SLURPE RO SEA, SALE NOR TT ät vänta från den organ, som hycklar storsinthet genom att förorda motståndare, hvilkas val är så godt som oomtvistadt och dessutom redan afgjordt innan det med så fifög beräkning gifna förordet hunnit till ort som vederbör! Sockenbiblioteker, huru de böra inrättas, samt hvilka böcker dertillsäro lämpligast: (Forts. från gårdagsbladet.) Med afseende på valet af böcker, torde der anmärkningen böra förutskickas, att, när det 1 kommit till verkställighet, uppgörandet a! ifrågavarande förteckning medfört många svårigheter, ända derhän att, om alla på förhane varit rätt påtänkta, man måhända aldrig kommit sig före ens med något försök iden vär gen. Om nu verkligen så sker, får detta til) en del tillskrifvas skyldigheten att söka uppfylla ett gifvet löfte. Förbållandet är nemt ligen, att om man vill uppställa liksom en normalförteckning, och dervid — helt naturligen — är sträng i sina fordringar, så att man icke: vill upptaga något, som ej både i afseende på innehåll och form är fullt tjenligt att förorda, så är vår litteratur sannerligen ganska fattig. Äfven der innehållet kar vara godt, är stilen ofta icke rätt. populär: och helt vanligt öfverflödar snart sagdt hvarj: sida — till och med i afsigtligt populära skrifter — af utländska ord och konsttermer, son för menigheten måste försvåra läsningen. Å en annan sida finner man, att en del skrifter. i hvilka författarne tydligen bemödat sig at! vara så svenska och så lättfattliga. som möjligt, just i följd af detta synbara bemödande kommit att urarta till en sådan, om man får. säga, enfaldighet eller barnslighet i innehål! I eller stil, att de verkligen icke duga ens för den entaldigaste, utan genom ett öfvermått af välmening verkligen förfela sitt åsyftade ändamål. Allmogen och arbetarne äro i sjelfva verket icke så enfaldigasom: mången lärd .man vid sitt skrifbord inbillar sig. Den bok. som hittills varit .och, man torde få hoppas. framdeles skall förblifva den förnämsta läsning för-allmogen, nemligen bibeln, innehåller sannerligen icke något populärt pjoller. utan fordrar hos läsaren både förstånd och eftertanke. Det torde knappast behöfvas något annat bevis än detta för det påståendet, fatt, om man skall eftersöka läsning för all: mogen och arbetsklassen, så har: man icke att söka efter annat än hväd som i: allmänhet kan för vanligd läsare (d. v.s.icke lärda) förordas. Den största eller egentligen enda olägenheten ligger i det olyckligarcbruket at utländska. ord fen olägenhet, som vi ickel; lära slippa, så länge det anses angelägnare för den bildade att väl känna främmande. döda celler lefvande, språk, än modersmålet): men fastän denna omständighet, ur den här ifrågavarande synpunkten, betydligt förringa: värdet af en del-eljest goda böcker, gör den dem emellertid icke: oanvändbara. Bästa beviset härpå äro. de politiska tidningarne; som i-sednare tider blifvit en så spridd folkläsning, men, åtminstone i allmänhet, temligen mycket lida af..den ofvannämde olägenheten. Således torde man kunna stanna vid den slutsatsen, att hvad som duger för s. k. bildade läsare i allmänhet, bör ock duga för allmogesmannen och arbetaren. Medger man nu en så vidsträckt tolkning af frågan, så gör åter sjelfva rikedomen på böcker, att man icke gerna kan uppställa en förteckning med något anspråk på fullständighet, utan en öfverdrifven vidlyftighet, hvarmed man. visst icke skulle gagna: Man bör således ingalunda tro, att den bokförteckning, som här nedanföre :meddelas, gör minsta anspråk på fullständighet. Den utgör ock endast första. afdelningen i katalogen. Meningen ärsnemligen, att tid efter annan: lemna fortsättning i nya förteckningar, hvilket synts af vigt j mindre för att framdeles upptaga hvad i första förteckningen blifvitutelemnadt. änsäfven med afseende: på nya, efterbaänd utkommande arbeten. . Eikaledes -vill man :ej påstå, att ju, ehuru man:bär sökt göra ett godt urval, det ej kan finnas andra böcker, som -kunnat komma att uteglömmas; men som äro lika goda, kanske bättre än åtskilligt, som i närvarande första förteckning upptagits; — sådana få då införas i en följande. Till förekommande af framtida luckor i detta hänseende och till befordrande af saken ji sin helhet vore väl, om herrar förläggare ville t: ex. till redaktionen af Läsning för folket insända uppgift på sådana, isynnerhet nya arbeten, som de för sin del anse kunna och böra upptagas i förteckningarne. Följande äro för öfrigt de allmänna råd i afseende på inrättandet och handKafvandet at ett sockenbibliotek, hvilka man trett sig böra framställa : . 1) Sockenbiblioteket bör, så vidt möjligt är. vara uppstäldt i folkskolan och stå under uppsigt af.skollärareh (hvilken för sitt besvär med utlåningen möjligen kan erbålla ett litet, alltför väl, behöfligt, tillsgg i sin ringa lön) Derigenom ledes lärjungarnes uppmärksamhet på att ett bibliotek finnes till, hvilket isynserhet för framtiden är af stor vigt. Vidar. kunna lärjungarne lätt blifva ett förträffligt . föreningsmedel mellan biblioteket och hem-: men, såväl för utlåningen (dervid äfven skolläraren kan gifva goda råd) som återställandet af böckerna. Slutligen ligger en stor förlel, och som ingalunda får förbises, deruti. att skolläraren kan, då han har böckerna under sin vård, sjelf få tillfälle att förkofra sig i kunskaper — något, hyvarat skolan alltid när gagn, och som är desto angelägnare, j: svagare seminariikursen i allmänhet måste an koler ärarebildniraf ett soc ar exrelk!t