STOCKHOLM den 16 Aug. Näppeligen kan man tänka sig någonting löjligareoch tillika knappast något lumpnare än Sveaska Tidningens matta försök att förlöjliga de tecken till politiskt lif och intresse och de sträfvanden för attåstadkomma någon sammanhållning, som förspörjas i hufs vudstaden med anledning af de inständande riksdagsmannavalen. Så snart något tecken till större deltagande för allmänna angelägenheter märkes bland dem, som man förut varit van att sv likgiltiga och intresselösa, blir man orolig deröfver inom: det läger, der man fruktar allt politiskt lif,joch Svenska Tidningen är då genast färdig att framträda, icke för att förorda en öppen och ärlig politisk motagitation, ty dertill sakna de, i hvilkas händer hon ville dägsa hela inflytandet, både mod och intresse, utan med tomma förhäfvelser, vrängda framställningar och ett ömkligt appellerande till det fåvettiga grinet, som alltid bar några gifna anhängare bland dem, som icke bry sig om att verkligt taga reda på någonting och i politiskt hänseende äro fullkomliga indifferentister, och hvilket också alltid imponerar på en eller annan feg själ utan fast, fr öfvertygelse. När hufvudstadens valordningsfråga bragtes bane och man från den liberala sidan förordade tillämpning af den personliga rösträtten, hvem erinrar sig icke de hånfulla utjutelser, i hvilka Svenska Tidningen då förlarade, att ingen enda af hufvudstadens borgare kunde vara så hufvudlös att omfatta per capita-omröstningen, huru det utropades såsom en den största löjlighet att kunna ha någon tanke ditåt. Och månne den fiera gånger upprepade vederläggning, Svenska Tidningen fick i afseende på de valberättigades mening i detta fall; utöfvade på henne något inflytande eller förmådde henne alt iakttaga större anständighet? Långt derifrån! Oaktadt det visade sig, att en ofantlig majoritet inom den samfälda församlingen af valberättigade o nfattade den lika rösträtten, oaktadt hänvisninger till klasserna, hvarpå Svenska Tidningen grundade så stora förhoppningar, medförde samma resultat, och oaktadt alla andra manövrer icke räckte till för att undanskyla och trassla bort de valberättigades mening, fortfor Svenska Tidningen att tala i samma hånfulla ton om den åsigt, som omfattades af det ofantligt öfvervägande antalet af röstberättigade, förklarade dem, som hyllade densamma, vara besvärade af drömmar till följd af osunda: vätskor,, betecknade: alla dem som trånghufvade, hvilka höllo på en laglig och med offentlig anständighet någorlunda öfverensstämmande behandling af saken, under det hon förmodligen ansåg. för både fördomsfritt och genialiskt sitt eget sätt att svänga hit, och dit efter omständigheterna, låta samma sak ena dagen vara svart, den andra hvit, förklara för olagligt och orimligt hvad man nyss förut hade förklarat för det enda lagliga och rimliga 05,8. v. , Och huru beter sig nu Svenska Tidninger i fråga om öfverläggningar och kandidater för de blifvande riksdagsmannavalen! Först söker hon rörande den liberala sidans tillämnade åtgöranden utsprida underrättelser,: ämnade att på förhand framställa dem i ett falsk ljus. Och när de liberala framträda i öppen dag med sina förslag, då förargar hon sig smått öfver att de icke gått till de ytterlighe: ter, som hon berättat om dem, och synes färdig att uppmuntra och liksom förorda dessa ytterligheter, för att framkalla splittring och på samma gång söka kasta åtlöje på de liberala (se den insidiösa och förvrängda framställningen uti Svenska Tidningen om prof: valet inom andra valkretsen!). I stället för att erkänna den stora moderation de liberala visat eller inlåta sig på kritik öfver deras förslag och uppställa motförslag, talar hon oupp: hörligt om yttersta venstern, yttersta vensterns kandidater och inlägger äfven medels förfalskning dessa: benämningar uti citater, som hon?gör ur andra blad, Hvar och en, som något tagit kännedom om de liberala komitgernas kandidatlista, känner mer än väl, att de visst icke gjort sig skyldiga till några slags ytterligheter. utan ådagalagt en moderation och en önskan at gå medelvägsmännen till mötes, som måhända varit allt för stora, då de från motsidan mötas endast med tysta intriger och med-öppet hån i stället för ett hederligt erkännande eller hederligt bekämpande. neg Om de rättänkande publicister; som stundom låta imponera på. sig af Svenska Tidningens käcka skryt och sjelfbelåtenhet eller af en eller annan artighet, som. hou förstår att såsom agn utkasta åt dem, af hvilka hon intet har att frukta, något närmare och mera i detalj kunde följa dess politiska verksamhet. så skulle de utan tvifvel komma till samma öfvertygelse som vi, att intet af de blad, som förut baft uppgift att förkättra och motarbeta sträfvandena för politiskt framåtskridande, ådagalagt en så total brist på publicistisk moral som Svenska Tidningen, och det oaktadt de uppbyggliga fraser om höjandet af pressens anda och den allmänna diskus ionen; hvarom hon emellertid finner det anstå sig att skenheligt och salvelserikt orda. S. T. vill låta påskina, att det skall vara et! mycket. obetydligt antal-bland de valberättigade som: infinna ssig vid profvalssammanträdena, och för att göra detta ännu troliare nedsättes antalet af de tillstädeskommande till 20, 30 eller något dylikt, medan