samma namn och enahanda yrke eller befattning, äfven förnamnen eller initialbokstäfverna dertill, samt dels den valsedel, som icke enligt nyss anförda grunder lemnar visshet hvilgen valbar person dermed åsyftas, icke är gällände, anmärkt att ehuru icke mindre än tre handlande med namne: Ditzinger, nemligen grosshandlaren J. C. Ditzinger minuthandlaren R. Ditzinger och minuthandlaren F. W. Ditzinger, funnos i hufvudstaden bosa:te, af hvilka åtminstone grosshandlaren Ditzinger ostridigt vore, lik: som minuthandlaren .R. Ditzinger, valbar, flera valsedlar, å hvilka funnits tecknadt endast handlanden Ditzinger,, likväl blifvit, såsom valprotokollet utvi sade, vid förrättningen godkände, på grund Hvar klaganderna anhållit att valet, äfven hvad minuthandlaren R. Ditzinger angick, måtte ogillas, hvarförutan klaganden Björling, i sin särskilta besvärsskrift, jemte det han biträdt det af öfriga klagande enligt hvad ofvan omförmäles, emot förrättningen väckta klander, tillika anfört ått åtskilliga valsedla: skulle vid valtillfället hafva förekommit och blifvit godkände, å . hvilka grösshåndlaren Hiertas och minuthaändlaren Ditzingers namn funnits teckiade äfven utanpå valsedlarne, hvilket förhållande vore emot föreskrifterma i valordningens 14 stridande, hvadar klagander Björling, jemyäl på sådan grund, yrkat valetsogillände. i Af förklaranderna, hvilka med särskilta förklaringar inkommit, hår grosshandlaren Hierta dels: under erinran deraf, att besvären, hvad honom anginge. jeke innehöllo någon anmärkning eller klagan öfver något Vid valförrättningen begånget fel, utan afsåge uteslutande-att göra gällande klagandernas åsigt-det Hierta såsom frälseman; icke borde grundlagsenligt anses valberättigad eller valbar, och att besvären säåledes icke kunde betraktas såsom riktade mot valförrättningen, utan mot sjelfva vallängden eller mot magistraters, under: valordningsfrågans behandling. vidtagna åtgärd, att i längden uppföra Hierta såsöm valberättigad och valbar, samt med åbero vga af valordningens 5, 6; 7 och 9 -48 invändt, att å vallängden blifvit: före valet inför magistrater justerad och klagånderna dervid icke gjort änmärk: ning emot hr Hiertas upptagande i längden; klagan derna alltså måste anses hafva förlorat sin talan, och besvären, såsom afseende den justerade och lags kraftvunna vallängden, följaktligen icke, i hvad de angingo Hierta, upptagas af öfverståthållareembe tet till pröfning, dels ock, för den händelse sådar pröfning ändock egde rom, på anförda grunder sök visa, att borgerlig näring utöfvande frälsemans in väljande uti -borgareståndet vore af grundlagen med. gifvet;-.ochhar minuthandlaren Ditzinger för sir del hufvudsakligen anfört, att enär hans breder, mi nuthandlaren F. W: Ditzinger, icke vöre valbar och ordet handlande egde, enligt vedertaget språkbruk enahanda betydelse. som ordet minutkawkre,, hvilket förhållånde jemväl ådagalades af vä en, der grösshandlare undfått denna benämning, nga minut: handlare blifvit under gemensam benämning handlande upptagna; så kunde af stadgandet i valordningens-17 6; att den valsedel ej vore gällande, som ej lemnade visshet hvilken valbar person dermed åsyftades, annan slutföljd rimligtvis icke dragas, är att de valmän, som på sina valsedlar utelemnat Dit: gingers förnamn, Robert, icke dermed åsyftat att välja hvarken minuthändlaren F. W. Ditzinger eller grosshandlaren Ditzinger; hvärjemte Ditzinger, i hän. delse de valsedlar, på hvilka hans förnamn icke blif. vit utsatt, skulle af öfverståthållareembetet förklara: icke vara gällande, anhållit att valet, så vidt honom rörde, ick2 derför måtte ogillas, utan de genom sådana sedlar Ditzinger tillfallna röster endast blifva honom frånräknade. Detta; med hvad mera handlingarne innehålla ock magistratens deputerade, uti deras nästlidne dag til öfverståthållareembetet inkomna yttrande andragit har öfverståthållareembetet tagit i ölvervägande och då, enligt de K. M:t, genom nådig skrifvels af den 13 Juli iunevarande år fastställda valordning för Stockholm, de derstädes till deltagande i val at riksdagsfullmäktige i borgar ndet berättigade invånare äro indelade i fem valkretsar, hvilka ega:att. oberoende af hvarandra, genom omröstning hvar för sig utse två riksdagsmän; 2 då häraf och af de stadganden om vallängdernas samtidiga justering i samtliga valkretsarne, som sarmmä :valordning innehålla, följer, att valman, tillhörande em valkrets, icke egor,eller ens är satt i tillfälle, att, rörande riksdagsmannaval inom annan valkrets, eller i fråga om för densamma upprättad vallängd, eter deruti någon tillerkänd röstrött, föra talan; då grosshandlaren Hierta, i egenskap af valberättigad;varit uppförd uti röstlängden för tredje kretse ; Alltså finner öfverståthållareembetet hvad klaganderna, hvilka samtliga tillhört första valkretsen, an:fört.emot grosshandlaren: Hiertas rättighet, att såsom valman i riksdagsmanuavalet deltaga, icke kunna til: pröföivg upptagas. Men, enär istadganderna i vålordningen, ati vid . den påbjudoa justeringen af val-längderna öfver stadens röstberättigade invånare, de röst egande, .som förmena att någon blifvit. obehörigen i längd uppförd, -ega att deröin görå anmälan, och att den, som sådant då underlåter, har förlorat all vidare talan, afse. endast fastställande af rättigheten at: ji valet deltaga och af det antal röster, som hvar och en-valman tillkommer; enär berörde stådganden deremot icke äro hänför liga till vid: valet ifrågakommande personers valbarhet, .då valordningen derom innehåller blott. att uti vallängd skall i särskilt kolumn anmärkas hvilka bland de valberättigade tillika äro enligt grundlagen valbare, såvidt sådant kan af magistraten utrönas, samt härvid dessutom bör tagas ibetraktande, att längdernasjustering skall ske kretsvis och samtidigt i alla kretsarne; utan: att valordningenstillerkänner valmani en krets rättighet ätt deltaga ijusteringen af vallängd förvannan krets, hvaremot valbarheten icke är bunden vid viss valkrets, och siledes genom tillämpniog af valordningens. äberopade stadganden äfven på rättigheten att till riksdagsman väljas; den mot grundlagarne stridande följd skulle uppkomma, att i valkrets, der en person, som icke tillhörde sammar kretsj,-komme: under: omröstning till: riksdagsfullmäktig, rättigheten att få hans-valbarhet-pröfvad; i den ordning riksdagsordningen ntstakar, vore valmännen. betagenx ty varder grossbandlaren Hjertas yrkande. att besvären, äfven i hvad de angå hans valbarhet, icke måtte till pröfning upptagas, af öfverståthällareembetet ogilladt.: ; Som, beträffande nu frågan om grosshandlaren Hjertas behörighet att, fastän adelsman, väljas till riksdagsfullmäktig i borgareståndet, riksdagsordnin gen uti 14 tillerkänner städernas borgare och öfrige idkare af yrken, somtill borgerliga näringar räknas, valbarhet till riksdagsmän i samma stånd, utan att derifrån, på sätt som skett i afseende på städernas fastighetsegande, innevånare, undantaga frälsemän eller, såsom..ifråga om fjerdepartsegares i Falu bergslag-valbarhet och i fråga om öfriga bergsbruksidkares både välrätt och valbarhet blifvit iakttaget, göra undantag för dem, som till annat rikssånd höra; som icke heller riksdagsordningens öfrige på va tiltöfiksdagsfullmäktige i borgareståndet tillämplige föreskrifter för dem af städernas innevånare, hvilka till följd af yrke tillböra deras borgerskap eller borgerlig näring utöfva; innefatti något på börd grundadt hinder, att representationsrätt i-börgarestände utöfra; : 5; som föreskriften i 7 6 8 mom. riddarhusordningen, att adelsman, som är riksdagsman af annat stånd är förlustig rättighet till säte och stämma å riddarruset; Atvisar; tatt uti nyss åberopadeclag, som, en ligt 12 riksdagsordviogen, måste antagas vara öfverensstämmelse med grundlagarte författad, mö