13 3 (WIN SELI SÄL UV ä BUDL Valstriden, som onekligen förorsakade myc ken spänning i sinnena, är afslutad, och v känna icke den ringaste lust att onödigtvi låta några dyningar efter densamma fortfara Då emellertid det hufvudresultat vi unde denna strid haft för ögonen varit en utveck. ling i det politiska lifvet och en numera verk. ligen vunnen häfd för några nya politiska sedvanor och begrepp, kunna vi, för sakens skull,icke med fullständig tystnad åse, huru man dels från motsidan, dels från den poli tiska likgiltighetens ståndpunkt söker förvränga, vanställa och förringa hvad som blifvi gjordt och uppnådt. Om vi på ringaste sätt visat lust att stöta i basun och förhäfva oss öfver den seger, som de liberala vunnit, om vi med ett enda ord tillräknat oss någon ära af eller någon väsentlig andel i utgången, så kunde det vara för. klarligt, om de, som mera på afstånd åseti striden, sökte stäfja hänförelsen genom lite kallt vatten. Nu är detta emellertid fullkomligt öfverflödigt. Vi ha redan sagt och vi upprepa det, att vi icke betrakta segern såsom en partiseger, utan såsom en seger för offent lighetens princip; och äran för densamma tillkommer det stora flertalet af hufvudstadens invånare, som med värma omfattat denna princip och sjelfva besegrat det motstånd, som gammal slentrian upprest emot densamma. Vi ha hufvudsakligen endast sträfvat att med någorlunda sorgfällighet följa och redogöra för e offentliga förhandlingarne i valfrågan, hvilka utan tvifvel varit de bestämmande i afseende på utgången. Hvad angår våra öfriga uttalanden rörande förhållanden och personer, så ha de endast varit framkallade derigenom, att man antingen å motsidan framställt oskäligt vrånga omdömen och hätska personliga angrepp, son vi måste tillmötesgå, eller derigenom att man derstädes tagit sin tillflykt till användandet af maktspråk och andra valförberedelser, som stå I strid mot den. politiska moralen och mot den bana af offentlighet och öppen diskussion. som flertalet af de valberättigade önskar beträda och som i sjelfva verket är en nödvändig följd af den grundlagsförändring som egt rum, och den förändring i valsättet som i sammanhang dermed inträdt. Hvar och en, som vill vara i ringaste mån rättvis, skall medgifva, att de liberala i valfrågan icke gått till några ytterligheter, att de icke betraktat densamma ur en ensidig partisynpunkt, utan ådagalagt mycken moderation, och att de, långt ifrån att i främsta rummet ifra för att genomdrifva valet af personer, hvilkas enda utmärkande egenskap vore den att vara ifriga oppositionsmän, tvärtom sett saken så fördomsfritt och lagt så mycken vigt på de insigter. den erfarenhet och skicklighet, som böra påräknas hos hufvudstadens representanter, att de valt icke få personer, hvilkas moderation sjelfva Svenska Tidningen måste vitsorda. Herrar Schartau, Brinck, Hesselgren m. fl. ha i sin tid i en och annan fråga visat sig höra till hvad de beskedliga politiska neutrerna kalla en trångbröstad oppositionn, till och med mera bitter än man torde kunna vänta af en eller annan bland de nu valda. Hvarföre har då Svenska Tidningen nu tagit dem under sina vingars skugga, under det vi andra, vi stackars ensidiga och trångbröstade liberala, icke velat veta af dem? Jo, detta kommer sig helt enkelt deraf, att vi verkligen tagit ett ganska väsentligt steg framåt i politisk utveckling genom den sednaste grundlagsförändringen, att de liberala inse, att denna ändring innebär ett frö till verkligt politiskt lif, till sprängande af den segar ståndsoch klassprincipen och derigenom till befordrande af representationens ombildning. Alla de liberala, som insett, erkänt eller anat detta, ha icke, då reformen nu skulle visa sina första frukter, kunnat anse det passande att till representanter utse personer, som vore fiendtliga mot denna politiska utveckling, i det de mer eller mindre omfattade de gamla klassoch skråideerna. Ovanan vid en politisk agitation och vid en öppen diskussion öfver politiska personligheter är emellertid så stor i vårt land, skuggräddslan för ödffentligheten och principen inga namn ännu så pass ibålliga, att vi icke betvifla, att en eller annan af de publicitetens organer, som ingen del tagit i striden, nu skola skynda att uttala sig, bryta stafven öfver en partihätskhet, som icke existerat, säga några ogillande ord öfver en skärpa och värma, som ingen. menniska skall förundra sig öfver, hvilken någonsin på närmare håll och der, hvarest något politiskt lif eger rum, sett eller deltagit uti en politisk strid eller agitation, och söka lägga kalla omslag på den förhäfvelse och häftiga segerglädje, som icke finnes annat än i deras egen inbillning. Vår hederligevän i: Göteborg. skall naturligtvis först och främst med den bekanta ridderlighet, som drifver honom att tyda allt till det bästa för politiska fiender och till det allra värsta för politiska vänner, samt med det värdiga lugn, som kommer af 50 mils afstånd från stridsskådeplatsen, der han sjelf utan tvifvel:i handgemänget skulle varit en af de mest lifvade och häftiga, uppträda med er liten nätt förkastelsedom öfver de liberalas brist på sans och rättvisa m. m.). Det är så oändligt lätt och beqvämt att sitta på afstånd och tycka, att det ena kunde vara så och det andra så, isynnerhet om man något flyktigt följer det hela och icke så noga ser, hvad. som är anfall eller afparerade hugg ) Denna förutsägelse har redan vunnit bekräftelse genom det med dagens post hitkomna n:r af GöARN Tr