grens tillkomst derigenom att jordens skorpa brustit, ofantliga glödmassor uppkastats och dessa förkolat den befintliga vegetationen af jätteormbunkar, fjällträd och sigillarier; — om kritlagrens tillkomst genom infusionsdjurens aflagring o. 8. v. För att gifva läsaren något begrepp om innehållet och stilen i denna skrift, meddela vi här nedan ett kort utdrag: Liksom under Juratiden trädoch blomsterformiga små koralldjur voro verksamma i skapaärens tjenst, att ur hafsdjupet uppbygga sina förgrenade kalkställningar och bilda grundvalen till en ny ö-yta; så befolkade skaparen numera det ännu högt öfver sina stränder svämmande hafvet med billioner infusionsdjur, gaf dem ett glasklart pansar af kiseljord och öfverlemnade dem åt det öde, att af det småningom undansjunkande hafvet aflagras till bottenyta, der deras qvarlemnade, öfver hvarandra hopade kiselpansar bildade vidsträckta ytor: Isynnerhet skapade naturen små, för ett obeväpnadt öga alldeles osynliga snäckarter med sirligt vrid mångrummiga skal, de så kallade Foraminiferernå eller Polythalamierna (af hvilka arterna Planulina, Textularia, Rotalia m. ft: äro af oss alla mikroskopiskt kända), gaf dem förmåga att ur sina safter afsöndra kolsyrad:kalk, den de hade upptagit såsom näring ur hafsvattnet, och att: deraf bilda sina vackra, små skalhus. De blefvo milliontals -afskilda ifrån hafvet och uppsvämmade till väldiga, 5—900 fot tjocka lager, till och med till höga klippor och ögrupper, och deras återstod är nu kritan, det öfversta och yngsta lagret inom denna period, en ren hafsbildning, allmänt utbredd öfver den då varande jordens yta. Hvad korallerna förut uträttat genom sina mass stammar, det uträttade infusionsdjuren genom sin oerhörda mängd; ty det behöfves redan till en kubiktum krita mer än en million, och ett skålpund innehåller minst tio millioner sådana djur. Bildade dessa små snäckor kritjorden, så lemnade de otaliga infosionsdjuren fliatorna, hvilka vi finna i så rikt mått inströdda i kritlagret äfvensom de kiseljordlager, Guhre kallade, som fylla de lägre ställena och som t. ex. vid Ebstorff i Läneburg och Eger i Böhmen blifvit upptäckta i större utsträckning. Snäckor och infusionsdjur förökade sig i det stora krithafvet på ett öfverraskande hastigt vis, men förde blott ett kort lif; döende sjönko millioner till -hafsbotten, lade lager på lager till en oupphörligt växande höjd, och tyngden af de hopade massorna söndertryckte de understa lagren till ett hvitt pulver, såsom för närvarande den bekanta kritan visar. Men i de mindre pressade öfres lagren finna vi dessa djur behållna i oskadad kroppsform, och om man utslammar denna krita med vatten och lägger den under ett godt mikroskop, så få vi tillfälle att än i dag beundra dessa krithafvets sirliga invånare. Att förskaffa er en föreställning om dessa djurs oerhörda förökelse, må ni tillåta mig att antyda de iakttagelser, som blifvit gjorda på infusionsdjuren. Ett hjuldjur har. på tio dagar en afkomma af en million, inom tjugo dagar en billion. -— Ett paramaeciumdjur, hvilket förökar sig genom sjelfdelning, delar sig inom 24 timmar i åtta delar och hvarje del lägger oräkneliga ägg. I flintan, trippeln, polermergeln, som bestå af infusoriernas pansar, finnes isynnerhet ctt litet kransdjur med tryne och klotrund kropp, Peridinium kalladt: ett enda pansar af detta djur väger ?7,,,oo gram, men ett djur kan inom trettio dagar åstadkomma 6500 millioner skålpund kiseljord genom sin afkommas talrikhet. Då nu tusen millioner af detta djur upptaga en kubikforts rymd, så kan ett djur genom fortplantning redan inom en månad betäcka en geografisk qvadratmils yta med ett kiseljordlager af 1?7, fots tjocklek. Efter sådana naturvetenskapliga fakta kan det visserligen icke mer sätta oss i någon klentrogen förundran, om vi höra, att de väldiga kritklipporna i England, på ön Riägen och i norra Tyskland äro uppbyggda af osynliga smådjur. Öfversättaren synes ha gjort sitt arbete med förkärlek och sakkunskap, men har saknat mod att frigöra sig från den tyska konstruktionens bojor och från öfverflödandet med partiklar. — Priset är ej mer än 1 rdr 25 öre. Näst denna nämna vi: Det fysiska lifvet, framstäldt i populära föreläsningar af fysiologie professorn vid Köpenhamns universitet, dr .D. F. Eschricht, öfversatt från tyska upplagan af dr J. Levertin och illustreradt med en stor mängd figurer, dels i stentryck, dels i träsnitt. Professor And. Retzius har i ett förord till. denna skrift yttrat: Få författare besitta större förmåga än etatsrådet professor Eschriecht att på ett klart och lättfattligt populärt sätt framställa den organiska naturläran?, och häri bar professor Retzius fullkomligt rätt. Deremot torde omdömet icke blifva enigt rörande klokheten af den eljest utmärkt förtjenstfulle öfversättarens åtgärd att dels förändra originalets framställningssätt och dels förkorta eller utesluta flera ställen. Den svenska bearbe zen har härigenom blifvit litet torrar. än originalet. För sen utmärkt vetenskapsmans verk vore iödigt att gifva en rekommendation. Vi skola 1 stället gifva i korthet ett begrepp om innehållsrikheten. Författaren skildrar först lifvet i allmänhet och derefter det vegetativa lifvet. Man får således både en förklaring öfver lifvets tillkomst och öfver sättet för dess wppehållande. Han skildrar vidare det medvetna lifvet: nerv-verksamheten, verksamheten hos de fem sinnena samt muskelrörelsen. Slutligen beskrifver han den menskliga organismens företräden; han redo-1 gör för hand och fot, för talorganerna och för hjernans beskaftenhet och verksamhet. Genom att studera detta verk vinna vi således en fullständig kännedom om lifsorganismen i allmänhet och om vår egen organism isynnerhet. Oberäknadt den andliga nyttan af en sådan kunskap, väckas vi genom den till närmare aktgifning på vår kropp sedan vi så påtagligt sett huru själen är beroende af denna. : Hvardagslifvets fysiologi, af George Henry Lewes, är ett verk, som nyss begynt utgifvas i häften. Det är en pendant till Jobnstons allmänt kända arbete Hvardagslifvets k mi och afhandlar sitt ämne på samma populära sätt. Pörfattaren bar satt sig före at gifva ett klart och bestämdt begrepp om de hufvudsakligaste fysiologiska lagarne, tillräckligt för cct praktiska lifvet samt för den allmänn: bildningen, genom minnesvärda fakta, uta att behöfva taga anatomien till hjelp; han ha velat a sitt arbete begripligt it den f ndige handtv den studerande ren, Tör husmod som för den bildade mannen; och dessa afsigter har han ganska lyckligt utfört, — 1 många afseenden sammanfaller denna skrift helt?och hållet med rdaoslifvets komi al.