beten, som hans mästare och välgörare anförtrott åt honom. Vid tebordet satt Wattson tarikfull och tyst: — någonting så ovanligt, att m:ts Coörling frågade honom? hvad han: tänkte: på. Det måste vara skickliga doktorer här på på orten,, svarade han. Hvarför så, James frågade Kit. Gossen såg på Kelf, liksom han velat säga, att fånen återfått sitt förstånd. Han har rätt,, inföll miss Cheerly med en glad blick, ty det dagande ljuset i hennes arma skydslings begrepp var ett ämne till stor tillfredsställelse för henne; det är dock inga andra Fikemedel än-godhet ochvälvilja, som verkat detta. Du skall förstå detta bättre, min vän, tillade hon, vänd till James, sedan du lefvat någon tid i dettalyckliga hem. Kit och hans hustru-sågo på hvarandraoch logo; deras hjeftan svarade att det var lyckligt, detta enkla hem, Efter tset gingo de alla, utom de båda ynglingarne, som lemnades att roa hvarandra, till skolhuset, för att göra Susanna ett besök. På vägen dit gick Nancy bredvid sin makes vän och sade honom huru exemplariskt Susannas uppförande var, och hura hon dågligen förvärfvade högre aktningaf alla som. kände? henne: ; Hennes åhörare rodnade af glädje under det han lyssnade till hennes ord: Jag kunde hafva svurit derpå, utropade hans; shennes hjerta var aldrig förderfvadt — det vär alltsammans mitt fel — jag kände hennes-fattigdom, ja brist, och tvekade dock att tala ut som det anstår en man... Men jag skall försona mitt fel, tillade han med värma och hänförelse; ,det behöfves ingen längre pröfvotid. Vi skola nu låta viga: oss: om jag