SICH, SON SCHO Si Stofltt tydas Oth Hesa fortare sjunkit, hade man visserligen icke fått grund så snart, men deremot fått den fast. ehuru äfven den troligen behöft 2 å 3 år för att, med anledning af det stora afståndet till fast botten, behörigen sätta sig. Vid Stockholms stads gasverk nära Clara sjö, der botnen både är fastare och djupet jemförelsevis med det vid Fatburssjön ganska obetydligt, finnes en bygmad, uppförd på dels pålar och dels rust, öfver, som man förmodade, tillräcklig fast grund, hvilken bygnad oupphörligt sjunker på ena sidan och utgör-:en i ögonen fallande profetia för slutliga resultatet af bygnadsarbeten med dålig grundläggning. — Måhända har en och annan funnit den vidlyftighet, som fordrats för utredande af dessa förhållanden, kanske något tröttande, men ämnet är af så stor vigt så väl för närvarande som för framtiden, att ett skärskådande deraf ifrån flera olika synpunkter är af högsta behof påkalladt för att kunna närmare och bevisligen taga reda på den grad af omtänksamhet och hushållningsanda, som är rådande vid användandet af de anslag, rikets ständer förtroendefullt : lemna. Från Fatburssjön går jernvägen förbi Sinkensdamm och Jacobsberg med en bank öfver Årstaviken till Liljeholmen, och vidare genom ett i berg sprängdt hvalf (tunnel) af 950 fots längd till närheten af Brännkyrka, samt förbi Huddinge kyrka öfver Tullingesjön till Tumba, Uttringe, sjön Uttran, Igelsta och Södertelje kanal, Y;, mil nedom staden. Så snart man valde Liljeholmsvägen kunde banken öfver Årstaviken aldeles icke, men tunneln möjligen, undvikas. Den sednare är ännu icke färdig, men kommer att kosta omkring 130,000 rdr och kunde jemte större delen af de stora sprängningarne vid Liljeholmen hafva undvikits, om man öster om stora berget gjort en båge, och i kanten af sjön med en bank gått på sidan om det mindre berget fram till Liljeholmen. Det är sant, att banken mot sjön troligen skulle hafva satt sig ett par gånger, men en ungefärlig beräkning visar att 50, möjligen 80,000 rdr derigenom skulle blifvit besparda, enär ensamt sprängningen af hvalfvet och de öfriga bergen kostat öfver 200.000 rdr. Deremot hade linien blifvit något längre och krokig, men med mindre lutning, och då farten i närheten af en station alltid är långsam, hade ingen vigt behöft fästas vid en kontrakurva. Från södra ändan af Tunneln går linien i nedannämda riktning; men tyvärr måste vi nu återkomma till det gamla kapitlet om utstakningen till följe af ofullständiga undersökningar. Om på kartan drages en rät linie ifrån Liljeholmen vid Stockholm till den punkt, der jernbanan passerar kanalen nedom Södertelje, finner man, att denna linie går nära förbi Botkyrka och Fittja. Denna riktning för jernvägen skulle, såsom den kortaste, äfven vara den bästa, om det varit möjligt att utan orimliga kostnader bygga den; och hvarje annan linie emellan nämnde yttersta punkter är fördelaktig i samma förhållande som den närmar sig den räta linien, under förutsättning att kostnaden per fot kunde anses lika. Det problem, som vid undersökningen skulle lösas, var således: at söka en riktning, som med minsta möjliga afvikelse från räta linien förenade mimdre kostnad jemnförelsevis till längden, än hvarje annan. Efter ett på kartan taget ungefärligt mått, finner man att den nu utstakade: riktning af banan är mer än 11.000 fot lingre än räta linien. Kostnaden för jernvögen emellan Stockholm och Södertelje är med en minutiös noggrannhet, som illa motsvarar slarfvet vid undersökningen, upptagen till 1,281,141 rdr pr mil för en väglängd, som genom åtskilliga lokala jemkningar vid den slutliga utstakningen blifvit något förkortad, så att denna är omkring 90,000 fot. Detta gör fören fjerdedels mil, eller 9000 fot, 320.285 rdr; pr fot något öfver 35 rdr; samt för skilnaden 11,000 fot, en summa af 391,459 rdr rmt. Or markens beskaffenhet på båda linierna vöre lika, skulle således dessa 391459 rdr hafva inbe: parts på den kortare linien. Deraf följer vidare, att om denna kortare linie ändå hadel blifvit lika dyr, skulle visserligen ingen besparing i anläggningskostnaden uppstått, men deremot hade årliga underhållskostnaden för den erhållna minskningen i väglöngd blifvit statsverket bespard. Om denna kostnad upptages till fem procent af anläggningskostnaden — för hittills anlagda jernvägar i utlandet uppgår j epdast underhållskostnaden ofta till sju proiceut aft den för anläggningen, utom driftjoch förvaltningskostnaden — utgör den äni —n— .mmmnHumhmk———--—-scZwumm(k li-—-—--———rnnr —.In ). . ) ) . ?nnonnooe oivnnnonnobvovovovnnnnnvnpnppnoo— — — — -— — — —— Ä — —— .wx RER EE MAL ———VVAAAA SEINE me AA Kr AA AA mm mL, tt Fr AR KA TREE dock 19,573 rdr årligen. Det kapital, som I motsvarar denna ränta å fem procent, skulle således ytterligare hafva kunna nedlagts å den kortare vägen, utan att den derigenom blifvit Å dyrare för framtiden än den längre, cnär räntån (å det högre kapitalet motsvaras af den vinst som uppkommer endast genonr minskad underhållskostnad — att ej nämna driftoch tdsbesparing lenna t två gånger 918 rdr, utan rv framtiden I förvaltningskostnad samt den isom vinnes. Häraf följer s!a i kortare linie kunnat kosta nr ofvannämnde kapital, eller 78 att derföre i verkligheten och I blifva dyrare än den längre linicn. Vi halva redan visat, att hvarj liie än dem som nu är under bygnad, nat I få kosta mer än denna, i den mån den är kortare, eller, som är detsamma, ati för hvarje ibesparad fot i väglängd uppkommer en bespaÅring af 70 rår i penningar efter det äntagna priset pr mil å denna linie. i Hvad nu här blitvit anfördt torde tillräcki ligt klart visa nödvändigheten att i en så svår I terräng, som den emellan Stockholm och Söi dertelje, och öfverbutvud å hela linien till ; Oathrineholm, borde hafva uppgätts en mänge alternativlinier, och deröfver uppgjorts nogi granna planer och profil .jJemförelse man sluiligen I i M jen öfvertygande visshet om den på det hela minst kostsamma linien. : Man talar om kostnaden för 2 aft få sädana oiarda l e K —————— z;— ————.—.—-.— .2Z-2 2 ? !z sees sav Ah