per sn Mae als D Le AVR JUST ALLVIU UCT bästa. Trädsnittet, som i Belgien och Frankrike hunnit så lå Agt, synes ännu icke hafva blifvit så högt drifvet i det gamla Holland. Och alltså, med. undantag af tegelbygnader — det bästa tegset kostar i Holland 12 gulden pe tusen, och det, som begagnas till drifbänkar och dyikt, kostar blott 8 gulden tusendet, under det att det sämsta kostar endast 3 å 4 gulden — utom trädgårdens tegelverk samt encoch annan blomkålssäng, funno vi just intet sömr i den holländska trädgården, sommartiden ätminstone, skilde den särdeles mycket från vär svenska. Något utomordentligt i blomssterkultur funno vi ej. Möjligen är våren riikare i det fallet. Men kulten i engelsk meming af krukväxter syntes ej mycket till. Trädgårdsmästarevilkoren voro också temHigen lika våra. På de största gårdarne, så-! :som Hartjesberg, Rosendael, Hartekamp, hade trädgårdsmästaren (de tuinbaas,) endast högst :3 å 400 gulden och ståt, hvilket i ett sådant penningeland som Holland, der allt är dyrt. ej är mycket. På mindre gårdar har baaser endast 100 å 159 gulden i lön. Detta om herrgårdarnes trädgårdar. Försöksträdgårdar finnas här naturligtvis icke, då handtbruksskolor ännu icke här kommit i moAet, och de särskilta trädgårdsodlingssällskaperna ej hålla sig några trädgårdar. Handelssträdgårdarne äro samlade vid Haariem och vid Boschkop nära Gouda! I de förra utgör blomsterlöksoch fröodling hufvudsak. I desedmare trädskötsel. Den förnämsta botaniska trädgården i HolÄand är Leydens. Den är till och med ansedd som en af de förnämsta i Europa. Men oss förekom den, liksom hela universitetet, invid hvilket den låg, liksom litet på retour. Och dock skulle den nu för närvarande, sedan den för ett par år sedan fått en ung ny baas, vara betydligt bättre hållen än för nåa år sen, då knappast ett enda träd eller uske hade namnlapp på sig. Emellertid, den är detta oaktadt en af de vackraste trädgårdar man får se. Det utmärkande för densamma är dess samling af gamla, stora, herrliga, ädlare träd, såsom Gymnocladus, Magnoler, Diospyros lotus (18 tum i diameter), Ptefocarya våusica, Salisburia (6 qvarter i diameter), Fagus silv. pendula m. fl., samt dess samling af tropiska växter, en af de rikaste. Europa till följd af holländarnes många förbindelser med tropikens länder. Också fick man der bland annat se kanske det största exemplaret i Europa af Isonandra Gutta Hook, jemte Garcinia Cambogia Desv.; Clusia albifora, Octomeris Sechlinii och Fagrea imperialis m. fl., allt saker, som vi anföra endast såsom bevis uppå, hurusom både det intressantaste och nyaste i fråga om tropiska växter här är att finna. Trädgården prydes af Linnås, Clusii, .Dodonei och Burgmans byster. En Agave americana skulle just till att blomma. Den var egendomlig i så måtto, att blomstängeln hade grenat sig i flera grenar, allt nedifrån basen. För att iakttaga huro mycket den sköt i höjden per dag hade man föstat derinvid en högre måttstång, med flyttbart mått. Trädgården åtnjöt i årligt underHåll 3000 gulden: Staten, regeringen, kamrarne äro ej frikostigare mot trädgårdsodlingen än mot landtbruket i Holland. De botaniska trädgårdarnes öde blir derefter. Och Holland betraktadt från den sidan ser ej friskt ut. Vi skola ej längre uppehålla oss dervid. Jag har härmedelst vidrört en mängd af le. små, liksom nre förhållandena uti träd.sårdslifvet i: Holland. Men hvad som, för alla dessa små förhållanden ärjemte folkkarakteren den bestämmande makten det är ju — klimatet. Hurudant är då Hollands klimat? frågar man. Ett fuktigt, mildt hafsstrandsklimat — det faller ju af sig sjelft. Ja, men Holland är ju skridskoåkningens land mer än något annat land i Europa. Ett holländskt vinterstycke är ju aldrig utan skridskogångare och gångerskor. Huru. försona de begge motsägelserna? Huru förklara skridskornas (skat1e8n) NOK i ett så mildt klimat som Hollands ? Förklaringen är enkel. Ju sällsyntare is och snö blifva mot söder, desto mer uppmärksamhet väcka de, när de någon gång förekomma. Och särskilt blir isen ett af naturens märkvärdigaste fenomener i Holland, der, som jag ofvan nämnt, folket lefver nästan lika mycket på vatten som på land. När så deras kanaler lägga sig, när strekschuiten måste ligga der den ligger, hvad under då om den amfibien, holländaren, dragen till vattnet som han är, skyndar att pröfva första nattgamla is utanför sin stuga. Hvad under att han njuter af skridskonöjet med passion, när han vet af huru kort varaktighet det nöjet är. Ty klimatet gör isen både sällsynt och ovaraktig der naturligtvis. -På de begge sista åren hade vattnet icke. frusit en enda sång. Under de kalla vintrarne ligger det fruset högst en och annan vecka. Det fryser och bryter upp flera gånger om under en sålan vinter. Klimatet är om vintern, för att säga det med: ens, ostadigt. Men det är mildt sin ostadigbet. Saliv babylonica (tårpilen) och Libanons-cedern skulle annars icke bålla at. der på kalljord så väl som de göra; Tulpanträdet (Liriodendron) skulle icke kunna utveckla sig till sådana jättelika former och Rhododendron-grupperna skulle icke förblifva så fylliga. Och nu blott ett sista ord om parkerna. Jag har i det föregående tecknat dem i allnänna drag. Jag torde böra tillägga några mindre dylika. De största och förnämsta parkerna äro, som agdt, anlagda i ett slags engelsk stil, liksom lera af de dertill hörande slotten äro omygda i italiensk stil; . Någon ny holländsk til är naturligtvis ej att tänka på. Men upp allt detta s. k. engelska parkväsende tittar lolland fram. ,Holländarne skola nödvändigt a sin lilla grotta och sitt lilla roccoco, sitt illa vattenlekverk — annars är det. aldrig äl. Det är endast vid Rotterdam och Haag rminn MAR höna se ER on ge