STOCKHOLM den 5 Aug. Som hvar och en vet, var en af den aflidne konungens första regeringshandlingar det högsinnade indirekta svar han gaf på en protest mot hans tronbestigning, som prinsen af Wasa hade tillställt åtskilliga europeiska hof. Det fördelaktiga intryck som nämnde svar, bestående i ett enkelt upphäfvande af den lag som hittills hade förbjudit hvarje beröring med den förjagade konungafamiljen och utestängt dess medlemmar från svenska jorden, framkallade både i Sverge och utlandet, är ännu i friskt minne. Förhansexo.utrikesministerns erinring har detta intryck varit så lifligt, att det synts honom angeläget, att. någon motsvarande statshandling skulle utmärka konung Carl -XV:s-regeringsanträde. -Hanchar derföre skyndat att till alla -K. M:ts beskickningar i utlandet aäfsända en depesch, ämnad att på en gång visa, huru ringa betydelse .H; M:ts regering tillmäter en dylik protest och tillika bära prigeln af rädelmod och .storsinthet.. Såsom i viss mån kopia :står ; denna statshandling betydligt efter: sitt original. Konung Oscars regering inlät sig icke i någon polemik med den intetbetydande legitimistiska . protesten ; den svarade genom handling. .H, exc, frih. Manderström åter har icke afvaktat ett officielt och tillförlitligt meddelande rörande en dylik protests-afgifvandej utan har varit så angelägen ätt få komma med ett uttalande bärom, att han efter en lös notis i ett wienerblad, som icke är. officielt eller : ens halfofficielt, inlåtit sig uti. ett officielt svaromål på den ryktesvis omförrälda protesten. Och. detta. svaromål är bållet i en polemisk, till -en..del; satirisk ton; temligen ovan i dylika dokumenter, och icke rätt egnad att efierlemna det intryck af ädelmedig högsinthet, som utan tvifvel är afsedt. Yttrandet i slutet af depeschen, att de anspråk, som i den supponerade protesten framställas, icke ha något rättfärdigande eller nåa sympatier hos svenska folket, innebör så otvifvelaktig sanning, att man väl kunde ha visat sig mindre ifrig -att besvara denna; fn då, det icke kunnat ske på något dy. ikt-sätt som. år. 1844; och att man äffen kunde-ha-besparat sig de uttryck, som, under formen af ädelmod och medlidande, irnebära åtskilligt, sont åtminstone af den, möt hvilken be riktas, torde komma att uppfattas såsom ån. Det officiella bladets. meddelande om denna statsbandlingjär afiföljande innehåll: Då genomK. M:ts-minister-i Wien berättelse ingått .derom, att prins Gustaf af Holstein-Gottorp till: åtskilliga främmande hof afgifvit en7prötest, med anledning af H. M:t konungens tronbestigning, här från statsministern för utrikes ärendena den 2 dennes följande cirkulärdepesch blifvit till alla K. M:ts beskickningar; aflåten: Uti. en Wien .utkommande tidning, OstDeutsche-Posty för den 27 sistlidne. Juli; finner man intagen följande notis: Med. anledning af Könung Carl XV:s uppstigande spå tronen har herr fältmarskalklöjtnanten prins Gustaf af Wasa till bofven i -Wien, S:t Petersburg, London, Berlin och Köpenharan aflåtit en reservation för bevarande af de rättigheter hans härkomst tillerkänner honom. Sedan år 1844 är det, som jag tror, nu förstå gången vi höra uttalas namnet på denne pretendent till: Sverges tron. Då, såsom nu, aflät han till samma hof en protest i enahanda syftning. Ni känner, min herre, det ädla svär den aflidne konungen afgaf i anledning af denna protest. Så snart den kom till H. M:ts kännedom, förklarade konung Oscär offentligt att förordningen af den 10 December 1812, hvilken vidsträngt ansvar förbjöd all gemenskap med medlemmarne af f. d. kongl familjen; upphäfdes.. Under de 15 åren af H. M:ts ärorika regering har han icke ett ögonblick haft skäl att ångra denna ädelmodiga ingifvelse af hans högsinnade själ. Om prinsen af Wasa, då ban ånyo afgifvit denna protest, kan finna någon tröst i de olyckor, för hvilkå konungen gerna erkänner att prinsen varit ett ganska oskyldigt offer, så är det långt ifrån att vår höge suverän har något att deremot invända. Det skulle vara så mycket grymmare att vägra honom denna tröst, som, efter allt utseende, det är sista -gånigen ett dylikt tillfälle yppar sig för honom, enär den berömda stam, hvars sista tel ing han är, tyckes. komma,att med honom utslockna på manssidan. Stuartarna afgåfvo ä!ven vid hvarje tronförändring en dylik reservation; äfven de gjorde det i lång tid och alltid förgäfves; äfven de utslocknade långt borta fråfi det land, hvarifrån deras fäders fel bade förjagat dem; men minnet af deras förfäder likasom minnet af de stora konungarne af Wasabuset, Hvilka genom sina höga. dygder grundlagt Sverges: lycka och ära, blifver derföre icke mindre: oförgängligt eller mindre lysande, och den aktning man är skyldig? en djup; olycka låter -ossigerna blunda för ett anspråk, som hos svenska folket icke finner något rättfärdigande, lika litet som några sympatier. : Ni behagade, min herre, meddela: innehållet af denna depesch till den regerings känne--dom, hos hvilken m Har den äran att vara anställd.I ett af :de sednast hitkomna numren af; Journal des Debats finner man följande artikel med ätledning af tronförändringen i Serge: MVioteh af de: händelser. som nu utveckla