En Fysiologi för unga fruntimmer, i kort och Jättfatthga samtal; bör äfven omnämna: Den är utarbetad af ett engelskt fruntimme er dr Combes vidlyftiga och förut isvens öfversättuing utkomna fysiologi. Författarin aan sbar blifvit föranledd till detta arbete a insigten om förderfligheten af hennes kön okunnighet i ifrågavarande vetenskap. Ho har ej kunnat i ett häfte af 130 sidor lemn annat än lätta antydningar om den meäsklig organismens beskaffenhet, sammansättning oci funktioner, men hon har på ett angenämt oci lättfattligt sätt visat angelägenheten af att lär känna dem. För slägtet är det nästan af änm större vigt att qvinnan har kunskap om dess j ämnen, än att mannen har det. Qvinnan upp föder barnen och vårdar familjens helsa; och då såväl de kroppsliga som de andliga för mögenheterna bildas redan i den spädaste ål dern, borde modren framförallt känna de ämne, som afhandlas i nu anmälda lilla skrift hvilken kan anses som en ifiledning till då större verken i samma väg. Slutligen vilja vi såsom en verklig familje bok rekommendera Helsans bok, populär die tetik för alla klasser af dr M. Bernhard. De dhör till det slags skrifter som man i Englanc T kallar ?Standard Books?: de gagneligaste oc yppersta, som landet eger i olika grenar a . vetenskapen och den sköna litteraturen. Lång förr borde den unga matmodren lägga sig til elsans bok än hon köper Margaretha Nylan der eller Gustafva Björklund, eller Keepsake: och praktkalendrar för divansbordet. Der innehåller de mest noggranna beskrifningar on och dietiska föreskrifter i afseende å närings processen och matsmältningen, luften och andedrägten, kroppens afsöndringar, hudens sköt. sel, kroppsrörelse och gymnastik, sinnesorganernas dietetik, hörselns och synsinnets samt de lägre sinnesorganernas och tändernas vård. talorganernas och röstens dietetik, intelligensens och hjertats Jif, förströelser och tidsfördrif, sömn och drömmande, konstitution och temperament. Alla dessa ämnen afhandlas ; första afdelningen, som upptager 617 sido. Liksom den atmosfer, hvaraf menniskan omgifves, utöfvar ett mer eller mindre mäktigt inflytande på henne, likaså har hennes verksarchetssfer ett sådant på henne. Den sysselsättning, det arbete, den konst, med ett ord det lefnadsyrke, hvaråt hvarje menniska egnat sig, kan blifva af stor vigt för hennes andliga och lekamliga väl; men de olika grenarne af arbetet, af den högre eller lägre verksamheten, kunna också hafva många skadliga inflytelser. Ämnet för bokens andra afdelning är att framställa dessa med hänsigt till de olika lefnadsyrkena, att visa huru dessas menliga verkningar skola i rätt tid förebyggas och huru de med de särskilta sysselsättningarne ovilkorligen sammanhängande rubbningarne i helsotillståndet skola mildras på dietetisk väg, såvidt möjligt är. — Författaren genomgår således först de intellektuella lefnadsyrkena, krigareståndet, sjömannens, landtmannens, -handtverkarens, den tekniske och fabriksarbetarens yrke. Utförligare än dessa ämnen afhandlas särskilt dietetiken för barnåldern, för den mera framskridna åldern och för gqvinnokönet under alla dess vexlande förhållanden, samt slutligen klädselns och bostadens lämpligaste beskaffenhet. Denna: afdelning upptager 343 sidor. Oaktadt det dryga sidoantalet, som uppgår till nära 1000, är denna skrift, bunden, en ganska handterlig volym; och 5 rdr 50 öre är ett billigt pris för densamma. Genom att ofta studera en sådan skrift som denna och följa dess föreskrifter, skulle man undvika mången svaghet och sjukdom och se sina barn uppväxa i en friskhet och styrka, som de nu tyvärr sakna i följd af sina föräldrars okunnighet om menniskroppens beskaffenhet, om lagarne för lifsfunktionerna och om allt hvad som kan och bör göras för organismens ändamålsenliga utveckling och bibehållande i naturligt skick. Franska protestanternas historia af G. de Felice. Fjerde och sista häftet. Ofversättning. Upsala, Wahlström 1859. Vi anmäla med nöje fortsättningen och slutet af detta intressanta arbete. Närvarande häfte innehåller fjerde boken, från återkallandet af Nantesiska ediktet till utgifvandet af toleransediktet 1685—1787, samt femte boken. från sistberörde edikts utgifvande till närvarande tid, 1787—1851. I förra afdelningen skildras den emigration, som var en följd af Nantesiska ediktets upphäfvande, en landsförvisning i den största hittills kända skala, samt de åtgärder regeringen i det följande vidtog till protestanternas undertryckande; förföljelser, hvilka först efter medlet af 18:de seklet började afstanna, tills de slutligen funno en gräns genom det 1787 utfärdade toleransediktet. ?En vigtig lärdom? — anmärker förf. — ger oss denna tid, den nemligen att det är lättare att göra menniskor till martyrer än till affällingar, och att svärdets makt, såvida man icke dräper alla, krossas af öfvertygelsernas andliga välde.? I senare afdelningen redogöres för de vexlande skiften protestanterna baft att genomgå under Frankrikes många senare revolutioner ända till införandet af nu gällande grundlagar. . Men ehuru i dessa katolska religionen icke ens omnämnes, hafva protestanterna likväl ingalunda intagit den oberoende ställning, som man af konstitutionens upplysta frisinthet i denna punkt haft skäl att vänta. Orsaken härtill har varit en mängd speciallagar, modifierande och förlamande grundlagens stadganden, och hvarigenom rteligionsutöfningen underkastats administrationens godtycke. Öch det är just denna klippa, som med största sorgfällighet bör undvikas af: hvarjenation, som vill gifva sig den oskattbara fördelen af en utvidgad samvetsfrihet. Bref från Holland, sommaren 1859, AF OLOF ENEROTH.