frågan icke läte förena sig med landets värdighet: sedan de båda -kejsarne redan fastställt fredspreliminärerna. — Lord John Russell lofvade, till följd af en utaf hr Horsman framställd interpellation, att i-slutet af innevarande vecka meddela underhuset så utförliga uppgifter om freden som möjligt; och på en: interpellation -af:hr ,Griffith svarade lorden, att han ej trodde; att suveränernas: i Modena, Toscana. och Parma återuppsättande på tronen blifvit i Villafranca på det sätt stipulerädt, att Frankrike vore förbundet att med våld genomdrifva detsamma. Lord John Russell meddelade äfven, att regleringen i afseende å Donanfutstendömena under loppet af innevarande Vecka skulle åvägabringas. I öfverhuset åtsporde lord Normanby regeringen. samma dag, hvad franske kejsarens mening egentligen vore i afseende å de itälienska suveränernas beredvillighet att företaga reformer, samt om hertiginnan af Parma skulle årterinsättas i regeringen. Lord Granville förklarade sig icke kunna besvara dessa frågor. Times uppträder med hvarje dag allt hätskare mot Frankrike. I en artikel, som tar sig skenet af att-behandla frågan om. ställningen i Indien och om budgeten, påstår tidningen. det vara Preussens pligt att öfvervaka en så farlig grannes som Frankrike alla rörelser, samt yttrar rent-ut, att det ögonblick snartskall komma, då engelska regeringen skall anse sig berättigad att begära förklaringar öfver de franska örlogsrustningarne, hvilka icke kunna vara företagna annat än i och för ett anfallskrig. z Morning Post: meddelar: den underrättelsen, att franskaregsringen skall ha för afsigt att formligen uppmana stormakterna att på-en koriferens rådpläga om de i Villafranca afslutna fredsprelimimärerna, samt att kon redan. inlåtit sig i underhandling derom med de euröpeiska kabinetten. Denna underrättelse bekräftas äfven af flera parisertidningar. På ett möte i Guildhall under lordmayorns presidium har beslut blifvit fattadt om bildande af en frivillig -skarpskyttekår under namn af Londons skarpskyttebrigad! Under de båda sistförfiutna veckorna ha ofantliga ,.massor af krigsförråd af alla slag blifvit afsända från? Woolwich till Gibraltar, Mälta och andra stationer. Åtta svåra batterier komma hädanefter att för beständigt stationeras i Gibraltar, och nya befästningar skola; der anläggas. Ensamt denna fästning har på ett halft år blifvit försedd med 30,000 fat krut. ; TYSKLAND: ss sd Den 22 dennes fattade förbundsförsamlingen, i enlighet med Österrrikes och Preussens förslag, enhälligt. beslut om förbundsköntingenternas och. förbundsfästningarnes försättande på fredsfot. : Preussen. Mainzer Journal meddelade nyligen sju paragrafer af ett för Österrike särdeles ogynsamt bemedlingsförslag, hvilket uppgafs varaaf de neutrala stormakterna gemensamt öfverenskommet. Preussens officiella tidning gaf genast dementi åt denna uppgift och meddelar nu en detta ämne rörande cirkulärdepesch af den 21 definestill Preussens utländska sändebud, at hvilken man inhemtar, att grefve Rechberg uppgifvit, att förslaget meddelats Frankrike af England, samt att Preussen skall hä lemnat sitt bifall till bestämmelserna i detsamma. I anledning häraf bemyndigar depeschen de preussiska sändebuden att på det bestämdaste förklara, att ofvannämnda -bemedlingsförslag är fullkomligt I främmande för preussiska regeringen, samt att Preussen icke; uppställt. något bemedlingsförslag och ej heller godkänt något sådant, som blifvit af annan makt framstäldt. De tyska, tidningarne meddela preussiske atrikesministerns depesch af den 24 Juni till preussiska sändebuden i. London och Petersourg, hvarigenom: Preussen inbjöd. de. båda neutrala stormakterna att göra ett bemedlingsörsök. Depeschen innehåller. icke några poitiva förslag, men lemnar dock intet tvifvel om, att Preussen till utgångspunkt för sin bemedling-tog Österrikes bibehållande: vid dess talienska besittningar. Preussiska regeringen ittalar den åsigten, att Europa, isynnerhet Tyskand, icke med: likgiltighet kunde åse Österrises försvagande. Långt ifrån likväl att tnlerskatta. de svårigheter, som skulle -möta för tt återställande rätt och slätt af de förra förvållandena i Italien, anser hon verkliga och ;enomgripatide reformer, upphäfvandet af de ördrag, 1 kraft af hvilka Österrike utöfvade tt slags protektorat öfver flera grannstater, amt åvägabringandet af en, kombination, som nindre. stode i-strid med befolkningarnes tän.esätt, Vara högligen ätt önska. På samma sång som hon. således icke ville: bidraga till n omöjlig återgång.fill det förra tillståndet, vilket medfört så sorgliga resultater,förklarale hon sig med ifveriskola gå hvarje förslag ill mötes; söm ginge ut på att försona det sterrikiskarkejsarhusets rättigheter ; med ett å liberala och förlikande grundsatser fotadt eorganisationsverk, och som syntes henneregadt att tillfredsställa de italienska befolkninarnes önskningar. Ännu bestämdare: skall reussen i en de af samma: datum till e tyska -förbundsregeringarne ha betecknat )sterrikes bibehållande vid dess legitima omide såsom ettväsentligt mål för sin politik. Baäjras Riksrådskammaren Voterade iden 2..dennes svarsadressen på: trontalet; --Regengens hållning vinner s1 densämma; erkänande och adressen. beklagar, att Tysklands ;yrhöppningar, för hvilka alla voro beredda Il hvarje uppoffring, nu oeh i framtiden gått m intet. Ä