NR Je ge KA kyrkligt sätt låta viga sig. Menhärtill inskränkte sig alla stadganden uti detta hänseende. För afbjelpandet:; af de kyrkliga oroligheterna beträdde, man: der genast från början en annan väg än hvartillpresterskapet och regeringen hitintills hos oss visat sig benägna, Långt ifrån att förbjuda, stämpla såsom brottslig! eller på annat göra utträdandet ur den allmänna kyrkan hinderligt och -förhatligt, va man? betänkt på att gifva åt det stora allmänna kyrkosamfundet en sådan inrättning och författning, som kunde. göra: kyrkan för folket vördad och kär: samt: motsvara ett upplyst tänkesätts fordringar. Men detta sednar: verk medgaf tiden icke att redan vid det första riksmötet. bringa till verkställighet. Man hemställde detta åt franitiden och, utBytande dei förhatliga namnet statskyrka mot det af -folkkyrka, inskref mani grundlagen det stadgandet. ? Folkkyrkomnsförfattning ordnas genom dag?. Detvär till fullgörande af detta stadgande danska kultusministern, sedan åtskillhga andra föru! framlagda förslag befufinits onöjaktiga, nu utarbetat ett förslag. att framläggas för der sammanträdande folkrepresentationen. — För detta redogör Svensk Kyrkotidning sålunda: Det första ledet i den föreslagna kyrkliga organismen utgöres af det s. k. Menighetsraadetr; hvilket i så måtto redan nu har en tillvaro, att det genom cirkulär af den 22 Sept; 1856 blef. församlingarns medgifvet satt, om de så önskade, inom sig upp: rätta dylika rådo, Menighetsrådets åligganden skol: hufvudsak!igen vara 1. utöfvåndet af diakonverksamhet genom sjukvård, fattigvård, vård om frigifna fån: gar samt om fader: och moderlösa barn; 2. kyrkö tuktens--handhafvande i så måtto, att pastorernas makt att utesluta eniförsamlingsmedlem från åtojutandet af Herrans, Nattvard icke får utöfvas, förr än menighetsrådet fått tillfälle att i saken yttra sig; 3. deltagande i kyrkostyrelsens utöfning, så vidt der angår den enskilta församlingen. Det skall alltsi bero på månighetsrådet att afgöra, huruvida Balslevs förklariog öfver Luthers katekes må brukas i folkskolorna i stället för den hittills antagna läroboken, samt huruvida den 1855 approberåde psalmboken skall införas till bruk vid gudstjensten. Ingen förändring. i: sockenindelning o. :s. v. skall företagas utan menighetsrådets hörande. När ett pastorat blifver ledigt, skall dess menighetsråd yttra sig öfver de till kultministeriet inkomna ansökningar från kompeterande prester eller kändidåter. Änätligån skåll och menighetsrådet ega att genom prosten öch biskopen hos kultusministeriet anmäla, om rådet finner, att der i församlingen anställde prestens verksamhet af er eller annån anledning ej är tillfredsställande; oc! kan det med anledning dörat komma derhän, att ev såkallad menighetsrätt, bestående af prosten, 3 ut sedda sockenprester inom prösteriet samt 3 menigHetsrådets medlemmar, såsom jury fåF afgöra, huruvid: det är nödigt, att den ifrågavarande presten skilje från sin embetsverksamhet i församlingen eller ic) — Menighetsrådet utgöres af sockenpresten såson ordförande samt 4 till 12 af menigheten valda medlemmar, jemte kapellanerna, der sådana finnas. Närmast Menighetsrådet kommer Provstiraadte. Detta utgöres af prosten samt en medlem från hväric menighetsråd i prosteriet.. Prosterirådet håller et! möte i förra hälften af Januari månad, hvarvid at göras alla besvärsfrågor angående väl af ledamöter i menighetsråden, såmt ett i December, hvarvid beslu tes om de frågor, som angå menighetsrådens räken skaper. För öfrigt skall prosterirådet höras af kultusministeriet angiende alla frågor, som-angå prosteriet i sin helhet; äfvensom det tillhör prosterirådet att vid inträffande ledighet välja prost. I siståämnds fall skall dock prosterirådet förstärkas med alla pro: steriets sockenprester och residerande kapellaner. Öfver nProvstiraadew står nLandemodeb. Detta utgöres inom hvarje stift af biskopen såsom ordfö rande, stiftets prostät och et af hvarje prosteriråd för 6 år; vald ledamot. Tandemodet sammanträde: en. gång äårligen: Utom-allt, som tillhört detsamma i dess gamlå gestalt, skall det ock ega att välja de sockenprester, hvilka såsom medlemmår böra deltags i de ofvännämnda menighetsrätterna, att utse pr i de fall, då giltiga val icke kun inom; prosteriråderi; samtsatt yttra siga stars a ing, om hvilken uungen ej kan be slutå utär Landemodets tillstyrkånde. demoda skall. ock afgifva utlåtande öfver kyr ft. ningsfrågor, som framläggas för, de Ministeriet, ,äfvensom. set eger att i dylika ärender sje-fmant göra framställningar. Andtligen skall Lan demodet välja stittets bisköp bland tre mån. son efter konungens bestämmande ås af kultministeriet. arg R Slutstenen i det held utgöres af Kirkeräluets, Dett: består af de 7 biskoparne, 4 af konungen utsedda. af landstinget, ochi2vaf ;folkethinget yalda medle mar; th ledamot af teölögiska och en af jurid fakulteten vid universitetet, 24 stiftvis; i en viss proportionfanellan prester (och lekiMän välda: tedamöter. Kirkeraadet samlas hvar: tredje år seller deremellan när konungen det finner nödigt.; Öfvervalla kusgliga lagförslag för kyrkan skall Kirkeraadet, så vidt ske kan, leranas tillfälle attyyttra sig, innan desammuy föreliggs riksdågen, och, alla sådant kyrkliga anordningar, som konungen hittills kunnat vidtaga utav riksdagens medverkan, skola hädanefter ej kunna ske utan Kirkeraadets samtycke. Dessötomi kan Kirkeraadet:hoskonungen göra främställningar i kyrkliga ärenden; och skall ingen Hiskop äfikonungen kunna entledigas utan Kirkeraadets medgifvande:s Man finner, att detta är en efter Danmarks förhållanden ordnad, presbyterialförfattning. Vid sockenprestens, sida, ställes ett. menighetsråd, som deltager -med;hörnom :utisskyrkosty relsens utöfning oeH i kyrkotuktehs handhafvande, afgifver sitt utlåtande om de kandidater, som söka en ledig ;presterlig. befattning, då psesterliga beställningars tillsättande i Danmark hitintills varit regerihgens ehsak; som till och med eger, , med biträde af Kontraktsrosten samt .3 andra sockenprester, såsom jury afgöra, huruvida presten må skiljas ifrån sin embetsverksamhet i församlingen m. m. Det kan för Oss ej annat ah gifva anledning till en nedslående :jemförelse, när man. härmed ställer P bredd de religionsstadgar, som blifvit af vår regeriog utarbetade till att fram läggas. för rikets, nu sammanträdande ständer. Hos oss förtfar man ännu? att betrakta presterskapet såsomiherrskande myndigheter, som, församlingarne sjelfva oätsporda, under regeringens bägn,-skola afgöra hvad man börtro och tänka samt hvad, som till kyrkliga angelägenheter i öfrigt, hörer, och som ej. genom andansioch öfvertygelsens fria makt, utan blott senotå lagens? utvärtes tvångsbud, likt förmynlare öfver omyndiga skola sammanhålla församlingarnes . 4 Gay sATE —K, Mi har den I i denna månad, uppå lerom gjord. ansökning, beviljat kaptenen i umån PF. In 5. Hederstjerna afsked ur krigsjensten. — Uppå gjord ansökning han Ky M:t den L innevarande månad frikallat docenten vid inga a mna natta RT TH HNNER WT. RAR