SIEfet IMOL UCI proOLlestaliliSske AJA Kn 2 som österrikiska regeringen oktrojerat. Den innehåller visserligen eftergifter, men man vill icke medgifva regeringen rättighet att förordna om protestanternas kyrkliga förhållanden utan deras eget hörande. Österrikiska polisministern baron Hibn:r har rest till Ungern för att söka bringa å bane en öfverenskommelse med det ungerska oppositionspartiet. Detta fordrar minst att åt landet medgifves 1848 års statsfattning. Vid senatorsvalen i Hannover har det liberala partiet fullständigt segrat, oaktadt regeringen nyss så skarpt visat det sin motvilja genom förbudet för alla embetsoch tjenstemän att deltaga i det nationella partiets sträfvanden. SCHWEIZ. Enligt underrättelser från Zärich af den 10 dennes, hade samtlige fullmäktige haft en konferens den 9, i anledning hvaraf kurirer genast affärdats till Turin och Wien. Sardinske fullmäktigen hade redan fått fullmakt att underteckna fördraget; uppskofvet tros således härröra från den österrikiske eller franske. Rörande innehållet af fördraget meddelas följande: Sardinien behåller de distrikter af Mantua-området, som dess armå höll besatt i det ögonblick, då vapenhvilan afslöts, och den uti konventionen rörande denna vapenhvila fastställda demarkationslinie blifver den defi-. nitiva gränsen mellan Lombardiet och Venedig. Sardinien öfvertager två tredjedelar af den egentliga lombardiska skulden, ungefär 120 mill., och 150 mill. af 1834 års lån, tillsammans 270 millioner lire. Hertiginnan af Parma har förhyrt hela hotellet Baur i Zirich, der konferenserna för närvarande hållas, från den 1 November till den 16 April. ITALIEN. Modenas och Parmas diktator, Farini, skall, enligt underrättelser från Paris, hafva tillkönnagifvit för franska regeringen, att han skall förfara med största stränghet mot grefve Anvitis mördare. Likaledes anföres uti en telegrafdepesch från Modena, meddelad af Patrie, att undersökningen mot dem, som deltagit uti mordet på grefven, fullföljes med största ifver och stränghet. Gazetta di Parma? beskylles för att hafva, vid berättelsen om mordet, med allt för stor skonsamhet uttalat sig ompöbelhopens förbrytelse och mera framhållit den mördade grefvens skarpt tadlade karakter, än som vid detta tillfälle varit lä.npligt. Deremot har Turinerbladet ?Gazetta piemontese? i mycket kraftiga uttryck skildrat det intryck af ovilja, som den ohyggliga gerningen framkallat i hela landet. Enligt Patrie var grefve Anviti mycket hatad i Parma, Redan för flera år sedan gjordes ett mordförsök mot honom. En för denna förbrytelse anklagad person blef då häktad, dömå till döden af militärkommissionen och afrättad, fastän hans domare sjelfve hos regentinnan begärde nåd för den dömde. Allmänna meningen i landet ansåg, tillägger Patrie, denna person, hvars namn var Carini, vara fullkomligt oskyldig till det brott, för hvars försonande han dömdes att mista lifvet. Independance Belge? offentliggör den protest, som provisoriska regeringen uti Bologna afgifvit till stormakterna, emot återställandet af påfvens verldsliga makt uti legationerna. Den börjar med att hänvisa på det votum, som afgifvits utaf Romagnas nationalförsamling, hvilken är sammansatt utaf män af alla artier och klasser, utvalda af folket genom allmän valrätt. Derefter åberopas historiens vittnesbörd derom, att kristenhetens andliga intressen ingalunda betinga påfvens verldbliga makt, emedan den sistnämnde, saknande allt gudomligt ursprung, dels förstorat sig genom eröfringar och fördrag, dels äfven förminskats, såsom genom det af Pius V år 1797 med Frankrike afslutade fördraget. Defter ådagalägges den påfliga regeringens brister, upphäfvandet genom densamma af landets gamla friheter, de derigenom framkallade oroligheterna, regeringens vanmakt att qväfva densamma och den deraf föranledda nödvändigheten af främmande intervention, hvilken ledt dertill, att lägga legationernas verkliga regering i Österrikes händer, under det påfven blott egt makten till namnet. Vidare ädagasligheten af att förena uppritthål2 möjli ppr det at påfvens suveränitet med int. rondet ska reaf de frisinnade institutioner, som publikens president år 1849 yrkat i . romerska folket, och skrifvelsen slutar med cn förklaring, att romagnolerna, i betraktande af alla des a skäl, måste vara berättigade att fordra sitt nationella oberoende och garantera detsamma genom legationernas aniexation till konungariket Sardinien. Enligt sammanstämmande berättelser från Paris och Italien, hafva underhandlingar blifvit öppnade mellan regeringen i Neapel och de centralitalienska furstarne, beträffande de sistnämndes restauration. Man hade framlagt för konungen af Neapel en operationsplan, enligt hvilken de påfliga trupperna skulle opeÅ t Rimini, hertigen af Modena angripa 2 i : se Ferrara samt de redan i stort antal vid gränsen församlade neapolitanska trupperna genom i arschera mot Toscana. Konungen At Neapel skall hafva antagit detta förslag. Riktigheten af dessa uppgifter synes vinna bekräftelse genom en af general Garibaldi från generalqvarteret uti Bologna utfärdad proklamation, hvaruti han underrättar sina trupper om nära förestående nya strider med fienden, som hotar med ett snart anfall. a Uti Parma och Modena göra. de mili istningarne raska framsteg. Öfverste I har redan bildat fem infantorireg poli te var äfven snart fulltaligt. ska ip ne det sjet Å mu och dessutom beslutat uppstta ett kaMileriregemente under ledningen af en ut k kavalleriofficer, öfverste Eethbataljoner, af 900 man hvarnybildade och höllo på bildades ett kompani rtilleri voro redan ar an herfmd märkt ungers len. Tre jägare dera, voro äfven att inöfvas. Likaså . sanvörer. Två batterier 2