sel af den 44, Hamburg af den 2) samt Berdlin af den 26 dennes. FRANKRIKE. Den 21 dennes hade diplomatiska kåren företräde hos kejsaren, för att frambära sina lyckönskningar till honom för fredens återställande. ;.Den påflige nuntien förde ordet, och kejsarens svar på hans tal var af följande innehåll: Europa var vid krigets början allmän så orättvist mot mig, att jag ansåg mig lycklig öfver att kunna. sluta fred, så snart Frankrikes intressen blifvit tillfredsställda, samt äfven att derigenom kunna bevisa; att det ej kunde vara min afsigt att åstadkomma en omstörtning i Europa och uppväcka ett allmänt krig. Jag hoppas nu, att alla orsaker till skiljaktigHet i Meningar skola försvinna, samtatt freden skall bli af lång varaktighet. Jag täckar diplomatiska. kåren. för dess.-lyckönskningar., Sålunda återger: Mönitören franske kejsarens ord, men i Paris äro rykten i omlopp, att Monitörens redogörelse ej skall vara så alldeles ordagrann... . Personer, som öfvervarit audiensen,, lära; ha uppgifvit, att kejsaren; i stället för att, såsom man läser i Monitören, beklaga. sig. öfver Europa. i allmänhet, med klar röst och skarp betoning beklagat sig öfver några makter,, hvilket gjort ett oangenämt intryck på de närvarande, I Paris skall detta kejsarens svar ingalunda ha lugnat sinnenhå, utan snarare ökat oron, Den 18 dennes erhöllo Englands, Preussens och Rysslands sändebud i Paris genom grefve Walewski,. som. inbjudit dem till sig, officiel underrättelse. om fredsfördraget i Villafrance. Tvenne officiösa artiklar i Debats och Pays tyckas gifva-vidhanden, att franska regeringen ännu-ej. fattat definitivt beslut om de italienska-hertigdömenas öde. Journal des Dåbatsförklarar: hertiginnans af Parma -uteslutande vara omöjligt; Pays yttrar deremot, att: det-ännu. återstode att afgöra frågan om hertigdömena; att Piemont skulle i alla händelser erhålla ett godt stycke af dem, samt att befolkningarne skulle tagas till råds. Ikorrespondenser från Frankrikes. förnänfsta örlogshammnar meddelas, att man derstädes fortfar att reparera och bevära alla disponibla örlogsoch-transportfartyg. Franske kejsaren har gjort konungen af Sardinien: en--present af-.de -kanonbåtar, som skulle operera på Gardasjön emot Peschiera och på den Mantua omgifvande sjön. ENGLAND: 2 Den 22 dennes föreföll i underhuset en vidlyftig debatt rörande de politiska förhållandena isanledning-af freden; Hr Disraeli ansåg freden vara tillfyllestgörande, då den upprätthöll. den europeiska jemvigten, samt att England derföre också kunde vara -belåtet; det kunde dock ej skicka något sändebud: till. -kongressen, utan måste inskränka sig till attjaf sin alltid-trogne -bundsförvandt, kejsar Napoleon, förtroendefullt begära den:franska armåns reducering såsom ett bevis. på uppriktigheten af hans-afsigter:Hr Gladstone lofvadexi regeringens namn, att detta skulleske; så snart ställningen i Europa tilläte det; deremot yttrade han sig gäckande om-hr-Disraelis kongress-antipati och erinrade, att lord Malmesbury arbetat för sammankallandet af-en kongresg, — Hr Bright förordade en fortfarande neutralitet, ogillade tidningarnes utfall möt kejsar: Napoleon såsom farliga för freden samt ansåg lord Palmerston vara lämpligaste mannen att reda de nuvarande förvecklingarne. Äfven lord John Russell uttalade det skarpaste klander öfver tidningspressen samt erkände Ludvig Napoleons lojalitet, men-förklarade döckderjemte, ätt det vöre oundgängligt att fortsätta. krigsrustningarne, — I sammå anda yttrade sig lord Palmerstöti; och tillade, att (taliens ställning bevisadejatt freden kan vara ika förskräcklig som ett krig, samt påstod, utt kriget kunnat förhindras; om lord-Malmesvury haft större förmåga: -Fvad frågans om itt skicka ett engelskt sändebud till köngresen beträffade, så berodde den af omständigietörnä. Hr Fitzgerald uppträdde till lord Valmesburys . försvar, samt talade Ymot Engands deltagande i kongressen. I underhuset Etillkännagaf lord Elebio den 2 dennes, attrhan den 25: skulle föreslå en esolution; hvarigenom. underhuset skulle för-. lara, att Englands deltagande i en kongress) ler i konferensen rörande den italienska BROS SEE st rr Ra Adra Ärdreratre bu bundet