sig med folk af båda könen, isynnerhet fruntimmer, sittande i flockar, med hvita hufvudkläden och grannt färgade mantlar; små -kaiker komma på vattnet, allt fler och fler, ända fram till sultanens kiosk och Eijoabs heliga moskå, belägna under lummiga träd. Hör stiger man i land. Promenaden erbjuder ungefär samma skådespel som det af Asiens söta vatten: Araba vid Araba, några förspända med hvita oxar, prydda med högt i vädret stigande horn, och med hängande röda snören, och tofsar; inom vagnarne. halft beslöjade damer med blommor, gyllne smycken, juveler. Det är Konstantinopels grekiska befolkning, som man isynnerhet ser här. Flera ansigten äro rätt vackra, flera ekipager verkligen smakfulla, hästarne ståtliga och dyrbart utstyrda; man ser mera smak och mera rikedom än vid Asiens söta vatten; och fältet för promenaden, som är vida större, friare. samt här och der med träd planteradt, har europeisk anstrykning. .;