arbetsfolk, som efter legoarbeten på andra orter voro stadda på väg till sina hem. Mannen, som förde båten, hade åtagit sig att öfverskeppa såväl dem som alla de öfriga, och det tillskrifves hans vårdslöshet att olyckshändelsen inträffade. — Från Göteborg skrifves den 20 att vexelköp för riksbankens räkning under de senare dagarne egt rum på dervarande börs till ett totalbelopp af 110.000 m:k H. bko. — Inom Jönköpings län äro 14 större brännerier anmälda till bränning under årets terminer, med ett sammanlagdt tillverkningsbelopp af 223,080 kannor och skatt af 133.848 rdr. Blott ett bränneri skall tillverka 700 k:r i dygnet; de öfriga mirdre belopp. — I en uppsats iNorrköpingskuriren påpekas behofvet af snabbare kommunikationsmedel mellan Norsholm vid Göta kanal och Norrköping äfvensom af ett hotel för resande på det förstnämnda stället. — I Sköfde arbetas nu på en vattenledning, som skall föras från några källor utanför ståden. Ändamålet är bufvudsakligast att bereda ymnigare vattentillgång i händelse af eldsvådor, och man förenar dessutom med detta arbete afsigten att pryda torget med en vacker fontän. Ett hotell för resande, hvilket tillika är ämnadt till festivitetslokal, uppbygges nu i grannskapet af jernbanestationen. Ritningen till detsamma är gjord af ingeniören löjtnant Adelsköld. — — Den till den 12 Oktober utlysta marknaden i Kalmar har, i anseende dertill att koleran derstädes ännu ej upphört, blifvit tills vidare instäld. — Konungens befallningshafvande i Hallands län bar inberättat att, enligt inkommen rapport från magistraten i Kongsbacka, utbröt, den 16 dennes klockan omkring 1 förmiddagen, eld, af ännu okänd anledning, uti ett färgaren och handlanden A. M. Byrman tillhörigt, vid Vestergatan i staden beläget uthus, derifrån elden spridde sig och antände åbyggnaderna på garfvaren S. A. Jonssons angränsande tomt, hvilka, jemte Byrmans berörde uthus, i grund nedbrunno. — Generalposttyrelsen tillkännager att en ny postgång, en gåvg i veckan fram och åter mellan Mariestad och Kristinehamn, kommer att öppnas lördagen den 15 nästkommande Oktober. — Under loppet af Juli månad har från hamnarne i Piteå och Skellefteå exporterats: 3031 tunnor tjära; 288 centner stångjern; 35,149 st. bjelkar och sparrar, 18,052 tolfter plankor och bräder; 200 tolfter brädoch plankstump och 420 st. master och spiror. — Om ett nyligen hållet större landtbruksmöte i Westmanland skrifves i Köpings Tidning: Sistlidne lördag den 17 dennes afhölls å Kohlsva bruk i Bro socken Westmanlands läns fjortonde landtbruksmöte och bevistades af ett stort antal landtbrukare och possessionater, äfven från länets aflägsnare delar och andra län; hvaremot mötet var mindre besökt af allmoge, troligen en följd deraf, att det blifvit utsatt till en dag under pågående Köpings marknad, då allmogen i kringliggande trakter vanligen der inträffar för att göra sina uppköp. Mötet öppnades af hushållningssällskapets ordförande, landshöfdingen, statsrådet Silfverstolpe, med några inledande ord. Derpå upplästes en skrifvelse från Elfsborgs huskhålltingssällskap med inbjudning att gemensamt ingå till K. M. med underdånig anhållan om proposition till rikets ständer om ett reservationsanslag af en lå. half million rår till ersättning åt dem, som lidit af hagelskador. Mötets deltagare skildes nu åt för att dels taga i betraktande en under jägmästaren Arpis tillsyn vid Kohlsva varande skogsplantering, dels att betrakta täflingsplöjningen och de exponerade kreaturen, redskaperna och slöjdalstren, hvarefter orgelnisten Bergmark från Haraker redogjorde för den resa, som han med hushållningssällskapets understöd under sommaren företagit till Schlesien, för att på stället inhemta den ryktbare pastor Dzierzons biskötsel. Modeller till kupor förevisades, och skulle berättelsen införas i sällskapets qvartallsskrift. Baron D. von Schulzenheim å Westlandaholm höll derefter ett föredrag om torfkolstillverkning och förevisade prof på sådana kol, hvilka tycktes fullt jemförliga med engelska stenkol. Han meddelade dervid den glädjande underrättelsen, att tvenne fabriker för torfkolsberedning, hvaraf den ena på Gotland, voro beslutade, och kan man således hoppas, attinom en icke aflägsen tid uti våra allmänt spridda torfmossar finna en nationalrikedom och en ersättning för de alltmera glesnade skogarne, hvilkas alster dessutom säkerligen skulle lemna landet en ojemförligt rikare afkastning, om de realiserades såsom bjelkar och plank m. m. än nu såsom kol. Ett af samme man framkastadt förslag om de vanliga marknadernas förvandlande till blotta kreatursmarknader rönte naturligtvis motsägelse, då dessa äro snart sagdt de enda tillfällen allmogen har att afyttra sina slöjdalster och biprodukter samt genom den dervid uppstående konkurrensen erbälla ett billigare pris på sina förnödenheter, hvarjemte framhölls denna frågas alltför djupa ingripande i hela vår näringslagstiftning för att vid detta tillfälle kunna leda till något beslut. Ordföranden upplyste härvid, att redan innan detta års slut en kungörelse vore att vänta om införande af särskilta kreatursmarknader inom länets 4 städer, så att kreatur en dag i hvarje vecka kunde blifva till afnämare erbjudna i endera af dessa städer. Hushållningssällskapets sekreterare auditör v. Post uppläste ett ifrån prosten Bergström i Fläckebo gjordt erbjudande att ifrån dess egendom Lanna i Nerike till billigt pris lemna kalk, tjenlig för jordbruket, som inom Westmanland ansågs deraf vara i synnerligt behof. På eftermiddagen utdelade ordföranden de af särskilta prisdomare tilldömda priser, nemligen för plöjning 3, för kreatur 13 samt för slöjdalster 4 priser. Ibland de ganska talrikt exponerade landtbruksredskaper och maskiner tycktes ett tröskverk af Pinets konstruktion, tillhörigt possessionaten Blim å Ulfvi, för sin enkla mekanik och sinnrika anorining ådraga sig mesta uppmärksamheten. Härefter föredrogs ett af jägmästaren Arpi väckt förslag att antaga en skogsman för hela länet, som emot ett årligt arfvode af 5 öre för tunnlandet kunde biträda enskilte med råd och ledning vid skötseln af deras skogar. Hushållningssällskapets nye sekreterare, länets agronom magister Zetterstedt, framställde derefter i ett klart föredrag jordbrukets och ladugårdsskötselns inbördes förhållande, hvaruti han visade nödvändi ten att bilda mejeribolag för att inköpa de öfverflö