roverk. har mu bitkommit från Upsala, der den utgifves af lektorerna vid katedralskolan Callerholm, Broman och Göransson. Häftet innehåller: Betinkande i skolfrågan, till K. M:t afgifvet af 1858 års läroverkskomite; Om afgångspröfningen, af C. W. Callerholm; Förslag till plan för en tidsenlig bearbetning af Sjögrens latinska lexikon, af A. Falk; Om undervisningen i botanik vid elemenutarläroverken, af J. F. Elfving; Litteratur samt notiser från elementarläroverken. Les trois livres de Porismes d Euclide, retablis pour la premiere fois, dapres la No. tice les Lemmes de Pappus, con!ormement au sentiment de B. Simson sur la formes des enonces de ces propositions; par M. CHASLES. Blott som en högst utomordentlig litterär nyhet omnämna vi här, efter franska vetenskapsakademiens Comptes rendus för den 6 sist. Juni, detta arbete af en ibland akademiens yngre ledamöter. Hvad han företagit sig är ingenting mindre än lösningen af en tvåtusenårig vetenskaplig gåa från det gamla Alexandria, hvarmed åtskilliga bland den sednare tidens utmärktaste lärde fåfängt bråkat sina hjernor. Chasles redovisar näml. här för hela innehållet af ett af den bekante alexandrinske geometern Euklides författadt verk om 3 böcker, innehållande 171 propositioner, men som förkommit helt och hållet, och hvarom man icke skulle vetat mer än den af en annan forntida — författare Proklos anförda titeln (Porismata), såframt icke en tredje forntida lärd: Pappos, sjelf en berömd geometer, gifvit några knapphändiga och dunkla antydningar derom, med ett tillägg som blott ökat saknaden af det förlorade; han säger nämligen att Fuklids Porismer är sen rik samling af snillr:ka ideger, som komma förträfligt till pass vid lösningen af de svåraste problemer. Det är väl sant att Pappos äfven ur första bokens propositioner anfört temat för två och 30 strödda satser för öfrigt; men då han hbäröfver uttrycker sig helt kort och med hänvisning till figurer, som icke medföljt hans eget verk till efterverlden, så äro hans upplyssingar särdeles ofullständiga De utgöra likväl allt hvad vår tids manuskriptsamlingar ha att meddela om Euklids ifrågavarande verk, som fordom ansågs så vigtigt. Denna vigt har emedlertid föranledt flera bland den nyare tidens störste geometrer att söka gissa hvad Pappos må kunnat mena; man har dylika gissningsförsök af Fermat, Ghetaldi, Renaldini m. fl., och slutligen af Robert Simson, som verkligen lyckades utreda 10 propositioner i första boken. Men härvid ha försöken stannat hittills. Chasles har nu trott sig hitta gåtans nyckel i några bland den nyaste geometriens högsta utvecklingar, och det kan knappast betviflas att han icke hittat riktigt, ty när hans tolkningssätt. tillämpas, klarna alla de 32 at Pappos anförda satserna genast, och man ser tillika uppslagsändan för allt hvad Euklides skulle kunnat tillägga vidare öfver denna gen af sin vetenskap, i de öfriga 2, oss alleles okända böckerua. Hvad som härvid eger sin särskilta märkvärdighet, är upptäckten att de forntida geometrerna redan hade, på sitt syntetiska sätt, hunnit till samma resultater, som vetenskapen först i vår tid uppnått genom de nyaste analytiska metoderna. — I Frankrike ha ,Essais, kommit lika mycket i modet som i England. Under de senaste veckorna ha, utkommit Essais de politique et de litture, af Prevost. Paradol, den bekante medarbetaren i Journal. des Debats och ,Essais de morale et de critique af Ernest Renan, ledamot af franska akademien. Bland de förra utmärka sig uppsatserna öfver franska och engelska pressen, öfver franska revolutionen och Frankrikes statsförfattningar sedan 1789; bland de senare: uppsatserna öfver Sacy och den frisinnade skolan, filosofen Cousin, öfver Thierry och Lamennais, öfver de celtiska racernas poesi m. fl. — Th. Mundt har nyligen utgifvit en volym öfver romerska förhållanden, med titel Rom und Pius IX. Den förtjenar att läsas vid sidan af Edmond Abouts bok öfver samma ämne. Det skarpt tecknade och opartiskt hållna porträttet af påfven bildar bokens hufvudparti och glanspunkt, och de öfriga skildringarne ur det moderna romerska samhället äro snillrikt utkastade och med skicklighet utförda.