fråga om skolföreståndaren, hvars arfvode blef bib hållet vid 1800 rdr rmt, genom omröstning med ja mot 6 nej, som önskade dess nedsättande till 10( rdr 8. m. : Af det nya, med 6000 rdr ökade statsanslaget fi -skolans undervisning, hvartill, utom aflöningar, bi -räknas bibliotek och samlingar, blef nu af föreningei direktion bestämdt att utgå så som följer: Till aflöningar. å Åt skolföreståndaren det förut varande arfvoUb brersetkerversevestr rarder rdr rmt 1,800. Ett förut till. skolföreståndaren utbetaldt särskilt anslag af 50 rår, till skrifvarebiträde, blefindraget. Åt lärarne.. s.osslin ink 7,500, För att summan åt lärarne skulle . räcka till för samma låga aflöning Tisom förut, måste till hvad här blifvit utfördt vid årets slut läggas 61 rdr. -Således också för lärarne afsedt mindre än förut. Åt skattmästaren ..................... 50. Nytt arfvode. Åt sekreteraren :........ shah. 200. Arfvodet förhöjdt från 150 rdr. Åt bibliotekarien....................... 50. . Arfvodet nedsatt från 150 rdr. At predikanten öv sarvinsrere 100. Arfvödet lika med förut. Åt vaktmästaren. .............i...... 400. Arfvodet förhöjdt från 300 rår. 10,100 Till biblioteket. Ehuru svenska slöjdföreninges direktion hade i underdånig skrifvelse af den 22 Juli 1857, för erbållande af statsanslag till föreningens skola; med omsorg visat (sid. 21—23 i den tryckta skrifvelsen)i huru mångfaldiga afseenden ett skolans bibliotek, om det noga följer med sin tid, är på industriens nuvarande ståndpunkt en oumbärlig, fortbildande lärare för de arbetare, som antingen ätinu begagna undervisningen i den tekniska skolan, eller som redan genomgått henne; så häde likväl hrr komiterade, af livilka tre underskrifvit den nämda skrifvelsen, och de öfriga tvenoe hade, såsom protokollet för den 20 April 1857 visar, godkänt samma skrifvelse när den såsom förslag upplästes för direktionen, men sedan, då den underskrefs, ; icke varit i staden; dock nu, här det förökade statsanslaget för tvädervisningen var . erhållet, ansett sått någon utgift för böcker icke tnder innevarande år kunde ifrågakomma, och intet till planscher för ritun7Yismingen; oaktadt att det sedan många år hade varit bestämdt att 1800 rdr skulle ; årligen för dessa skolans bekof. vara att i tillgå. i -Komiterades förslag häratinnan blef i direktionen förkastadt med 8 röster emot 7, hvårefter direktionen med 13 röster af 15 beslöt att det förra anslaget af 1800 rdr skulle: nedsättas tilli..v.ssshlissscdeissserssenn ss a 600. Alltså föreslaget, att utgå till undervisning och betjening tillsammans... ... rmt rår 10,700, då rikets ständer likväl hade gifvit till undervisningen ensamt ........s...sssssiifarssnnt 15,000. En afkortning på statsanslagets belopp af 4,300. Utgifterna för år 1858 hafva varit: t skolföreståndaren ...... rdr 1800: — lärarne .....c.co . 7560: 99. skattmästaren 50: sekreteraren ... bibliotekarien predikanten ... vaktmästaren svt. . 10,260: 99. samt för gipser och litografier ............ ss 1,354: 48. Summa rmt rdr 11,615: 47. För undervisning och betjening är alltså utbetaldt mindre än statsanslaget............ 3,484: 53. Statsanslaget rmt rdr 15,000: — Häraf måste svårligen någon annan slutsats kunna dragas än att under år 858 svenska slöjdföreningens direktion har användt medel af den erhållna tillökningen i statsanslaget till annat än hvartill direktionen hade begärt henne, och rikets ständer hafva anslagit henne. Sedan på nu beskrifna sätt den här ofvan förmälda, i svenska slöjdföreningens direktion anmälda, af mig till lärarne gifna förhoppning om bättre vilkor, när det förhöjda statsanslaget inginge, blifvit under vårterminen ouppfylld och gäckad, hade vid det följande skolårets begynnelse, med Oktober, en tredjedel af lärarepersonalen lemnat sina platser; och ehuru lifligt jag än önskade att åtminstone en del af dem ; hade qvarstannat, vågade jag nu icke tala om någon förbättring i den ekonomiska ställningen sedan föreningens direktion icke uppfyllt den förväntan i detta afseende, hvilken var icke allenast billig, men äfven grundad på rikets ständers tydligen gifna bestämmelse om de anslagna medlens användande. Att nu åter skaffa skickliga lärare i de afgångnes ställe måste medföra stora bekymmer, och jag är öfvertygad att det icke hade lyckats, om ej en ljusning hade framträdt att arbetarnes skola snart skulle på -ett eller annat sätt komma i ett läge, som betryggade hennes framtid och framgång med ett stöd, hvilket svenska slöjdföreningen visat sig allt för obenägen att af egen kraft alstra, eller alltför svag att förmå lemna. Redan första gången, som det hos K. M:t begärdes ett statsanslag till denna skola, hette det, uti den skrifvelse, hvartill förslaget var uppgjordt af anton von Hartmansdorff, kapten Cronstrand, abrikör Almgren och rådman Gustafsson, och hvilken antogs af föreningen på extra sammankomst den 24 Febr. 1847: Men undervisningen kan icke vinna erforderligt bestånd, med mindre föreningen är i tillfälle att vid slöjdskolan genom ständiga och tillräckliga anslag fästa de skickliga lärare hon hittills begagnat eller andra, som dem efterträda. Utan tillfredsställande utsigter att vid. skolan hufvudsakligen vinna sin bergning, nödgas de dela sin verksamhet, eller egna den åt andra häll. Då föreningens tillgångar endast bestå i frivilliga bidrag af ledamöter, hvilka när som helst kunna afgå, och hvilkas antaktroligen minskas, i samma mån andra städer, såsom t. ex. Göteborg redan gjort, upprätta egna slöjdföreningar; så Bro tillgångarne hvarken säkra för framtiden eller ens för det närvarande tillräckliga att åt skolan gifva den utvidgning, som de inträdessökandes mängd och undervisningens behof kräfva, Föreningen tror sig således icke kunna påräkna förmåga att i längden af egna medel för skolan åstadkomma mera än anskaffningen af rum och skolinventarier. Hvad åter sjelfva undervisningen beträffar, ser föreningen sig ranlåten i underdånighet anhålla om allmänna biära till-dess upprätthållande. varje gång som rikets ständer sedermera beviljat anslag till svenska siöjdföreningens skola har det ock ssd . este ———— I