Dä 5 WARS Vi GÖR SS SCPL Hvilande grundlagsändringsförslag. Då vi fortsätta vår öfversigt och granskning af de förslag till förändringar i grundlagen, som från förra riksdagen äro hvilande, för att afgöras vid den nu instundande, komma vi till tvenre mycket vigtiga förslag med afseende på partiellä förändringar i representationens sammansättning. I analogi med den utvidgning i rTepresentationsrätten inom borgareståndet, som. vid sistlidne riksdag definitivt antogs, som sedermera erhåilit Kongl. Maj:ts sanktion och vid de nu hållna valen blifvit för första gången tillämpad, blefvo nemligen vid samma riksdag till kvilande antagna tvenne grundlagsändringsförslag, som afse utvidgad representationsrätt i presteoch bondeståndens Det förra afser att i presteståndet inrymma fem representanter för lärarne vid elementarläroverken och innebär följande ändring i Riksdagsordningen. 13. 3 mom. (nytt). De vid rikets allmänna elementarläroverk på ordinarie stat anställda lärare, som i ockför sinä befattningar ega presterlig befördringsrätt men icke innehafva pastorat, skola utse fem riksdag:-Å: män i presteståndet, sålunda, att lärarne inom hvarje af här nedan bestämda valdistrikt ibland sig, på sät. de inöm distriktet öfverenskomr a, välja en fullmäktig. Valdistrikten äro, det första: Upsala och Hernösands stift; det andra: Stockholms stad och Westerås stift; det tredje: Linköpings, Strengnäs och Gottlands stift: det fjerde: Skara; Göteborgs och Karlstads stift; det femte: Weziö, Lunds och Kalmar stift. Valens verkställande ombesörjes ihom hvarje distrikt skiftesvis af ett af dess konsistorier, i den följd stiften här ofvan nämnas. I enlighet hvarmed jemväl i 16, 19 och 22 48 nödiga tillägg i redaktionen blifvit gjorda i afseende på dels vite för det elementarläroverks distrikt, som underlåter ställa riksdagsombud, dels ordningen för anförande afklagomål öfver valen till riksdagsfullmäktige för samma läroverk, dels rörande lydelsen af fullmakterna för de blifvande riksdags mbuden. Detta förslag har, af samtliga riksstånden vid förra riksdagen, blifvit antaget, och då icke allenast det betydande antal upplysta och verksamma medborgare, som äro vid elementarläroverken anställda, ega rättmätiga anspråk på representationsrätt, utan jemväl presteståndet derigenom skulle vinna en behöflig förstärkning af män, som varmare intressera sig för den offentliga undervisningen, kunna vi, som icke hylla den läran, att man bör försmå mindre förändringar, om de äro ändamålsenliga, derföre, att man icke kan få de mera genömgripande man önskar, ej annat än önska, att det ifrågavarande förslaget, som innefattar em både nödig och nyttig förbättring, må vinna Käfd af lag. Det andra af de Bada förslagen rörer representat;onsrätt i bondeståndet för Memmansegare, som förut hört till annat riksstånd eller någon ordinarie beställning i rikets tjenst innehaft. Biksdagsordningen. 15. Allmogen i hvart härad välje inom sig efter hemmantalet; till riksdagsman af bondeståndet en inom häradet boende och besuten hemmansegare, hvilken icke hörer till annat riksstånd eller någon ordinarie beställning i rikets tjenst innehafver. Hvad nu om hemmansegare — — — — — sammanträda. Detta försläg bifölls utan votering af ridderskapet och adeln, presteoch borgareståndet, men afslogs i bondeståndet, hvarefter detsamma i förstärkt konstitutionsutskott förklarades hvilande med 60 ja mot 19 nej. Ehuru förslaget icke innefattar annat än en förändring af tvenne -verber ifrån preteritum till presens, är det dock af den allra största vigt. Genom det nu gällande stadgandet uteslutas från representationen alla ofrälse hemmansegare, som förut, om än aldrig så kort tid, tillhört annat riksstånd, t. ex. borgare och numera äfven alla näringsidkare och busegare i städerna, som flyttat på landet och der blifvit fastighetsegare, äfvensom hela det stora antal af jordbrukare, som tillförene innehaft hvilken obetydlig beställning som helst i rikets tjenst. Man kan lika litet bestrida, att detta är en orättvisa, som att en f.d. stadsbo eller f. d. tjensteman, som blifvit hemmansegare på landet, har fullkomligt samma intressen som en bonde eller ståndsperson, som aldrig bött i stad eller varit i statens tjenst. Hvad öfriga qvalifikationer till r:ksdagsmanna skapet ang:ir, så lära de välicke befiunas vara i allmänhet rnogare hös ifrågavarande personer, som tvärtom ofta torde vara i besittning af insigter och erfarenhet, till följd af hvilka det ären orimlighet att de skola vara beröfvade all politisk rätt. Att bondeståndet icke skulle löpa-någon fara att ståndet härigenom skulle förlora sin anda och : karakter, är klart. då det i alla händelser beror på det ojemnförligtstörre antalet af de fastighetsegare, som aldrig bott i stad ellerhaft beställning i sta tens tjenst, att bedöma, buruvida någon at de nya ståudsledamöterna i den grad hade jort sig förtjent af allmogens förtroende, att dat kunde komma 4 fråga att utse honom till representant. Ett särskilt skäl, som talar för denna förändring, är att densamma skulle kunna gifva bondeståndet en betydande förstärkning i krafter, hvärigenom sfåndet skulle få ett större inflytande än hittills. Hvar och en känner hvad borgareoch bondeståndet redan vunnit i betydenhet genom de partella utvidgningar i represeiitationsrätten, söm i sednare tider blifvit vidtagna, 1 borgareståndet genom inrymmande derrat bruksegarne, i bondeståndet genom upptagande af frätsebemmans-och säteriegafe. Den förstärkning, söm bondeståndet skulle Vinna genom att med detsamma införlifva den ofrälse oberoende medelklassen på landet, skulle bli lika väsentlig och kanske ännu väsentligare än den borgareståndet sednast erhållit, derigenom att med detsamma införlifvats den ofrälse medelklassen i städerna.