STOCEHOLM den 10 Sept. j Den af Frankrikes kejsare nyligen utfärdade, amnesti har, ehuru i allmänhet helsad med bifall, likväl från mer än ett håll bl:fvit betraktad med ett visst mistroende, och ingalunda vunnit det erkännande, som der-; med åsyftades, än mindre förmått qväfva de billiga anspråk i öfrigt, som nationen hyser och allt mer och mer tydligt börjar uttala. Under det man å ena sidan med skil finner denna handling af rättvisa, eller måhändal rättare godtgörelse hafya kommit väl sent, enär flertalet af oftren redan förgåtts i lan is-) fyktens eländ-, vill man å andra sidan uti be-1 rörde åtgärd ej se annat än dels ett skrytsamt tillkännag fvande af den fasthet och styrka, som det nya kejsaredömet numera vunn t, dels 1 ock ett af. dessa öfverraskande drag, hvarmedi den fulländade spelaren, så snart impopularitetens atur börjar vinna öfverhand, söker återställa jemvigten. Det är bekant, att Ffankrikes nuvarande beherrskare har, i likhet med den förste Napoleon, städse befunnit sig. i spändt förhållande till den högre intelligensen inomi sitt land. Det bör således vara af intresse att förnimma, huru en af de förnämsta representanterna för denna intelligens betraktar ifrågavarande annesti; och vi meddela derföre hvad som i första Septemberhäftet af Revuc des deux mondes yttras i berörde ämne: pm politisk åtgärd, hvars karakter icke af någon kan misskännas, har på ett ganska lämpligt sätt blifvit satt i sammanhang med de fester, som firat italienska armens återkomst och freden: nemligen amnestien. Denna afser såväl de personer, som blifvit dömda för politiska brott och ötverträdelser, som ock dem, hvilka varit föremål för åtgärder, påkallade af den allmänna säkerheten. Vid de omdömen, hvartill denna politiska handling gifvit anledning, har man måhända alltför mycket förbisett, att amnestien innefattar tvenne särskilta kategorier af medborgare: nemligen först och främst dem, som blifvit dömda på grund af lagar och enligt rättvisans former, och derpå dem, hvilka lidit nederlag under dessa. politiska strider, der den starkares argumenter alltid betraktas såsom de bästa. Hvad de förstnämnda angår, är amnestien en verklig skänk. Den utplånar i sjelfva verket lagligen styrkta brott och lagligen tillämpade straff. Öm våra politiska tvister och skiften ej qvarlemnat annat än denna enda menniskoklass, lidande för sina opinioner och sina politiska handlingar, så skulle vi i alla fall utan tvekah loförda klokheten af amnestien; ty politiska brott kunna aldrig, äfven då de beifras och bestraffas i enlighet: med lagens föreskrifter, ställas i likhet med vanliga brott: Menskliga moralen skall å ena sidan alltid göra de för politiska förbrytelser fällda -räkning för afsigternasrenhet eller omständigheternas tvång. och :å andra sidan vet den väl och har i alla tider förklarat genom sina visaste och mest vältaliga tolkars mun, att den politiska rättvisan ofta sjelf är underkastad tillfälliga inflytelser, som utan att förändra dess renhet kunna rubba dess oväld. En högre billighet kräfver detföre af regeringarne att periodiskt revidera den politiska rättvisans domslut, och det är dessa handlingar af en högre rättvisa, hvilka statscheferna ega det lyckliga privilegium att i lugnare tider utöfva medelst utfärdandet af amnestier. Men om detta är vår åsigt i fråga om de slags amnestier, som upphäfva lagligen styrkta öfverträdelser och lagenligt tillämpade straff, så behöfva vi deremot knappt uttrycka vår mening angående lämpligheten af en åtgärd. som afskaffar dessa extrajudiciella bestraffningar, hvilka till följd af partiernas kamp drabba män, dem rättvisan aldrig betecknat såsom brottslingar, men i hvilka end:st politiken sett gamla motståndare. Det är icke lagen som man emot dessa medborgare anropat; det är hvad man fordom kallade statsskäl, och som man under de sednare sjuttio åren benämnt än det allmänna bästa, än den allmänna säkerheten: I äfseende på dessa personer är amnestien icke blott en gåfva, den är en upprättelse. För den regering, sor: beviljar densamma, har den ej sarama karakter som den, hvarigenom lagliga domar återkällas. Genom borttagandet af denna ostracism, rådfrågar hon likasom vid dess påläggande endast statsskäl, och man kan till och med säga, att regeringen sjelf bade ett större intresse i att öfver gifva dessa säkerhetsåtgärder än desom deraf drabbades. Amvestien angifver i detta fak måttet. af det förtroende som regeringen hyser till sig sjelf. Från denna synpunkt betraktadt lyckönska vi oss derföre öfver detta dekret; som omsider medgifver hedervärda medborgare och berömda fransmän att efter åtta års förlopp återinträda i deras fädernesland. Det är godt att regeringen har denna tro på sig sjelf, Hvaraf den nu gifvit prof, ty denna tro måste i sin utveckling logiskt leda till en utveckling af fribet för landet. Vi egna der-i före gerna vårt bifall ät denna amnesti, och I vilja. deruti se -för att begagna grefve Mor nys uttryck — ett :preludium af det nya system, hHvaruti vi nu äro i begrepp att inträda. Efter att sålunda hafvd; ehuru i ytterst hofsamma :ordalag, bedömt såväl detta, om Marii och Syllas tider erinrande proskriptionssystem, som ock det-åena upphäfvandet deraf; öfver går författaren till skärskådande af det dekret, hvarigenom de hittills åt pressen redan : gifta varningar inställas, och uttalar den förhböppning, att detta endast vore att beträkta såsom förelöparen till en lagstiftningsåtgärd, Kvårigeriom pressen komme