diskussionen öfver politiska ämnen samt att han i de större arbeten, han utgifvit, vidrört flera af tidens stora sociala frågor. Under så dana förhållanden torde det väl icke böra gas hr Blanche just till last att han såson: litteratör skrifver en god svenska eller att han har-lätt för att uttrycka sig såsom talare, egenskaper som icke torde vara så alldeles oäfna hos ett folkombud. Vore hr Blanche konservativ, i stället för att han är ärligt liberal, så skulle de nyssnämnda egenskaperna visst icke räknas honom till last, utan utgöra ett betydligt plus i hans meritförteckning. Juveleraren Cedergren, som af den liberala valkomitewx blifvit föreslagen i 4:de valkretsen, röner af sjelfva motsidans organ det erkännandet, att han är icke utan förmåga att tala, har ett högt stärndt filantropiskt sinnelag (det vill på verklig svenska säga, att hav har känsla för menniskorätt och frihet) och synes af ren öfvertygelse vara sina åsigter tillgifven. Skrädd.remästaren Årnell, som alternativt med hr Cedergren är ifrågasatt för den anIra platsen inom denna valkrets, eger icke mycket af insigter eller af förmåga att göra sina äsigter gällande, men kan icke frånkännas en omutlig redlighet samt nit och ihärdighet i sträfvandet för sådana saker, orm hvilkas sanning och vigt han blifvit öfvertygad. Femte valkretsen. Fabrikören Lindeström förenar med högre akademisk bildning en sund praktisk blick, sansadt frisinnade åsigter och lefvande intresse för de stora samhällsfrågorna. Grosshandlaren Rinman är en af de kandidater, hvilkas värde och duglighet erkännas från de mest motsatta håll. Den liberala sidan. som alls icke baft för afsigt att arbeta för några ytterligheter, värderar hr Rinman så högt för den sjelfständighet ban visat det nit och de uppriktigt konstitutionella tänkeätt han ådagalagt såsom ledamot af konstitutionsutskottet, att densamma på det varmaste önskar, att den femte kretsens valmän måtte utkora konom till representant för hufvudstaden. Efter dessa personer, som icke blifvit ifrågasatta af någon viss klass eller något slutet kotteri, utan af ett stort antal personer från alla valkretsar och ur alla samhällsklasser och nästan allesammans redan underkastade offentlig diskussion vid offentliga valmannasammanträden, böra vi anföra namnen på några personer, för hvilka man på kotterivägen sträfvar att hopsamka något antal röster inom den ena eller andra valkretsen. Grosshandlaren Schartau har ett gifvet parti f ifriga anhängare uti alla dem, som genom onom bli sprungna under den sednaste krisen och hvilka gerna skulle sc, att det allmänna på ett eller annat sätt gäldade deras enskilta tacksamhetsförbindelse. Hr Schartau har Jika bestämdt emot sig de starkaste och lifligaste antipatier hos det stora flertalet af valberättigade inom hufvudstaden. Vi ha aldrig bestridt hans insigter i mångahanda ämnen eder förnekat den. talang han verkligen besittc 1 det är en omständighet, som numera g om alldeles olämplig till folkt fullkomlig a sinnelag. grundvalen i hans karakter, ha och isyunerhet under de sednaste åren ven otre Han kan i en fören körporationutveckl: nhet, men endast unensam rådande motsägelse dan; ant icke gerns ett riksstånd och hi få se hrd: elaktigt, att SA framkallo s trider, son m för det litona, och san a och heder för hi vänner, som m g att få honom v u bevisa honom en den allrastörste egna å lande och LS t äv gen, som hyllår of fenilighet och Trasmåtstsi dande inom samhället, kan gifva sin röst å desså män. Adiokatfiskalen Rydqvist beprisas så ifrig af Svenska Tidningen, att deraf tydligt fram går, af hvilken vigt man anser det vara att få denne ultrakonservative embetsman in i börgareståndet. De statsekonomiska skrifter. i hvilka hr Rydqvist skulle ba nedlagt si en visdom, reducera. sig i sjelfva verket ; T ka uppgifter rörande san. mandragna efter arbeten, Inom sjelfva br Bydqvist impopuföljd af ett visst rätthafveri och si: samma ultrakonservatism. Vi tro att åndet, om denne kandidat till höga embeten der skulle få en plats, skulle bli igen ense derom, att detta hvårken länd: iken Grönstedt vetes ingenting han vid valordningsfrågans be vg uppträdde ensam mot hela sin klas. el för hr Schartaus planer. Han har för igt, liksom hr: Hesselgren, på det entrö ne Pach Bevekligastö anbållit, att han ick: måtte ifrågakomma. Det vore stor synd at ruga benom eller någon annan. Den hund. som man piskar till skogs, jagar icke månSa djur. TT pe. gjöld anmälan om otjenligheta och etillräcklighe den å al! männa garniscns ösa till Re lokal å då k. Stadshagen anför. Kungsholms tull, samt on let ommdsilJig. behofvet af en annan lokal för dett: vid förebafd pröfning ar de da framställningar och seda mark