STOCKHOLM den 28 Juit Visba vid meddelandet a första underrättelsen om kontng Oscars dödliga frånfille uttalat oss. tillräckligt tydligt öfver den allmänna känsla. af uppriktig och . oskrymtad saknad; som :denna . sorgliga händelse framkallade bländalla klässer af sveåska folket, och tillika gifvit uttryck åt de känslor, som konung Oscars ädla och humana Personlighet, hans goda och välmenande afsigter och önskningar och häns värmt fosterländska hjerta måste framkalla äfven hos den, som ofta och i många hänseenden måst klandra hans regerings politik. Vi inlade redan då en reservation för den Hhbistoriskt-politiska granskningens rätt, såsom oberoende af stämningen af ögonblicket och af-de individuella känslorna af deltagande och personlig hängifvenhet. Att ett dylikt reserverande af Historiens och framtidens rätt kan vara behöfligt finner man, då, såsom vanligt, de många med hvarandra täftande och alltmera stegrade uttrycken af den -ögonblickliga Sinnesstämningen visa sig slutligen leda derhän, att väsentligen modifiera omdömet. och derigenom äfven kunna i någon mån inverka vilseledande på det framtida historiska bedömandet. . Vi ära konung Oscafs. minne; vi kunna ej annat än med känslor af. vördnad ochhängifvenhet tänka den, som så allvarligt uppfattade sitt höga all och som egnade -hela sin håg och kraft åt fäderneslandet. Men på samma gång man ifligt måste erkänna den framlidne konungo förtjenster om de framsteg landetunder e senaste femton åren gjort, måste man döck protestera mot den ultrarojalistiska öfverdrift, som vill tillskrifva honom ensam och personligen allt hvad godt som ästadkommits, öch deremot skylla på nationen, att detta goda icke varit-ännu större och att det understundom stannat vid halfheter. fäMan bar, sett Svenska Tidningen redan dagen efter dödsfallet säga: I grunden ännu starkt konungskt, väntar folket hos-—oss allt af konungen; om något godt ågtundas, vill man att det af honom skall föreslås; intilldess gifver man sig till tåls; skall något ondt afvärjas, vill man, med händerna i kors, att han, som makten hafver, skall träda fram mot odjuret; tror man att konungen något :vill,. men, ej förmår, då vilja alle man, som tänka på samma sätt, bonom bjelpa; men utan honom blifver icke mycket af; hans vilja. hans önskningar, hans kända tänkesätt hafva hos: oss en storinflytelse, som parlamentariska utlåtelser och pressens högsta, sjelfsvåld föga förmått minska, knappast, såsom erfarenheten. ofta visat, hos dem, som bittrast fördömt denna inflytelse. Svenska Tidningen är icke den första som framsagt. dessa grundlösa och förvillande fraser! ZVi ha hört mången -tanklös eller intrigant -säga.. detsamma förut. Vi ha sett: att man gjort sig den ringa mödan att uträkna,. det en riksdag kostat en half hillion; -men.. att . mån, underlåtit det svårare värfvet att . uppsummera och framlägga allt hvad nyttigt samma riksdag uträttat. Massan af folket, till och med flertalet af de bildade, finner det -hardt nära omöjligt att under ett till två år med oafbruten uppmärksamhet följa ärendenas behandling i utskott och stånd, och släpper redogörelsernas tråd innan den kommit till knuten. Af de, som af intresse eller pligt tagit kannedom om de vunna resultaterna, finner man en och annan gerne fördöljaderas upphof. Af beggeorsakerna uppstår den. följden, att besluten och lagarne, kungjorda i konungens mamn, blifva tillskrifna honom, til och med då han under sigillet satt ett mer eller mindre braskande: Härtill är jag nödd och tvunens. Konungamaktens anseende florerar, och Tiknöjdheten för riksdagarne vinnet ett inbilladt stöd. När man säger; såsom dety med olika uttryckssätt, skett af olika personer och på skilda orter, att från konung Oscar sjelf utgått: strafflagaries förbättring, skråtvångets äfskaffande, näringsfribetens erkännande, qvinnooch arfsrättens fullständigande, skolväsendets ryckande ur slentrianens sömn, bränvinslagstiftningens ordnande, handelns friare andedrag; så fråntager-man-tiden, ständerna, pressen hvar sin andel af deras gemensamma ära, för attsätta odödlighetens krona på det hufvud, som nyss blifvit jättadt från den jordiska. Man beArager den-lefvande generationen och vilsele der historien, som i viss mån och för lång tid tager ledning af den första domen öfver dödan man. Konung Oscar har icke förtjensten af initiativet i äcssa frågor. Han var icke en initiativets man: Dertill fordras en energi, som här felades:; vev : Straflugarnesförbättring yrkades sat:rikets ständer för snart feratio år sedan.. En lagkomitå nedsattes för att uppgöra förslag fill ny allmän civil: och kriminallag. Denna komite hade år 1832 fullbordat och af trycket utgifvit sitt förslag till allmän kriminallag: Ve dAerbörande: hördes deröfver, hvarefter komie vidtog åtskilliga ändringar. Ny gransking af högsta domstolen och hofrätterna samt n .1y komite för uppgörande af jemförelser nellarr. gälldnide Tag och lagförslaget följde — aen äodå joke någon proposition till ;tänerna, vatan eniwlast ett tillkännagifvande, vid örjan af 1840 ars riksdag, om ?de hinder, om mött för en popositions afgifvandeanående civioch kr minallagförslagens -slutga pröfning?. Äntligen förgick tålamodet os ständerna; också egå.e de vid denna min esvärda Ttiksdag icke det Vanliga öfvermåttel f dena dygd, som bos våra stånd ofla ur: rtar till ett fel... De begärde i skrifvelse al