STOCKHOLM den 2 jul e Preussens ställning till krigsfrågan. (Från Aftonbladets k.jrrespondent.) Bertin d. 3 Juli 1839. Österrike vill ännu en gång göra ett förök i Berlin. Man försäkrar i diplomatiska sretsar, att furs i. Windisehgräta i afton skall nlända hit fr ån Wien öfver Dresden i en utomordentlig nission. Recan för några dä sar sedan försp !ordes härom, och man trodde utt Österrike 1 rille åkalla Preussens bistånd 2mot de faror, som hota detsamma i Galizien och Ungern. Op a den gamle furst VY indiseh srätz är rätta person en. för en sådan sändrite. är ganska mycket ; att betvila, Hans u träd. de i det offen tliga ska ick a nh i e betraktas utan misstroende. Många sk ; a 3 skola anses såsom Aufv erinra sig att han montana och EL ETA SO gar det ultrahvilket hist ogicn sk uskt militära partiet, b 0 On skall tillvita att hafva framesvurit (jet blodiga italienska kriget. Fö demokrat erna skall riset, . för framkal fa mi namnet Windischgrätz då på fust Nad af den 2 November 1848, Blum. blef of indischgrätz befallning Robert Brigittena e ON oformlig ransakning skjuten i giögen PE Wien. Den våldsamma kränkRobert Bla a parlamentets rättigheter, i hvilket äter, um, som bekant, satt på yttersta venoh : var så skriande, att äfven moderata män Pp. eterade att detta dåd aldrig skulle af tyska folket förgätas.. Det är att förmoda, att furst Windischgrätz mission till Berlin skall återkalla i minnet alla dessa fakta, och Österrikes motståndare bemäktiga sig dem för att bekämpa furstens mission. Men alla partier, med undantag af yttersta högen, skola vara ense derom, att skulle Österrike blifva hotadt i Ungern) och Galizien, och derföre anropa Preussen om hjelp, Preussen har en rätt och helig pngt att göra Österrike uppmärksamt derpå, att det just genom sitt regeringssystem utsått revolutionsfröet i sitt inre. Fillen.simpel sbirrtjenst i Ungern kan Preussen icke låta använda sig. Några liberala blad äro visserligen af den åsigt, att Preussen, om: ej i Italieri, dock i Ungern och Galizien måste skynda Österrike till bistånd, emedan dessa länder, som icke kunna bestå för sig sjelfva, eljest skulle tillfalla Ryssland... Men denna mening; står tämligen enstaka, och det är att förutsrs, att det stora flertalet af offentliga blad skall så enhälligt uttala sig emot en garantit: af Åe österrikiska besittningarne, att man på förhand kan profetera furst Windischgrätz mission samma resultat, som erkehertig Al-F brechts sändning under första hälften af Apzik — nemligen ett negativt? Detta föranleder frågan, om Preussen öfverhufvud, trots sin mobilisering, är betänkt på att bistå Österrike i Italien? Afser man från de nationella önskningarne och partisyften, och ser denna fråga mera ur faktisk synpunkt, kan man derpå gifva ett bindande svar blott under vissa förutsättningar, hvP.ka låta sammanfatta sig i följande satser: Faktiskt är, att Frankrike segrat ock ännu ytterligare skall segra i Italien. Antager man nu, att kejsar Napoleon skall utföra sitt program att icke öfverskrida tyska gränsen och göra någon eröfring till Frankrikes förmän, så skall Preussen högstsannolikt icke frånträda sin afvaktande hållning och blott tillse att fid regteringen af den italienska frågan ett tillbörligt inflytande kommer Tyskland tll del, och att ieke Europas jemnvigt rubbas genom Franks rikes supremati. Slå emellertid dess förutsättningar felt, så är otvifvelaktigt Preussens mi täriska uppträdande, som satt sin ära i pant dör, att förvänta. Redan i min sista skrifver ce den 27 Juni har jag, om jag ej missminner mig, fästat uppmärksamheten på, at diplomatien. uppfattar den preussiska. mobiliseringen i denna syftning. Ett direkt delta: gande af Preussen i kriget är deremot föl ögonblicket icke att vänta. Äfven äro de tyska angelägenheterna jus icke egnade att låta den preussiska bemedlingen till hvilken jag strax skall återkomma, förvandlas i ett anfallskrig. Det preussiska förslaget förbundsförsamlingen den 23 Juni, hvilke jag i min senaste skrifvelse meddelade er har visserligen i dag blifvit antaget, Följakt ligen skall en sydtysk observationskår unde: Bayerns kommando uppställas vid öfra Rhei och sluta sig till de preussiska kårerna vi mellersta Rhen. Preussen skall äfven fram ställa ett ytterligare förslag, enligt hvilket 2:dr och 10:de armåkårerna (Hannover, Hansestä derna, Mecklenburg och Sachen) skulle anslut sig till den preussiska armåkåren vid nedri Rhen. Men detta alltär ännu icke krig. Mar bemärker till och med, att, ju Kraftigare Preus sen uppträder i sin bemedlings intresse, dest likgiltigare blifva några af de mellersta sta terna, hvilka i ett tidigare stadium betedd sig, liksom ville de marschera direkt p Paris. Hannover isynnerhet, från hvilken sta förslaget om en observationskår, som bekan är, utgått, har nyligen varnat för ett anfalls krig motFrankrike. Bayern och Wirtember hafva i Paris låtit afgifva lugnande försäkrin gar. En tysk coup. de tete emot Frankrike om man så får uttrycka s ar derföre ick att förmoda. Så till vida n ställningen blil vit väsentligen förändrad. : : Emellertid är det ännu fullt allvar me den preussiska bemedlingen. Preussen hö meddelat sina åsigter i allmänhet och vi efter väntadt svar formulera sina fredsbase Berlinerkabinettet gynnar, såsom det vill syna — OA DD AR -— j— er e fel Am je — a MO ER FA me UN FR ft DR TN KR NA