STOCKHOLM den 17 Sept. Den af oss i går meddelade Monitörartikelr har utgjort föremål för en ganska olika upp fattning inom den europeiska pressen. Jour. nal des Debats yttrar om artikeln, att den framlägger problemet utan att tydligt u pgifva något praktiskt medel till dess lösning: att den låter oss blicka in i en framtid, full af förvecklingar för Italien och måhända för hela Europa; att frågan här egentligen är om huruvida den skrifna, på traktater grundade rätten eller folkens rätt, sådan denna 1 våra dagar söker att allt mer och mer göra sig gällande, skall i detta fall vinna öfvervigten. samt att denna fraga endast på en kongress kan afgöras. Stecle är af olika tanke med Monitören i afseende på följderna af en vägran från hertigdömenas sida att återtaga de afsatta regenterna, och ser inga vådor för Österrike uti Centralitaliens frigörande, såframt icke nämnde makt ville envist fortsätta sitt hittills följda förtryckssystem inom venetianska området. Under medgifvande af att Frankrike är den enda makt, som kämpar för en id, afimärker likväl Stecle, att det icke öfvergifver en id förr än denba blifvit realiserad. Inom engelska pressen yrkar Morning Post, med anledning af berörde artikel, ännu ifrigare än förut på sammanträdandet af en kongress, der Englands röst måste göra sig hörd. Times klandrar med bitterhet Monitörens förklaring, och finner deruti en bekännelse, att det i Italien företagna kriget icke i ringaste mån påskyndat lösningen af den italienska frågan, samt anser föräfrigt i hög grad orättvist att vilja tillerkänna Österrike någon rätt att behandla Venedig väl eller illa, allteftersom medlersta Italiens folk bifalla eller afstå att. återtaga de afvikna furstarne. — Economist uttalar med ännu mera skärpå sitt missnöje. Den förebrår Monitören, att den väl sent kommit fram med sina upplysningar angående vilkoren för Venedigs emancipation, vilkor, som för hertigdömena varit fullkomligt obekanta, och hvsruppå de sålunda icke kunnat fästa något afseende. Italien skulle för öfrigt skörda vida större vinst genom organiserandet af ett mäktigt konungarike med tio millioner invånare i norra delen af halfön än af de fördelar, som kunde uppkomma af hvilket medgifvande som helst gjordt af Österrike åt Venedig: Daily. News yttrar sig ännu strängare såväl emöt artikeln som emot den af kejsaren alltsedan den 1 Januari följda politik... Tidningen anser Villafrancafreden snarare hafva invecklat än löst problemet, och Europa i följd häraf ega lika mycket skäl som Italien att beklaga sig öfverresultatet. AA RE Bland de tyska tidningar, hvilka yttrat sig öfver frågan, finner Nationalceitung artikeln alideles icke innebära några artigheter eller medgifvanden från Frankrike, utan raka motsatsen. Det lockbete, som här för Österrike framhålles att bli en slags italiensk makt och såsom sådan medlem at en konfederation, lärer nemligen icke synnerligt fresta Wienerkabinettet, som, ännu utan tvifvel vidhåller de Metternichska åsigterna i denna punkt, enligt hvilka Österrike utgör hufvudet för ett eget rike, hvaraf. vissa. delar ligga inom: Italien, hvars nationalitet samme minister mer än. en ång förklarade vara ett. djefvulens påfund. ivaliteten emellan de båda stormakterna i afseende på Italien och deras täflan om inflytande derstädes kommer sålunda att blifva e2ensamma som förut. Till förekommande af de förvecklingar, som äro lätta att förutse, gifves det intet annat medel än att befästa den italienska sjelfständigheten. En stark norditaliensk stat är ensamt i stånd att hålla utländningarne på afstånd och bereda ett samhällstillstånd, hvaruppå Europa med tillförsigt kan blicka. En utveckling i denna: riktning och till detta mål kommer sannolikt att af sig sjelf i Italien ega rum, och de utländska stormakterna skulle svårligen, om de ock sloge sina kloka bufvuden tillsammans, kunna bringa mågontingändamålsenligttillstånd. De kunna endast ge en garanti åt hvad som italienarne lyckas tillvägabringa. Från helt annan synpunrkt än i alla öfriga blad, som uttalat sig deröfver, betraktas artikeln och dess; syfte i preussiska bladet.Volk-. aeitung, som derom bland annat yttrar -följande: För den ytlige läsaren klingar hela Monitör:artikeln visserligen såsom skulle den allvarligt uppmana italienarne att åter emottaga sina fördrifna furstar; men faktiskt innehåller der allt, som talar emot deras emottagande. Den, som häröfver förundrar sig, måste vi erinra, att i Villafrancafördraget bestämdes, att Frankrike skulle göra gällande. sitt moraliska inflytande för de fördrina furstarnes återsnsättande, hvaremot detta återinsättande icke skulle ske genom främmande makters vapenmakt. Det förstås således af sig sjelf, att Frankrike måste hålla ord. och i godo förorda hertigarnes återinsättande. .. Vi hafva intet ögonblick betviflat, att det också ;skulle göra detta offentligt, och anse det för ett godt tecken för den italienska saken, att det sker offentligt. Det skulle synas oss mycket bet nkligare, om vi nödgades förmodayatt Napoleon rekommende;af? hertigarnes restauration i en förtrolig skrifvelse till--Vietor--Emanuel;-vi skulle i sådart fall anse. deras återinsättande vara sannolikt. Men såsom förhållandena nu äro, innebåller Monitörens artikel faktiskt blött den, enda vigtiga underrättelsen, att hvarkev franska eller österrikiska vapen skola återinsätt de fördrifna furstarne i deras rättigheter. . Detta är hufvudsaken och derpå beror alltsammans. Om det nu till denna garanti emot främmande insERDEEDEONNEETS ERROR TKAREERE EA ATEN VRSTAA