STOCEHOLM den 30 Juli. Alla europeiska tidningar, som något befatta sig med: politik, ha under ett par veckors tid nästan uteslutande sysselsatt sig med den nyligen afslutade freden, och om man skulle sansmanfatta alla de betraktelser och ledande artiklar, hvartill den gifvit anledning; skulle man dermed kunna fylla väldiga volymer. Ehuru utgående från olika synpunkter, ha alla tidningar, hvilkasomdömen vi haft tillfälle att se — om man undantager de franskå; som icke få uttala sin mening — varit ense deri, att freden är dålig; att den icke på något varaktigt sätt betryggar Europas lugn och att den innebär ett nytt bevis på trolösheten och den kalla egoismen hos den man; som för närvarande leder Frankrikes öden och vill spela försyn för Europa. De rättmätiga uttrycken af den förtrytelse man känt har antagit en så liflig färg och, genom den samstämmighet hvarmed denna uttalat sig från alla håll och kanter, : tilltagit så-i styrka, att man slutligen — såsom deti sådant fall plägar gå — kommit nägot längre än man egentligen velat och bort, att man sett de faktiska förhållandena i en något dystrare belysning än skäligt varit, att man tagit för afgjordt att Italiens sak numera vore alldeles förlorad och ati densamma blifvit bragt i ett vida sämre skick än det, hvari den befann sig före kriget och numera icke kan hjelpas. Man har på sistone efterhand. sett de för en stund förstummade pessimister åter sticka hufvudet fram, hvilke — utan någon kännedom om italienska folke! eller med: en ytlig sådan, som endast förskrifver sig från hvad en för politik och nationalitet likgiltig resande flyktigt ser på osterierna, landsvägarne och gatorna — helt peremptoriskt förklara, att italienarne utgöra eti pack, som icke är värdigt friheten eller vän nu icke är moget för nationel sjelfständighet. liksom ett folk någonsin kunde mogna föj nationel frihet och .sjelfständighet utan att det främmande oket-först.afskuddas. Under fullt erkännande att freden i Villafranca från den franska sidan är feg, förrädisk och opolitisk, bör man dock . icke misskänna sakernas verkliga läge och på allvar -föreställa sig, att frihetens sak i Italien för alltid eller för en: längre tid fallit till jorden och att Victor Emanuel,Cavour, Garibaldi och öfriga :storsinnade och varmbjertade italienska patrioter, om de också för ögonblicket med: : harm : i. .hjertat måste foga sig: efter: omständigheternas tvång, ett enda ögonblick skola uppge hoppet om Italiens pånytta för hvilken de. tvärtom oförtrutet skola söka -ur: de nya förhållandena draga allt det gagn, som är möjligt. Ingen historisk tilldragelse : är utan resultat; och aldrig hafva män så kämpat för fribeten, som dessa piemonteser-och lombarder, utan att.fribeten. omsider vunnits. Det ena oundvikliga resultatet af detta krig är, att ett frisinnadt norditalienskt konungarike skapades. hvilket, med eller utan Cavour, från detta ögonblick måste blifva den vigtigaste, och derföre äfven den ledande staten på halfön. Konungens af Båda Sardiniernes stater omfattade redan före detta års början nära 5!, mill. menniskor; nu tillkommer, äfven utom hertigdömena, nära 3 mill. lombarder, och sålunda räknar den sardinska staten 8 millioner invånare, eller en tredjedel af hela Italiens folkmängd. Endast Neapel eger en lika stor folkmängd. Neapel är dock, i afseende på militärisk kraft, industri; åkerbruk och statsinkomster, oändligt mycket svagare än ofvannämnde nya Norditaliens Men sistnämde lands största styrka skall ligga uti den politik, som båd: det förflutna och framtiden föreskrifver detsamma. Det ligger i sakens natur; att Sardinien , fortgår, eller åtminstone snart kommer att åter fortgå på den väg, som fört till detta första resultat. Denna väg var: en konstitutionel regering; en god armå och försvarlig flotta samt utsigten till en strid med Österrike på lif och död. ; HA dessa tendenser skall Victor Emanuel hädanefter förstå att fullfölja, lika väl 8om han gjort det sedan 1849. Med besittningen ar det rika Lo :bardiet-skall han lättare kunnz fullfölja sma planer, och följderna deraf skola ej uteblitfva. Mehniskorna hålla sig alltid vid det åskådliga, och den enda verksamma politik är det möjligas politik. Att den af Na poleon proklamerade italienska federationen med påtven såsom hederspresident, blott är en humbug. inser hvar och en; hvarken påiven, eller hertigen af Modena, eller konunger af Neapel kunna federera sig med den sar dinska politiken. På denna väg kan såledeingenting åstadkommas, och följaktligen skolv folkets förhoppningar uti hela öfre och mellersta Italien koncenirera sig kring den nya nordiska militärstaten, till hvilken de redar denna gången velat så beredvilligt ansluta sig. Vid nästa fara, som hotar Österrike, kan Victor Emanuel, om han utan fransk hjelp höjer italienska nationalitetens banår, genon en plötslig revolution, taga alla dessa områden, ifrån Parma till Terracina, och måhändö ända ned till Syracusa under sitt välde, och sedan äro dessa 26 millioner italienare i stånd att utan Frankrikes understöd mäta sig med det nu till 33 millioner förminskade Österriske. hvars krigsgloria dessutom mycket förbleknat. Betydelsen af det nyss slutade kriget är så Jedes med få ord, denna, att balansen af inflytandet öfver hela Italien, som hittills fullkomligt hvilade på Österrikes sida, numer: dfvergår till Sardinien. Följderna deraf skol: med visshet göra sig gällande vid nästa eu rn AL Tr RR