STOCEHOLM den 11 Okt. Det ligger i sakens natur att, likasom våra i Upsala och Lund. förlagda universiteter, å gin sida, sakna den lifvande inflytelsen af en hufvudstads rörliga verksamhet och äfven 1 andligt hänseende rikare resurser, så skola äfven de i Stockholm varande vetenskapliga institutioner i mycket lida mehn deraf, att man här icke eger någon af dessa landets högsta undervisningsanstalter, hvilka hos sig :ltid förena åtskilliga utmärkta lärde, rika samlingar och skaror af bildningssökande ungdom. Men dessa nyssnämnde i hufvådstaden varande institutioner torde dock icke, under närvarande förhållanden, böra låta sin verksamhet afmattas eller uppgifva hoppet att äfven nu kunna verka för den nationella kulturen; vi skulle fastheldre föreställa oss att de, väl vetande huru föga våra högskolor i sina nuvarande residenser förmå uppfylla hela sin bestämmelse, böra, så länge hufvudstaden saknar ett universitet, känna sig desto mera kallade och pligtiga att kraftigt fullfölja och utvidga sin verksamhet. Ehuru vi icke för tillfället äro beredda att i sistnämrde afseende framlägga något förslag, skulle vi likväl vilja fösta uppmärksamhet på den oegentligheten, att vetenskapsakademien, som, enligt sin bestämmelse, skulle ej blott utgöra en förening af vetenskapernas utmärktaste idkare och vänner, utan äfven arbeta för sarctliga vetenskapernas utveckling och förkofran, likväl saknar lärostolar eller egentligen arbetande ledamöter uti andra kunskapsgrenar än de naturvetenskapliga. Man har der professorer i botanik, zoologi. kemi, astronomi, fysik och mineralogi; men finnas ej andra vetenskaper af lika stor vigt för den nationella kulturen? Det sätt, på hvilket rättsvetenskapen odlas vid våra småstadsuniversiteter är, som man vet, i flera afseenden högst otillfredsställande. Professorerna derstädes medgifva det sjelfva, fastän en och annan af dem, såsom vi sett af en nyligen utkommen broschyr, icke vill erkänna rätta grunden dertill, utan söka hjelpen uti sådana, lika kostsamma som onödiga och otillräckliga medel, som nya professioners inrättandei Upsala och Lund samt ökade löner för de nuvarande lärarne. Båda dessa medel skulle förbättra dessa sednares ställning, men visserligen icke, såsom erfarenheten nogsamt visat. verka någon förändring i det öfverklagade förhållande, att de unga ämnessvenner i juridiken, som ankomma till embetsverken, knappt kunna reda sig i de enklaste rättsfrågor och, med en sådan underbygnad plötsligt inkastade i praktiken, för all sin tid blifva endast routinierer. En eller annan i hufvudstaden inrättad profession i rättsvetenskapen skulle deremot kunna åter bringa detta studium till heders; de föreläsningar, som derigenom komme att här hållas, skulle tjena till väckelse för de förut likgiltige samt till ledning och gagn för de vetgirige ; och derigenom att ynglingar, som nu vid sin första beröring med det praktiska lifvet, vanligen känna ett lifligt behof af att återtaga sina teoretiska studier, då kunde fullfölja dessa, skulle säkerligen vår juridiska embetsmannakår snart vinna lika skicklighet och anseende som läkarekåren efter Carolinska institutets inrättning vunnit. Såsom hvarje tid haft sin vetenskap, som den företrädesvis hyllat eller hvilken för den tiden. haft något stort uppdrag i mensklighetens tjenst att utföra, så har äfven vår tid sin, och vi tveka icke att såsom sådan beteckna statsekonomien, vetenskapen om folkens inre lif och medlen att underhålla och öka samhällens och individers välstånd. Men denna vetenskap, som nu i andra länder odlas med största nit och intresse, är för den studerande ungdomen hos oss nästan okänd och kan icke heller med lif och framgång studeras af ynglingar, som ega ingen eller ringa erfarenhet af de stridiga intressen, som röra sig i samhällets inre samt af vilkoren för folkets välstånd och trefnad. Derföre kan denna vetenskap endast med framgång odlas i en hufvudstad, och det erfordras en icke ringa grad af verklig eller förstäld tanklöshet, för att, såsom nyligen skatt, yrka, det en profession för denna vetenskap jemte statistiken bör inrättas i Upsala — en stad, der man dessutom redan länge haft lärostolar för dessa kunskapsgrenar. Den så kallade Skytteanska professionen är nemligen hufvudsakligen egnad åt statistik. och professionen i näringsoch politirä.t omfattar äfven nationalekonomi. Vi tro sålunda att, intilldess mån kan besluta sig att i rikets hufvudstad upprätta ett fullständigt universitet, eller att hit förflytta det .nu i Upsala befintliga, det vore för vår embetsmannabildning och vår intellektuella utveckling i högsta måtto gagneligt att lärostolar i rärtsvetenskapen samt statsiunskap och nationalhushållning blefve bär 1 Stockholm upp rättade, antingen i för indelse med vetenskapsakademien eller, tilläfventyrs ännu lämpligare. sjelfständigt, såsom en början till ett läroverk. sådant som det grefve C. H. Anckarsvärd vid sista riksdagen, efter mönstret af det berömda College de France, föreslog. Vigten af att uppehålla de institutioner, som redan finnas här upprättade, förminskas emelJertid icke deraf att de ännu icke-bilda något fullständigt helt, och det måste beklagas att en och annan af dessa institutioner icke befinner sig i ett skick, motsvarande tidens och vetenskapens fordringar. Stockholms observatoräwm, hvilket, i följd af sitt läge och sin ställning till rikets förnämsta vetenskapliga samfund samt, med hänseende till de krafter, öfver hvilka det kan disponera, borde vara vårt hufvudobservatorium, lärer för mnärvaande i afseende på instrumenter och appa