STOTEKOLM dera 27 Okt. Samtliga riksstånden hafva nu utsett de elektorer, som ega att för hvartdera ståndet välja tless ledamöter i utskotten. Om resultatet hos ridderskapet och adeln ha vi redan haft tillfälle att tala. Preste-och bondestånden valde i går; borgareståndetHar valt idag. I presteståndet har vid elektörsvalet varit rådande en broderlig endrägt, . Den prelatensiska majoriteten är der så afgjordt öfvervägande och disciplinen inom densamma så fullkomlig, att något försök till emancipation .undan det faderliga välde, som ståndet. lyder. icke kunde ifrågaköråmal De kärntrupper. öfver hvilka den ledande viljan derstädes förfogar, äro så pålitliga, att mans till och med kunnat gifva sig skenet af en viss hofsamhet genom att på elektorslistan inrymma ett och annat namn, som beteckna frisinnade eHersjelfständiga karakterer, såsom t. ex. dokto: Sandberg, professor Carlson .och doktor Gumeelius.: .Man känner -sig förvissad att det oaktadt hafva utskottstillsättningen belt och hållet i sin band. I bondeståndet föregicks valet af en debatt. hvars hufvudsakliga karakter läsaren finner angifven i vårt gårdagsreferat. Här var likväl uteslutande fråga om form, icke; åtminstöne icke för tillfället, omsak-eller personer. Mar är allmönt öfvertygad, och det uttalades äfver under debatten från båda sidor, att resultatet af elektorsvalet skulle ha blifvit i det allra närmaste detsamma; på hvad sätt valet än hade blifvit förrättadt. . Och om äfven, såsom ifrågasatt var, en förstärkning af elektorernas antal hade kommit att ega rum genom fem eller sju ledamöters utseende af hela ståndet genom samfäld, sluten omröstning, skulle.elektorskorporationens karakter icke -ha-:på: minsta sätt blifvit förändrad. Deras afsigt, som yrkade en förändring i valsättet, syntes också hufvudsakligen vara, att undanrödja det under vissa omständigheter betänkliga i den öppna omröstningen, enär det onekligen måste anses såsom .en-ömtålig och grannlaga sak.att göra inkast emot en föreslagen persons lämplighet till utöfvande af det förtroende-uppdrag, som är i fråga. Ståndet vidblef emellertid det gamla valsättet, såsom det ville synas egentligen derföre, att man var alldeles oförberedd å det nyas tillämpning, medan. valet efter det äfdvunna sättet var. ganska väl. och på ett förståndigt sätt förberedt, såsom sjelfvavalförrättningen: sedermera visade; i det endast bland ombuden för ett par län någon meningsskiljaktighet yttrade. sig i. afseende på den person, som borde blifva elektor för lä nets Det på Lars Rasmussons särskilta förslag fattade beslut, att.genom samfäld sluten omröstning utse sex suppleanter åt elektorerna, kan emellertid anses utgöra ett första steg på den nya väg, som med ändringsförslaget åsyftades, och det är troligt att framdeles;..då man. haft tillfälle att litet närmare tänka sig in i;saken, -ett.förändradt röstsätt verkligen kommer till stånd. Äfven i borgareståndet har elektorsvalet varit föregånget af. en meningsstrid om valsättet. Alltifrån 1834—35 årens riksdag, intill hvilken tid ståndets elektorer voro blott 16, har antalet efterhand ökats till 30... Hr Schwan, utgående från grundsatsen om direkta vals företräde framför indirekta genom elektorer; föreslog-nu, likasom vid nästföregående riksdag, en ytterligare tillökning i elektorernas antal, hvarigenom utskottsvalen skulle i sjelfva verket :blitva direkta, d. v. s. verkställas af nästan hela ståndet. Förslaget vann dock ieke ståndets. bifall. Det anförda . sxälet emot förändringen var stadgandet, i 28 S riksdagsordningen, som skulle åsidosättas, sade iman, om: det indirekta valsättet de facto infördes. Ett annat, ehurn icke uttaladt skäl torde dock äfven ha varit hos-majoriteten :bestimmandey nemligen detsamma som förn.ådde 1809 års konstitutions: utskott att afstyrsa ett då väckt förslag om utskottsledamöternas utseende per capita, uta! elektorer. Då under riksdagens lopp — yttrade konstitutionsutskotftet — ståndens lynne möjligen kan förändras, skulle genom de samfälta Valen tilläfventyrs utsko tsledamöter successivt-tillsättas; som vore af en helt annan esprit; tvister, och stridigheter skulle derigenom uppkomma, planer uttränga hvarandra ofta ett börjadt arbete hindras eller blifva fruktlöst..Det vill nästan synas som om en dy lik farhåga icke varit alideles främmande för borgareståndets majoritet, mindre dock utar tvifvel med afseende på detta riksmöte, de: ståndets färg kan anses temligen decidera! än med äfseeende på framtiden, då förbållandet kan blifva annorlunda. Ungefär enahanda antal ledamöter af ståndet, som hade anslutit sig till hvardera af de olika meningarne i denna preliminärfråga. hade äfven samlats kring hvar sin elektors lista. Lika oegentligt emehHertid, som det skulle vara, att tala Om partier på riddarhuset med anledning af de olika bänkmansoch elektorslistorna :derstädes, lika oriktigt bedömde man ställningen i borgareståndet, om man af de båda elektorslistorna derstädes slöte till tvenne väsentli t skilda partier inom detta stånd; Det faktum, att flera än hälften a! elektorerna, d. v. s. majoriteten ibland dem. funnos upptagna på båda. listorna, visar att man hufvudsakligen sträfvaråt samma mål och att valet af olika namn för listornås kon: plettering härrör endast af olika meningar om till en del nykompne och. ännu okända NN