STOCKHOLM des 22 Okt. j Ställning och stämning i Österrike. (Från Aftonbladets korrespondent i Wien.) Wien den 15 Oktober. För längre tid tillbaka erhöll jag er tilllåtelse att få meddela er en skildring ur liberal synpunkt af förhållandena härstädes. Det är nu kanhända: så mycket mer rätta tiden dertill, som Österrikes inre förhållanden tyckas motse en förändring; särskilt hvadstatsförfattningen beträffar. Hoppet på en verklig reform, -om-också blott i inskränkt sannt konstitutionel riktning, är. väl ännu ganska svagt hos den-stora allmänheten. Man väntar sig föga och fruktar, att detta lilla skal) vid utförandet mycket förderfvas genom embetsmännens m tstånd. Det lönar emellertid I väl mödan att vid dennd förkunnade vändpunkt. .kasta. en hastig återblick på de österrikiska författningsförhållandenas utveckling: Här, såsom öfverallt, skall en klar insigt at hvad som: skett inom denna sfer bäst upplysa oss om framtider. Källor äro visserligen sparsamt att tillgå och, såvidt de befinna sig i Österrike, temligen otillförlitliga. Uppmärksamheten -hardock på sednare tiden blifvit så uthållande riktad på detta ämne, och der tyska pressen har så grundligt sysselsatt sig dermed, att enssammanställning af de: vigtigaste data erbjuder en temligen rik skörd. Kejsarens af Österrike löfte i proklamationen uti Laxenburg den. 15 Juli 1859, att varaktigt grundlägga Österrikes inre lycka och yttre makt genom ändamålsenligt utvecklande af..dess rika .andliga och materiella krafter. äfvensom-genomtidsenliga: förbättringar ilagstiftning och förvaltning, spred sig vhastig! som blixten i provinserna och uppväckte: för ett ögonblick hoppet, att åtminstone nu, under intrycket af de svåra nederlag, Österrike lidit. och af den mot slutet åf det italienska kriget allt mer-bögljudda:missbelåtenheten. någonting verkligen skulle: göras för att tillfredsställe densallmänna meningen. — Ty derom får mar ej låta förblända ssig : harmen och missnöje! med det nuvarande systemet hade i Wien ock provinserna stigit till sin högsta höjd kort fört freden i Villafranca; Farhågan för en revolution inom Österrike och i Ungern var er af de förnämsta bevekelsegrunder, som förmådde: Österrike: attafsluta den vid förste ögonkastet så gåtolikarfreden. Alla menniskor kände-med sig att det ej kunde förblifva så; och det var så långt gånget, att österrikarne sjelfva fruktade för en seger för den österrikiska armån; emedan de trodde, att det gamla systemet derigenom blott skulle befästas. Men jag ville ju lemna. en: kort -öfversigt af Österrikes författningsförhållanden; såsom de utbildat sig och-ännu ega bestånd... De österrikiska laridtdagarne, som bestå af fyra stånd: prelater, Herrar, riddare och städer, behöfver Jag här blott med några ord omnämna. I allmänhet sammankallades endast det stånd, med hvilket regenten hade att ingå i förhandlingar rörande något visst ärende... Blott för allmänna angelägenheter af: stor-vigt sammankallades allmän landtdag af: alla fyrastånden, Dessa ständer hade vidsträckta rättigheter och deltogör blott i besluten om alla nya lagar, förordningar och skatter, utan äfven i vissa fall uti verkställande makten. I medlet af 15:de århundradet hände det att ständerna sammänkommo och utan eller mot regentens vilja genomdrefvo ganska vigtiga beslut, bland andra tillsättande af regentskap. -. I medlet af 16:de århundradet trädde det fjerde ståndet, städernas, i bakgrunden; till en del genom. eget förvållande. Mot slutet af 18:de århundradet hade de österrikiska arfländernas ständer förlorat sin kraft och betydelse. Endast den ungerska författningen bibehöll något: lif. Men den gynnade adeln, som ensam var politiskt berättigad, icke betalade några skatter, blott i några få, bestämda fall kunde arresteras, ensamvar jordegare och dessutom i besittning af flera territorialförmåner. Borgareståndet gälde såsom korporation för adligt, och hvar och en af de 50 kungliga fristäderna skickade ett ombud till riksdagen. Bönderna hade alldeles inga politiska rättigheter. Om Tiksdagens sammansättning kan jag här icke ingå 1 detaljer. Endast. det vill jag nämna, att de kejserliga rättigheterna voro mycket kringskansade, sar t att utom riksdagens samtycke ingen lag kunde utfärdas, ingen skatt eller subsidie påläggas. Adelselementet var dock öfvervägande. ej blott i första kammaren, utan äfven i den andra, der representanterna endast få yttra sin mening. men ej rösta. Det metternichska systemet hade, såsom bekant är. sökt skydda och upprätthålla den ungerska författningen, dels af konservativa skäl; dels för att bilda en motvigt mot Rysslands alltid fruktade inflytande på Ungern. I Tyrolen, Lombardiet och Venedig infördes efter 1815 nya författningar. Den tyrolska landtdagen erhöll likväl färre rättigheter än dess föregångare haft. Centralkongregationen i det lombardiskt-venetianska konungariket, bildad. genom val af kommunalråden, hvars medlemmar Behöfde regeringens stadfästelseför att kunna inträda i församlingen. hade allenast rättighet att gifva goda råd. Regeringen kunde följa dem eller ej, och följde dem också i sjelfva verket sällan eller aldrig. — I de öfriga provinserna inkallades de ofvannämda, gamla: ständerna på en eller två dagar, hvarefter de-afskedades, om de med