STOCEHOLM den 20 Juli Genom regeringens i dessa dagar AR beslut i fråga om Stockholms. -Malmös och. Gefles valordningaär -kan den, långa och be-t; svärliga :valordningsstrid, som framkallats gel nom det ofullständiga: och besynnerliga sätt, . en den nya 14 8riksdagsordningen är affattäd, ooh genom--åtskilliga vederbörandes mn numera anses tills vidare -utagera Det -sätt hvarpå regeringen ingripit och utj talat sig i denna sak gör henne isanning icke mycken heder. I stället för att låta städerna i detta hänseende: få fritt begagna den. rätt, som grundlagen afser att lemna dem i fråga om valordningårs uppgörande, har regeringen, i föranledd dertill, såsomdet tyckes, af valordningsfrågans behandling i hufvudstaden och af skuggräddsla för : hvarje: tillstymmelse till. potitiskt lif och agitation, företagit sig attut-j öfver hvad--grundlagen bestämmer utstaka! vissa vilkor, en viss begränsning i städernas valberättigades avtonomi i detta fall; som demåste underkasta sig, om de skulle ha någon utsigt till att få de valordningar, om hvilka de valberättigade öfverenskomme, af regeringen :stadfästade. Rögeringon hår under den fortsatta behandlingen af dessa frågor icke heller bekymrat sig mycket om bevarandet af konseqvensen; lusten och tilltagsenheten att inskränka de valberättigades fria öfverenskommelserätt har värit i oupphörligt tilltagande och de Wbtänkligheter, som regeringen vid ett. tillfälle uttalat i safseende på försöken att vilja i en inekränkånde mening tolka och göra tillägg till ndlagen, Ka vid ett annat tillfälleicke hinnb henne att godkänna eller sjelf företaga dylika försök. Genom de nu. offentliggjorda besluten rörafide hufvudstadens -och Gefles -valordningar har regeringen lemnat åsido dem försynthet-mot grundlagen, som uttalades i de föregående resolutionerna öfver valordningsfrågan i nämnde städer, och visat-bvadisom är dess verkliga hjertelag i fråga om utvidgandet af pölitisk rätt och befogenhet:ochde politiska reformerna öfver hufvud taget. När hufvudstadens valberättigade invånare dels genom acklamation, dels sedermera genom omröstning i klasser, med ofantlig majoritet hade öfverenskommit of en valordning, grundad på lika rösträtt, och regeringen mötte derna öfverensKomimelse med den (i Örebroresolutionen gifna) förklaringen, att. inga så beskaffade valordningarskulle erhålla sanktion, vår man mycket-angelägen att! ifrån: tegetingssferen låta transpirera bland de valberättigade, att detta priveipiella uttalande icke skulle hindra reeringen att hädanefter visa samma liberalifet. som förut röjt sig uti sanktionerandet af vissa städers valordningar, som, voro bygda på tregradiga liberalt affattade röstskalor, och att särskilt hvad hufvudstaden anginge dess valberättigade invånare, som uttalat sig så bestämdt för lika rösträtt, skulle kunna få sanktionerad snart sagdt hvilken röstskala helst; om blott en kretsindelning antoges i stället för. dens. k. liströstningen med tio Hamn. Då regeringen förklarat, att det icke kunde inlåta sig på att afgöra, hyilkendera Föstberäkningsgrunden vid votering rörande walordningsfrågan i hufvudstaden, liksom ji Malmö och Gefle, vore den enligt grundlagen riktiga, utan tvärtom yttrat, att för de olika åsigterna kunna å ömse sidor vigtiga skäl åberopas, så hade regeringen för det definitiva afgörandet förbebållit sig fria händer och på förhand medgifvit, att den åsigt icke saknar stöd af grundlagen, som fordrat att-majoriteten i fråga om valordningsändringen i hufvudstaden och de två nyssnämnda städerna skall beräknas efter de röstandes antal; Vid det definitiva afgörandet kunde sålunda regeringen; ;derest de . valberättigade ieke enligt regeringens önskan kunnat träfta en öfverenskörmiHelse genom både skatteoch antalsma joritet, fritt besiämma sig för att omfatta den ena eller den andra åsigten, som de olika majoriteterna velat göra gällande. Regeringen bar nu också öfvervunnit den alltför stora ömhet för grundlagers ordn, för hvilken Syenska Tidningen nyligetY i en eljest beprisände artikel beskyllde henne, har bestämt tig för satt anse skattemajoriteten vara den lagliga och bar, emot de af antalsmajoriteten uttalade, åsigter och önskningar, sanktionerat för hufvudstaden en 40-gradig skala, för Gefle en valordning; grundad på ren skatteomröstning. Härigenom har regeringens konservativa hjertelag temligen klart trädti dagen, och man finner deraf ytterligare, att de politiska reformer, som afse att utvidga kretsen af politiskt berättigade, icke ha att vänta något munderstöd. af densamma. Liksom hela detta walordningstrassel torde föranleda ett eller annat förslag från konstitationsutskottet vid nästa riksdag, så kan samma utskott visst icke undgå att egna nödig uppmärksamhet åt dennafrågas behandling i konungens rådkammare. s sa—L AX Innan ännu Louis Napoleori telegraferat till sinskejsarinna ;de.allestädes med så myc: ken öfverraskning mottagna orden: Freden är afsluten emellan kejsaren af Österrike och Mig,, sysselsatte man sig, såsom vi alla veta. I mycket lifligt: med utsigterna för den väntade l nästa -sammandrabbningen, . med möjligheten för österrikarne attbibehålla sig i sin fäst-) ningsfyrkant, eller för de allierade att fördrifva dem -derutur. På funderingar i denna I RAR RT RE FR