Article Image
giltig anledning. Ref. instämmer således fullkomligt i den af hr häradshöfding JIJessle ånförda reservation ; att hvad. beträffar andra medborgares än affärsmäns konkurser lagstiftningen icke bör gå längre än föreskrifva sättet, huruledes borgenärerna må kallas till förhör öfver ackord och stadga ett preklusivt äfventyr för dem, som kallelsen ej åtlyda, såvida de tillstädeskommande, som representera ett betydligare fordringsbelopp t. ex. tre fjerdede!ar, enhälligt ackordet afsluta och det af rätten varder faststäldt. Detta är icke något annat än förfarandet i mål, som genom tredskodom efter gällande allmän lag afgöras. De af komiten uti förslagets 6 kapitel föreslagna stadganden rörande ackord äro hufvudsakligen följande: ; 97. Vill gäldenär erbjuda ackord, efter hvad här nedan sägs; ingifve sednast å wställelsedagen skriftligt förslag derom med alla vilkor dervid; och varde det förslag, sedan fordringarnes granskning försiggått, af ordföranden för borgenärerna anmäldt. —— 98. Å den dag, då ackordsförslag sålunda pröfvas skall, inställe sig gäldenären personligen, och ej genom ombud, der han ej har laga förfall. Dervid må väl, med gäldenärens begifvande,ljemkning i förslaget ega rum; men må cj uppskef med pröfningen ske, utan att sådant uppskof medgifves antingen af samtlige tillstädesvarande borgenärer, eller ock af fyra femtedelar af dem, som jemväl bevakat fyra femtedelar af de vid ackord, enligt hvad här nedan sägs; röstberättigade borgenärers i konkursen anmälda fordringsbelopp. 100. I öfverläggning och beslut angående ackordsförslag må ej de borgenärer taga del, hvilka förmånsrätt för sina bevakade fordringar yrkat, utan i den mån de det yrkande återkalla. — — — 101. Förslag till ackord skall såsom antaget an-: ses, derest antingen alla tillstädesvarande borgenärer sig derom förenåt och de bevakat wå tredjedelar af samtliga i konkursen anmälda fordringsbelopp, de der blifvit eller blifva till betalning godkända och ej med förmånsrätt utgå, eller ock fyra femtedelar af de vid sammanträdet tillstädesvarande borgenärer ackordsförslaget bifallit och desse borgenärer jemväl bevakat fyra femtedelar af nyssnämnda fordringsbelopp. 4 102. Ackordet är, fastän antaget enligt nästföregående , dock ej giltigt, såframt det ej af rätten fastställes. 105. Innan ackordsförslag af rätten till afgörande företages, afgifve rättens ombudsman noggrann berättelse omde i konkurssaken förekomna omständigheter, som gäldenärens förhållande, boets ställning och sakens beskaffenhet i öfrigt närmare beteckna. 106. Ackord må ej, ändå att det ej bestridt är, af rätten fastställas: då beslutet-icke i laga ordning tillkommit: då gäldenär blifvit dömd för bedrägligt förhållande mot sina borgenärer eller medan han under tilltal derför står: då anledning är att gäldenären hemligen gynnat någon borgenär vid ackordet, eller att annat svek dervid egt rum: då ackordet ej gifver alla. derunder inbegripna borgenärer lika rätt: då det uppenbarligen länder till skada för borgenärerna. 108. Ej må ackordsförslag at borgenärer antagas, medan gäldenären står under tilltal för bedrägligt förhållande enligt 8 kap. denna lag. — — — 110. Ackord må ej beviljas bank eller allmänt penningeverk, som sedlar eller andra löpande förbindelser, tryckta eller graverade, utgifvit och hvars egendom till konkurs afträdd är. 111. Har rätten fastställt ackordsaftal; vare detsamma bindande för alla de borgenärer, kända eller icke, som egt rätt att sina fordringar i konkursen bevaka, utan undantag för andra än dem, hvilkas fordringar genom inteckning, pant eller annan laga förmånsrätt försäkrade äro. Räcker ej den egendom, hvari borgenär inteckning, pant eller annan sådan. särskild förmånsrätt eger, till gäldande af hans fordraas fulla belopp; vare han för återstoden underkastad de vilkor, som genom ackordet bestämda äro för dem, hvilka förmånsrätt ej ega. 112. Utan hinder deraf, att borgenär godkänt ackordsförslag, ege han mot gäldenärens löftesmän eller medgäldenärer föra den talan, hvartill han eljest varit lagligen berättigad; och förthy må löftesman eller medgäldenär ackordet bestrida, ändå att fordriogen ej är af honom, utan af borgenären allena bevakad. 4 115. Varder, efter fastställelse af ackordsförslag, yppadt, att gäldenären gjort sig skyldig till bedrägligt förhållande mot sina borgenärer eller vid äckordet hemligen gynnat någon af dem; förfalle den eftergift, som genom ackordet må vara gäldenären tillerkänd. Vidare hafva komiterade, ? enlighet med rikets ständers yttrade åsigt, i sitt förslag uteslutit de lika orättvisa som ändamålslösa — ja skadliga stadganden i vår nuvarande konkurslag rörande gäldenärens behandling innan han finnes om någon oredlighet öfvertygad, t. ex. förbudet mot cessionant att förr än första dom i saken är gifven vistas utom sitt hus, samt borgenärers rätt att hålla honom under bevakning. I förra hänseendet hafva likväl komiterade ansett det böra stadgas, att gäldenär skall hålla sig inom sitt hus tilless han bouppteckningen besvurit och boet till förvaltningsmännen öfverlemnat. I öfrigt hafva komiterade skiljt behandlingen af de civila frågorna i konkursen från de kriminella och föreslagit en för hvardera särskilt process. Slutligen hafva komitårade uteslutit ej mindre sådana stadganden, som kunde vinna tillämpning jemväl vid andra tillfällen än vid konkurser, och hvilka således ej tillhöra den speciella konkurslagen, än äfven åtskilligt, som faller inom doktrinens eller rättsvetenskapens område. Detta sistnämnda (yttra komiterade) är ett af de första vilkoren för en sund lagstiftning. Doktrinen utvecklar sig friare, lefver säkrare i iden än i det skrifna lagbudet, helst ofullständigheten af lagstiftarens uttrycksmedel, språket, så lätt föranleder misstydning; och begår han sjelf ett misstag, så står den falska doktrinen, stelnad i lagen, der qvar med alla sina konseqvenser. Derföre dödar detta doktrinens upphöjande eller rättare :nedsänkande till skrifven lag all sann jurisprudens och föranleder domaren till en blind bokstafstolkning af lagen — lika så skadligt för lagskipningen som om, med förbiseende af en sträng tillämpning af lagens grunder, domaren upphöjde sig öfver dem och antoge ett konsideratiorissystem eller följde sin billighetskänsla. Beträffande de föreslagna stadgandena om gäldenärs ansvar) för bedrägligt förhållande, annan oredlighet joch vårdslöshet (8 kap.), så ega de förtjensten af att vara åtminstone så beskaffade, att gäldenär på grund deraf lag

20 oktober 1859, sida 3

Thumbnail