Statsministern för utrikes ärendena, för utrikesdepartementet; En chef och föredragande statsråd för landtförsvarsdepartementet, hvilken tillika vare konungens rådgifvare i kommandomål för armåen; En för sjöförsvarsdepartementet, hvilken tillika vare konungens rådgifvare i kommandomäål för flottan; En för civildepartementet; En för finansdepartementet; En för eeklesiastikdepartementet; samt En för departementet för allmänna arbeten och kommånikationsanstalter: Den närmare fördelningen af ärendena, departemeriten emellan, bestämines af konungen, genom en särskilt utfärdad, offentligen kungjord stadga. Bland de tre statsråden utan departement böra minst två hafva förvaltat civil beställning. 6:0 Angående uppskof i riksdag. Enligt nu gällande grundlag 109 R.F. och SÖ GR. O. må riksdag ej räcka längre än tre månader från den dag konungen låtit om statsverkets tillstånd och behöof rikets ständer eller deras statsutskott underrätta. På rikets ständers begäran kan den dock af konungen förlängas ytterligare en månad, men efter denna tid skall konungen kunta åtskilja ständerna, utan afseende derpå att staten icke blifvit reglerad eller ny -bevillning åtagen! Deremot kan riksdag icke här, såsöm i andra konstitutionella stater, uppskjulas eller åjourneras för forsättning af redan påbörjade. men icke slutligen till afgörande medhunna ärenden. Resultatet häraf har varit, att då regeringen aldrig funnit något intresse vid att upplösa riksdagen förr, än anslagsoch bevillningsfrågorna blifvit med slut afhulpna, riksdagarne varat 10 å 12 — ja ända till 17 måinader, hvarigenom dels representanterna blifvit alldeles uttröttade, dels många frågor ai större omfattning — . ex. förslag till. civiloch kriminallag o. s: v. — ändå icke med-: hunnits, utan måst öfverlemnas till regeringen att behandlas i komitger o. s. v. Ett medel, att förekomma dessa olägenheter och att tillika åt riksdagen gifva en större politisk kraft, tror man sig hafva funnit i förslaget att, sedan en riksdag börjat och fortgått den normala tiden, kunna uppskjuta densamma på viss kortare tid, under hvilket mellanrum de större frågorna kunde af -dertill genom rikets-ständer förordnade komiteer utarbetas för att föreläggas den ånyo sammanträdande Tepresentationen. Af dessa anledningar har följande förslag blifvit af konstitutionsutskottet uppgjordt om följande tillägg i 1098 BR. F. och 80 5 RB. O. (Nytt mom.) Har konungen låtit riksdag fortfara utöfver den tid af tillsammans fyra månader, som sålunda är viksens ;ständer för ärendenas afgörande förbehålen,. må könungen känna, om riksens ständer det begära eller dertil samtycka, för bestämd tid af högst sex månader uppskjätaFiksdägtns fortsättning; efter hvilken tids förlopp riksens ständer sjelfmant skola åter å riksdagsorten tillstädesvåra. På riksens ständer ankomme att, med konungens samtycke förordna,om utskott, ett eller högst tvenne, skola under uppskofstiden vissa jemväl särskilt bestämda riksdagsärenden beredu och utarbeta. Ledamöter i sådant utskott ege, att för den tid utekott-ts göromål förtfare, medan riksdagen är uppskjuten, njuta underhåll af statsmedlen. Konungen må, när han det nödigt pröfvar, kalla viksens ständer att tidigare, än utsatt varit, den uppskjutna riksdägen fortsätia. Inträffar, medan riksdag är äppskjuten, något af de fäll, då, enligt bestämd föreskrift i denna riksdagsordning, urtima riksdag borde hållat, och infaller ej den utsatta dagen för riksdagens fortsältning före utgången af den tid, som för urtima riksdagens öppnande skulle iakttagas, varde rilksens ständer kallade att viss dag inom nämnde tid åter sammankomma. I händelse af sådan underlåtenhet, som i 10 omförmäld är, sammankomma riksens ständer sjelfmant til fortsättning af riksdagen å den i samma bestämda dog. Tidigare, än efter tjugo deförtsa dagen från kallelsens kungörande i hufvudstadens kyrkor, må icke i något fall dag för riksens ständers återkom:t utsättas. Detta förslag, som var beredt till afgörande redan vid förra riksdagen, men då af bondeståndet förkastades, har ånyo medelst votering i förstärkt konstitutionsutskott med 54 röster mot 23 förklarats hvilande. Den egentliga stötestenen synes Vara, att: man icke vill låta berd af konungens: samtycke, buruvida visst utskottsverksambh :t skall under u pskofstiden fortfara.. Förslagets fördelar synas dock vida ifverväga denna imvändning. 6:0. Angående statsrådäts hörande öfver afhaniälingar och förbund med främmande makter. Regeringsformen. t 12: Konungen eger att slita afhandlingar och förbund med främmande makter, sedan, enligt föregående 8:de 4, statsrådet deröfver blifvit hördt. Etter nu gä!lande P2 6 regeringsformen kan konungen ingå dylika förbund endast efter. att bafva hört utrikesstatsministern jemte nåvon annan tillkallad statsrådsledamot. Härigenom. har kunnat hända att de öfriga leda;terna af statsrådet varit helt och hållet okunniga om dylika vigtiga förhandlingar. Denna snomali undavrödjes genom antagande af ofsanberörde, välgrundade förslag, hvilket liksäl blifvit af ridderskapet och adeln och presfestöndet Jörkästadt; men genom votering i förstärkt kopstitutionsutskott med 52 röster Hot 27 till kvilande antaget. T:0. Angående följande tillägg i 12 regeringsformen. Ej må konungen utan niksens ständers samtycke blifva regerande furste af utländsk-stat. Äfven detta af konstitutionel ordning motiverade förslag Har blifvit af högvördiga presteståndet försastadt, men af förstärkt könstitutionsutskottmed 59 röster mot 20 antaget. 8:o. Angåentle inlösen af rikets ständers banks sedlar jemväl med guld. j I detta hänseende bar konstitutionsutskottet framställt följande förslag: :72: Riksens ständers bank förblifver hädanefter, som den bittills varit, under riksensständers. egen garanti-och vård; så-att-den ostörd-må -förvaltas-af de fullmäktige, hrarje stånd dertill förordnar efter då ordningar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af riksens ständer göras kura. Riksens ständer allena eger rätt att gehom pek er ARNE SAERDNA ENE NASN DRAR MORRIS seven Den unga flickan lydde kallelser med Kläppande hjerta, öfvertygad att få höra något Kr NUR OR RR ARR AS