skriftliga förordnande, att han skulle taga boningsbuset i besittning. Lagkarlen läste uppmärksamt igenom det. Det duger till intet numera, sade han. Jag kan icke inse det. Juryns. dom — Kan åter upphäfvas,, afbröt doktor Curry, och det med allt skäl till följd af vissa upplysningar, som några af hans vänner äro i tillfälle att gifva; men detta äricke allt: Harrys juridiska rådgifvare hafva tillstyrkt en ny proceBs.n Som deras klient förbjuder,, utropade Bran-, don i triumferande ton och räckte fram Harrys bref. Min kusin har handlat som en hederlig man, och jag ämnar gifva honom ett vackert underhåll. Om ni vill läsa detta bref, doktor Curryn, anmärkte Albert Mortimer, så skall ni finna: att ni ej ens bar skuggan af en förevändning, att längre stanna här. Den gamle doktorn såg hastigt igenom brefvet; intet tvifvel kunde längre uppstå. Stackars yngling, mumlade han, stackars yngling, som har fallit i händerna på sådana barpyer. Ja, jag skall gå och lemna er åter. triumf; men lita på mina ord: den blir inte långvarig. Jag kommer snart tillbaka,, tillade: han, och då är jag icke ensam.n : Säkerligen kan ni inte ämna reta gruffolket emot oss, anmärkte sir John Sellem något orolig. Skotten vårdade sig icke ens att svara. mnågot på denna anmärkning; men sedan h tillsagt Peter Bodger att packa in hans lemnade han gården, utan att ens middag; han begaf sig till fots genom part till sitt eget hus i Alston Moor, och. lät trogne tjenare följa sig, så fort ban kun hvilket han också gjorde inom mindre tid är en timma. Den qvällen gick det muntert till vid Barg Hall, men midt under glädjen ville en tanke ständigt smyga sig in. Hvad kunde doktorn mena med hoielsen att icke komma ensam tillbaka ?,