verket antagligen åtminstone dubbelt, eller rundt tal 5,530,000 kannor. De mindre brän neriernas afverkningsförmåga ökas nemlige ansenligt derigenom, att de begagna samman satt redskap i stället för enkel och deras till verkning -har således endast dragit half skatt tgärder är. vidtagna, medelst hvilka mai tror sig kunna åtminstone högst betydligt min ska denna försnillning, om icke helt och hål let förekomma den. : , Största tillverkningen i större bränneri ha förekommit i Östergötlands, Malmöhus, Ska raborgs; Kristianstads, Blekinge, Stockholm: samt Upsala län, hvilka tillsammans tillver kat nära 70 procent af tillverkningsbeloppe vid samtliga större brännerier. — Största an talet mindre brännerier har funnits i Kristi anstads och dernäst i Östergötlands län, hvil. ka tillsammans haft mera än ?; af samtlige mind:e brännerier i riket: Antalet af större brännerier har ända se: dan 1853 förblifvit nära oförändradt. Antalet af mindre brännerier, som åren förut hade stigit (1856 med 1047 och 1857 med ytterligare 344), hade under sednaste bränningsåret minskats med 3001, eller nära 55 procent, hvilket uteslutande måste tillskrifvas den af sednast församlade ständer förhöjda beräkningen af redskapens afverkningsförmåga. När nu dertill strängare kontroller blifva införda, är det sannolikt att tillverkningen i mindre brännerier kommer att instundande bränningsår tterligare ansenligt minskas. Åtgången af råämnen vid alla brännerierna var omkring 1,444,009 tnr potates och 430,000 tor säd. Ehuru låga spanmålspriserna voro i utlandet förlidne höst och vår, är det dock utan tvifvel, att dessa 430,000 tunnor säd skulle ha kunnat inbringa till landet 5 millioner rår dels för sjelfva produkten, dels i fraktförtjenst och handelsvinst; om man hade exporterat dem i stället för att kasta dem i bränvinspannan. Berättelsen: lemnar statsyerket den trösten, att: den beräknade inkomsten i det allra närmaste influtit; Lyckligtvis lemnar -den tilllika åt nationen den hugnesamma utsigten, att bränvinstillverkningen hunnit sin kulminationspunkt. . Sedan den nya Jagstiftningen gaf dödsstöten åt husbehofsbränningen, minskades naturligtvis bränvinstillverkningen tvärt, men, som man ofvan ser, steg den åter år efter år ända till det sista, då den föll en half million kannor. Det låga pris bränvinsbrännarne hela året erhållit för sin vara, och det ännu lägre, som noteras för höstmånaderna, omöjligheten att någonsin få upp priset till nåson höjd, när utländsk bränvin kan införas under 1 rdr 48 öre, den strängare konrollen å de mindre bränneriernha, svårigheten utt-anskaffa penningar till skatten i dessa svåra ider, slutligen utsigten, att konsumtionen kommer att mer och mer aftaga, göra det lögst sannolikt, att bränvinstillverkningen unler 1859—60 års vinter blir ännu betydligt ägre, till stor vinst för nationen i både fysiskt och moraliskt hänseende.