oh ut I femte valkretsen: Fabrikören Lindeström ,.. 4,069. 159. 25,0. Bryggaren Rosenqvist...... 2,882. 110. 26,2. Handlanden Brinck .... 2,876. 86. 33,4. Tånförvaltaren AHlsell 1,941. 60. — 32,3. Fabrikören -Almgren........ 1,629. 62. EM Grosshandlaren Rinman... 566. 19. 9. Åldermannen Spångberg .. 75; 37,5. Handlanden Kihlman :z.. 75. 25. Grosshandlaren Fröberg... 40. 40, Hofrättsrådet Hederström . 34. Men v Grosshandl. v;Baumgarten 25. 25. Kamreraren Looström...... 15: 15. Bankokommiss:n Kolmodin 11 11. 14,338. 506. 28,13 Antalet röstande personer — 253: Sammmanstaälla vi här slutsummorna i ofvanståendt tabell öfver antalet afgifna röster och röstande per soner, äfvensom hvarje persons röstetal per medium blir resultatet: i Röster i Röster. Personer. medeltal i 1:sta kretsen ..17,538: 318. 27,57. i 2:dra a 14,406. — 265. — 27. i 3:dje 17,798. 339. 26,25. i 4:de 14,280. 287. 24,87. i 5:te 14,238. 253. 28,1 3. Summa 78,260. .1,462. — 26,10. Det visar sig häraf, att om per capita-omröstningen ;varit den lagligen gällande i stället för den graderade röstskalan, skulle resultatet med ett enda undantag blifvit alldeles detsamma som nu. Detta undantag gäller fjerde valkretsen, der 112 personer lemnat 3,014 röster till den i andra rummet valde, juveleraren Cedergren, men 134 röstat på skräddaren Årnell; ehuru deras röstetal endast uppgick till 2,704. Äfven i femte valkretsen inträffade att en af kandidaterna, fabrikören Almgren, erhöll af 62 personer ett mindre antal röster, (1,629) än en annan, tullförvaltaren Ahlsell, af 60. Den förre kom derigenom att intaga femte i stället för fjerde rummet bland kretsens kandidater. På samma sätt skulle i andra valkretsen vid per capita-omröstningen hr Hesgelgren intagit fjerde i stället för nu femte rummet, skräddaren Arnell det femte:i stället för det sjette och hr Brinck blifvit nedflyttad från fjerde till sjette rummet bland kandidaterna. . Men dessa vexlingar skulle alla blifvit utan, inflytande på valets utgång. Icke heller förändras ordningen blånd de valde, om vi vid dess bestämmande lägga till grund de. röståndes antal. Den blir då nemligen: Röster i Röstande. medeltal. .. 257. 24,33. 224, 26,5. Hr. Blanche mede... Hr Lovån.... Hr Schwan 222. 26,48. Hr Gråå... 217. 26,5. Hr Hjerta . 196. 24,9. Hr Ditzinger 179. 23,9. Hr Lindeström 159, 25,6. D:r Hagdahl... 143. 25. Hr Cedergren.. 112. 26,9. Hr Rosenqvist. A. 110, 26,2. eller alldeles öfverensstämmande med den då rösternag antal lägges till grund. Man ser också att skilnaden är högst obetydlig i det antal röster, som för hvar och en af de valde i medeltal belupit sig på hvarje röstande. Det varierar nemligen mellan 26,9 (för hr Cedergren) och 23,9 (för hr Ditzinger) eller omkring 25 röster. Af förstnämnda siffra får man dock icke sluta till att hr Cedergren företrädesvis var de förmögnes kandidat, utan endast att han mindre gynnades af de smärre röstinnehbafvarne än hr Årnell, för hvilken de röstandes medeltal utgör 20,18 eller det minsta bland alla de kandidater, hvilka vunnit ett större antal röster. Något större är skilnaden i detta medeltal, om äfven minoritetens kandidater inräknas. Det är högst för hr Brinck (37) i andra valkretsen, dernäst för hr Rinman (34,1) i samma -valkrets, .för hr Schartau i första (33,6), för hr Brinck i femte och hr Rydqvist i tredje (33,4), för hr Uppling i fjerde (33), för hr Ahlsell i femte (32,3) och för hr Rinman i första (32). Dock är det uppenbart att denna skilnad mellan majoritetens och minoritetens kandidater mindre varit föranledd deraf att de högre beskattade företrädesvis röstat på de sednare, utan hufvudsakligen deri att valmän med mindre antal röster lemnat sina åt de förra. På hr Blanche hafva t. ex. 257 personer bland 287 röstat. och deraf omkring 64 med 40 röster hvardera. (Posttidningen.)