kastelsedom öfver dem, som på riddarhuse våga göra folkets och landets, det helas in tresse gällande, äfven då det icke går till samr 8 med ns,, — betraktar ins. s sena med tydliga ord förkl just vara ar seeende på detta offentliga, detta det hela: intresse, hvilket A.B. påstår hr B. uppman adeln att i kollisionsfall åsidosätta. Till sva häruppå vilja vi blott bänvisa till de SS, son handla om adeln, och särskilt till den 202:a der -det heter, att adelns representanter måst utgöras af capita familiarum eller ätter ännen emedan de äfven hafva att bevaka slägträt tigheter, och emedan de endast med dett: vilkor motsvara sin adliga bestämmelse och karakter. När filosofiska skriftställare genom popu lärt affattade skrifter och med läroböcker ämnade att tjena hela mängden af staten: tjenare såsom ett slags politisk katrkes, gt sig in på ett fält, der de komma iomedelbai beröring med det praktiska samhällslifvet ock der man kan säga dem, i brist af erfarenhe samt af verkliga politiska studier, vara lika litet hemmastadda, :som de förekasta den bildade allmänheten att vara på den filosofiska .abstraktionens område, så de ursäkta, om deras mot hela sambällsutvecklingen och tidsmedvetandet fiendtliga satser icke skyddas af några filosofiskt föraktliga miner och ett högförnämt: odi profanuin vulgus et arceo! Vi fortfara att finna det i hög grad förmätet, om en person, som visst icke dokumenterat sig: såsom skapande snille (ty att medelst sitt inflytande tillskapa några professorer och docenter, som pligtskyldigast efterpladdra ens satser, är intet storhetsbevis), uppträder med bornerade samhällsteorier, genom hvilka ban vill faktiskt ignorera eller såsom ett nonsens förkasta hela den verldshistoriska utvecklingen; och vi anse det verkligen såsom en filosofiens ömkliga förnedring, när hvarjehanda sig så kallande filosofer förnämt blicka ned på allt hvad erfarenhet heter. men på samma gång äro så litet sjelfständiga uti sitt filosoferande, att de efter hvarjehanda erfarenhetssmulor och ofta efter ofullständigt och skeft uppfattade rön från de praktiska vetenskaperna behaga konstruera hela systemer; om sålunda en preussisk filosof företager sig att uppställa ett system, till följd af hvilket den preussiska rättsstaten blir idealet; om en svensk filosof har all möda ospard att göra vår vidunderliga representation till ett mönster för all folkrepresentation; om en person, derföre att han är född och bor på en liten bergig ö, der anläggning af jernvägar icke kommer i fråga, vill filosofiskt ådagalägga, att det är oförnuftigt och idvidrigt att anlägga jernvägar o. 8. Vv. Det återstår ännu ett och annat att tala om, så väl med afseende på de-Boströmska satserna, söm deras försvarare. Vi vilja för denna gång blott ytterligare erinra derom, att berr Boströms populära dogmer så mycket mindre kunna fridlysas ochgöras inför det allmänna vettet oantastliga, under namn och förevändning af filosoferande, som de verkligen utgå från vår statsförfattning och ge sig min af att beprisa densamma, men tillika angripa och underminera en stor del af de verkliga frihetsprinciper, denna författning innehåller, samt godtyckligt bryta stafven öfver de steg till politisk utveckling, som på sednaste tider egt rum inom vårt konstitutioella lif.