hofvudtitelns besparingar lemnats lönefyllnad åt embetsmännen i statskontoret. Att å anslaget för extra utgifter 2 utgiftstitlar förekomma utan vidare redogörelse såsom af K. M:t-kända behofs, Att genom justitieombudsmannen reqvirerade afskrifter af statsrådsprotokoller blifvit med alltför hög lösen belagda, Att justitierådet af Rolen alltför länge fått behålla en lön vid nummerlotteri-inrättningen. Att afskrifning af 15,000 fdr beviljats å det Malmö stad till hamnbygnad beviljade läneunderstöd. Att redogörelse saknats för å tullstaten uppfördå anslag till hemliga utgifter. Att Wadstena krigsmanshuskassa fått vidkännas kostnader för reparation af krigskollegii embetshus. Angående förvaltningskostnaderna i krigskollegium och en krigsrådet Seipel tillagd gratifikation. Misshushållning vid korrektionshusen. Att general Lorichs åtnjutit lön, för tre särskilta tjenster och att ett till honom utgifvet arfvode anvisats på besparingarne. Att. friherre Lagerbjelke onödigtvis fått uppbära taffelpenningar för tre månader. Att ett anslag till Wermlands fältjägarekår utgått på anslaget. till. oförutsedda militära utgifter, ehuru detsamma fortgått i 20 år. Att landshöfding Nerman erhållit skjutskosthadsersättning för en.resa till Stockholm, .: Samma anmärkning rörande tillförordnade landshöfdingen i Jemtland. 1849 ärs revision anmärker: Att till byggande af en jernbro i Upsala användts medel af det till befordrande af handel och sjöfart gjorda anslag. Att redogörelse saknatsrörande användandet af de till sockenkartors utgifvande anslagne medel. Att af extra utgiftsstaten å 7:de hufvudtiteln anordnats ett anslag, som snarare bort utgå å 8:de hufvudtiteln, äfvensom en. utgift, som bort utgå af den 1:sta hufvudtiteln. Att åtskilliga utgifter af en permanent natur anordnats på besparingarne. Att expensräkningen i kommandoexpeditionen varit för hög. Att förvaltningens af sjöärendena räkenskaper varit illa uppställda och att dess expensräkning alltför mycket öfverskridit det dertill lemnade anslag. Att en fyr blifvit för svenska statsmedel uppförd, hvilken rätteligen hade bort bekostas af Norge. Att öfverstelöjtnanten Modig af styrelsen för allmänna vägoch vattenbygnader uppburit lön både såsom byråchef och som chef för det norra vägoch vattenbygnadsdistriktet. Att korrektiooshjon användts till arbeten, hvarigenom de skadligt konkurrerat med de fria arbetarne. Angående arbetsfårgarne tilldelade premier, Om förvaltningen af Stockholms allmänna barnhus. 1857 års revis!on: . Att de båda rikenas bidrag till Sverges .och, Norges gemensamma utgifter för konvoykommissariatet ej vore tillräckligt noga bestämda. Att åtskilliga räntor, som tillfallit skogsplanteringskassan, icke i riksstaten blifvit uppförda; Att kronotionde till Upsala akademi, äfvensom kyrkotionde i Göteborgs län icke i riksstaten upptagits. Att alltför litet kopparmynt kunnat utmyntas. Att för litet krut fänns i kronans förråder. I krigskollegii. intendentsafdelning balanserade fordringar. Att generalkrigsKommissariatet underlåtit uppgörandet och afslutandet af årlig hufvudbok. Att onödiga embetsmän aflönats för saltpeterärendena. Bokföringssättet vid statens jernvägar och i navigationsskolornas räkenskaper. Om affall vid linberedning och olika behällning vid buldanstillverkning i arbetsfängelserna. Underlåtet insändande af redogörelse för afvittringskostnåderna i Gefteborgs och Westerbottens län. Att det för 2:ne elever vid vetenskapsakademiens museum anslagna stipendium lemnats till blott en elev. 1858 års revision: Att på 3:dje hufvudtitelns stat i Sverge boende pensionerade embetsmän och deras enkor uppburit sina pensioner i rdr Hamburg banko. Att. chefen för ecklesiastikdepartementet under annan form än öfrige departementschefer uppburit och redovisat till dess disposition ställde medel. Att utgifter anordnats på. 6:te hufvudtiteln, hvilka bort uppföras å den 4:de och 8:de.. Att 300 rår af extra utgiftsmedlen anordnats till polisens ombud vid pantlåneifrättningen i Stockholm. Att alla de utgifter, som hittills anordnats å öfverskotten af statsverkets inkomster,, framdeles måtte under förskottstitel blifva anordnade. Att den å charte sigillate-försäljningen landskamrerare och landträntmästare medgifoa procent vore alltför hög. Rörande af poststyrelsen vidtagna åtgärder med afseende på postförbiudelsen med Norge. Att provision å utländska tidvingar blifvit alltför högt beräknad. Att felaktighet funnits uti Linköpings .postkontors räkenskaper. Att ett han delshus i Karlskrona blifvit frikalladt från en åtagen leverans af hampa. Att medelpriset för den utifrån köpta saltpetern vore 4 rår 27 sk., då kronans inlösningspris varit 6 rår. Att fartyg för jernvägens fäkniog fått ersättning för liggedagar i Göteborg. Om reseersättningar åt vid jernvägarne anställda personer. Bristande verifikationer för jernvägsbygg nadsmedel. Charles Totties Son provision för jernvägsliqvider. Ofullständig redovisning af fångarnes premiemedel. Att fångarnes dagsverken hös enskilta personer i Warberg blifvit beräknade till alltför lågt pris. Att redogörelsen för straffoch arbetsfängelset i Göteborg ej vore förd med tillräcklig noggrannhet. Vid genomläsningen af dessa utdrag synes det oss ganska tydligt, att Aftonbladets yttrande rörande revisionernas verksamhet varit taget helt och hållet ur luften. Om revisionsberättelserna under den första tiden väckt mera uppseende än på sednare tid, om de innehålla en och annan anmärkning, hvartill man icke nu kan fibna något motsvarande, så kan sådant sannerligen icke läggas revisorerna till last. Det-är ej deras fel att numera lagliga former bättre följas, att räkenskaperna föras ordentligare än under en tid, då landet, nyss utgånget ur ett envåldsregemente, var ovandt vid alla slags kontroHer. De rå ej för att den alltmera utvecklade publiciteten beröfvat deras berättelse det intresse, som hvarje bidrag till dagens Historia under en Sldre tid måst egå. Lust att anmärka bar tydligen ej felats på sednare tid, och sifferkritik förekommer sannerligen icke till någon öfvervägande mängd. Nekas kan icke att denna replik är författad med en viss fyndighet. Emellertid bör det icke kunna undfalla många läsares uppmärksamhet, att den, i stället för att vederlägga, tvärtom bekräftar hvad vi anmärkt i afseende på statsrevisionerna under de sednare åren. Författaren har nemligen tvifvelsutan på goda skäl, då ban meddelade exposån af statsrevisionernas verksamhet, icke redogjort för dem alla, gzedan det nya statsskicket med år 1809 infördes, utan helt obeäradt hoppat öfver de revisioner, som förrättats ej allenast emellan år 1830 och 1845. utan äfven emellan 1849 och 1857. Det är dock klart, att författaren bort vara angelägen om att-icke göra sig skyldig till en sådan ofullständighet, då han åtagit sig att vederlägga vår i.en föregående uppsats gjorda antydan, att statsrevisionerna förr voro mera allvarliga och stränga i stor: än på sednare tider. Dernäst har författaren godtyckligt förfarit deruti, att han behagar uppgifva, att vi med Ao RT Ke een SR an SOT an