Messings och koppars färgning. Af BörrGER. Utomordentligt vacker guldfärg på messing fås genom det. blankpolerade och tillika fullkomligt rena messivgsstyckets indoppning några få ögonblick i en utspädd lösning af neutral ättiksyrad kopparoxid (s. k. Kristalliseradt Spanskgrönt), hvari intet spår af fri syra får finnas, och som måste vara uppvärmd till omkring 50? Celsii. , Matt och i gröngrått bronseradt visar sig blankputsad .messing efter några bestrylmingar med en mycket utspädd lösning af kopparchlorid. Upphettas blankpolerad messing !så starkt det kan ske utan att den bränns när man vidrörer den, och öfverstryks den i detta skick en enda gång så jemnt som möjligt med chlorantimon, medelst en bomullstapp, så färgas den vackert fiolett. För att bronsera blankpolerad koppar i vackert blågrått, öfverstryks den med cen vätska, som fås på det sättet, att cinober i värme digereras med en lösning af svafvelnatrium, hvartill man nyss föråt blandat litet kaustikt kali. Rent jorn till telegrafiska behof. Förnämsta egenskapen hos det jern, -som :skall begagnas till elektromagnaeter, är att under elektricitetens inverkan icke blott ögonblickligt antagna magnetism, utan äfven att lika hastigt mista den, när nyssnämnda verkan uppHör; det bör, som fysiken uttrycker sig, icke ega nägon koercitifkraft, eller den utmärkande egenskapen hos stål, att genomelektricitet eller på annat sätt antaga varaktig magnetism. Erfårenheten här visat, att jernet måste för ifrågavarande ändamål vara så fritt ifrån främmånde inblandningar som möjligt. Men den har äfven upplyst, att tillsoch med det renaste jern småningom närmar sig egenskapen af-stål i magnetiskt hänseende, så snart den magnetiserande elektricifeten är stark, långvarig oller ofta återkommande; och följden häraf är, att elektromågneterna i: elektriska telegrafer efterhand få likhet med svaga stålmagneter, och blifva i detta tillstånd obrukbara för sitt ändamål. För att utröna hvilka tillsatser af metaller och metalloider; som gifva rent jern, koercitifkraft, och hura det fullkomligt rena jernet må kunna befrias från denna kraft, har en fransk naturforskare, M. L Cailletet, anställt en mängd försök och deröfver till fraöska vetenskapsakademien ingifvit en skrift, som föredrogs den 20 sistl. Juni. Hans rön ådagalägger bland annat, att äfven det kemiskt renaste jern eger koercitifkraft i viss mån, och att det enda vilkor, hvarpå denna vid telegrafien så hinderliga kraft kan aflägsnas ur det rena jernet, är att göra det kristalBiand flera i denna afsigt försökta åtgärder r han slutligen funnit den enklaste vara den, au räplåtar, af så rent jern som möjligt, formade til: ikbet med grunda deglar (en forme de creuzet aplati trös-6vas,), insättas i någon ugn, der de hållas hvitglödgande längre tid. De i ugnen kringflytande gaserna oxidera väl en del af jernet, mer oxiden skyddar det öfriga mot de ämnen, som skullt kuons förorena det, och detta antager, under hettan: fortsatta inverkan, den åsyftade kristalliniska sammänfogningen. Fronient, Frankrikes förnämste elektromagnetkönstruktör, Har redan någon tid användt detta kristalli serade jern och funnit det till elektromagnetiska ändamål! öfverträffa allt annat.